Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- ett brett säkerhetsbegrepp som innefattar rätten till trygghet utgör en grundläggande faktor i Finlands utrikes- och säkerhetspolitisk
- att Finland aktivt bekämpar klimatförändringen i allt beslutsfattande i EU, FN och andra internationella organ
- att Finlands bistånd ökar till 0,7% av BNP som Finland förbundit sig till och att Finland utarbetar en konkret handlingsplan för att uppnå målet.
- att jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning prioriteras i biståndsarbetet
- en ökad fokus på fredsmedling och konflikthantering som aktivt inkluderar kvinnor
- att Finland inte idkar vapenhandel med krigförande länder
- att SFP i samråd med Svenska Kvinnoförbundet och SU drar upp riktlinjer för rörelsens liberalfeministiska utrikespolitik.
Behandling
21 – Mer feminism i vår utrikes- och säkerhetspolitik – trygghet som global rättighet
Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik innebär en strävan efter jämlikhet och jämställdhet med fokus på trygghet, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det är ett välkommet nytt perspektiv inom den tradition som länge härskat inom västerländsk utrikes- och säkerhetspolitik.
Traditionellt har säkerhetspolitik ofta tolkats i termer av militärt skydd, bevarande av den nationella eller globala säkerheten mot yttre hot. Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik breddar på innebörden genom att lägga fokus på individen och hennes upplevelse av och rätt till trygghet. Trygghet som begrepp innefattar här både uppfyllandet av de basbehov människor har, såsom mat, skydd och hälsovård, och individens rätt att leva utan våld och utan hot om våld. Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik påminner om att det mest långsiktiga sätten att motverka de flesta hotbilder är att bekämpa klimatförändringen och samhällelig segregering och att sträva efter global rättvisa. Alla har rätt att leva tryggt oberoende av sin bakgrund.
En av grundtankarna i feministisk utrikes- och säkerhetspolitik är att många av de nya hotbilderna som marscherat fram på den säkerhetspolitiska kartan är följder av ojämställdhet och en orättvis fördelning av resurser och att många nya utmaningar och hot härstammar ur ett ohållbart utnyttjande av naturresurser och den klimatförändring det lett till. Allt mer sällan handlar hoten om krig mellan två nationer, vi ser istället en växande mängd globala och nationella utmaningar såsom hybridkrigföring, cyberhot och flyktingströmmar som följd av konflikter och klimatförändring. Genom feministisk utrikes- och säkerhetspolitik jobbar man aktivt för att förstå komplexiteten i konflikter och erbjuda nya verktyg för att lösa dessa mångbottnade utmaningar med vetskapen om allas lika värde och rätt till trygghet som utgångspunkt.
Att-sats
Svenska Kvinnoförbundets yrkar på att SFP jobbar för att skapa en mer feministisk syn på utrikes- och säkerhetspolitiken i Finland genom:
- att arbeta för ett bredare säkerhetsbegrepp som innefattar rätten till trygghet och att det blir en viktig faktor i utrikes- och säkerhetspolitiskt arbete.
- att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att bekämpandet av klimatförändring prioriteras i allt beslutsfattande och i alla globala organ vi medverkar i som nation, såsom EU och FN.
- att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att mer resurser läggs på biståndsarbete som prioriterar jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning, ett av de effektivaste sätten att skapa välstånd.
- att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att jobba för fred genom icke-militära medel såsom fredsmedling och konflikthantering samt för att mer kvinnor deltar i såväl fredsbevarande och fredsmedlande uppgifter som i återuppbyggandet av samhällen efter konflikter. En viktig del av feministisk utrikespolitik är att arbeta för att kvinnor och minoriteter aktivt deltar i samhällsbygget och beslutsfattandet.
- att SFP och partiets representanter i riksdagen verkar för att prioritera mänskliga rättigheter, vilket t.ex. innebär att man inte idkar vapenhandel med länder i krig.
- att SFP i samråd med Svenska Kvinnoförbundet och SU drar upp riktlinjer för rörelsens liberalfeministiska utrikespolitik.
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet
Anna Jungner-Nordgren
Svenska Kvinnoförbundets ordförande
Agneta Udd-Saarela
generalsekreterare
Partfullmäktiges svar
Efter riksdagsvalet i Sverige år 2014 då Alliansen förlorade valet fick Sverige en ny regering. En röd-grön regering bildades med socialdemokraterna som drivande aktör. Den tillträdande socialdemokratiska utrikesministern Margot Wallström överraskade då många genom att för första gången lansera begreppet feministisk utrikespolitik. Sveriges regering skulle nu föra en sådan – innebörden har man sedan definierat, ett digert material finns på den svenska regeringens webbsidor. Det teoretiska ramverket är ändå inte helt lätt att definiera, rör det sig om en ny normativ utrikespolitik i stil med Jimmy Carters utrikespolitik fokuserad på mänskliga rättigheter eller Robin Cooks (Brittisk utrikesminister (Labour) 1997-2001) etiska dimension i utrikespolitiken? Dessa och liknande försök har oftast inte klarat sig speciellt väl när de malats ner i den realpolitiska internationella verkligheten. Sverige har ändå agerat målmedvetet och aktivt, som brukligt är för svensk utrikespolitik, och Wallströms sätt att göra politk har noterats.
Motionärerna väljer här att lansera en egen beskrivning av vad feministisk utrikespolitik innebär, men delvis liknande beskrivningar som den svenska regeringen fört fram. Det är lätt att hålla med om målsättningarna som alla känns väldigt hemvana i den liberala tradition Svenska folkpartiet verkar. Den sittande regeringen här hemma betonar i definitionen av sin utrikespolitik bland annat ”kvinnors, flickors och urbefolkningars rättigheter, försvar av minoriteter, ekonomiska och sociala rättigheter samt samarbete med medborgarsamhället.” Den politiken verkar väl kunna inlemmas i motionärernas definition på feministisk utrikespolitik.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för:
- ett brett säkerhetsbegrepp som innefattar rätten till trygghet utgör en grundläggande faktor i Finlands utrikes- och säkerhetspolitisk
- att Finland aktivt bekämpar klimatförändringen i allt beslutsfattande i EU, FN och andra internationella organ
- att Finlands bistånd på sikt ökar till 0,7% av BNP som Finland förbundit sig till
- att jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning prioriteras i biståndsarbetet
- en ökad fokus på fredsmedling och konflikthantering som aktivt inkluderar kvinnor
- att Finland inte idkar vapenhandel med krigförande länder
