Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att följa med utvecklingen gällande förlikning i våld i nära relationer
- att följa med utvecklingen angående besöksförbud
- att definiera och avlägsna eventuella hinder för sökande av besöksförbud
Behandling
Lagen om besöksförbud stiftades 1998. Besöksförbud kan sökas av den som känner sig hotad eller trakasserad. Typiska fall är makes/makas eller sambos våldsamma beteende, eller före detta makes/makas beteende eller där ett myndigt barn trakasserar sina föräldrar. De flesta som söker besöksförbud är kvinnor utsatta för våld i nära parrelationer. I Finland ligger huvudansvaret på den som utsätts för hot och våld. Bevisbördan ligger också på den som ansöker om besöksförbud.
Åklagar-, polis- och socialmyndigheter kan också ansöka om besöksförbud men det sker sällan. Efter att besöksförbudet utfärdats är det offret som i huvudsak skall se till att det följs och anmäla om överträdelser till polisen. Det finns exempel på fall där misshandel, dödshot, besök på skyddshem, barnskyddsanmälningar o.s.v. inte räckt till för att få besöksförbud godkänt av tingsrätten. Möjligheten att få besöksförbud varierar i olika delar av landet. Uppgifter finns om att endast varannan ansökan leder till besöksförbud. I vissa regioner förfaller största delen av ansökningarna. Årligen överträds dessutom besöksförbuden ungefär tusen gånger.
Ansökan om besöksförbud skall helst vara mycket detaljerad med läkarintyg, sjukjournaler, socialmyndigheternas registreringar, skyddshemmets registreringar, brev, hotfulla e-postmeddelanden och sms, registrerade samtal, vittnen o.s.v. Frågan uppstår hur en kvinna som utsätts för våld i hemmet skall orka göra allt detta, om chansen att få besöksförbud dessutom är liten. Förutom eventuella rättegångskostnader debiteras från och med 2016 en avgift på 250 euro för en ansökan om besöksförbud. Avgiften debiteras endast ifall ansökan förkastas, vilket som ovan konstaterats är vanligt. Inkomster och förmögenhet kan inverka på om man får offentlig rättshjälp för avgiften.
Allt fler fall av våld i nära relationer går nuförtiden till förlikning. Det kan vara mycket problematiskt då det finns en stor risk att våldet fortsätter. En undersökning gjord vid Helsingfors universitet visar att antalet fall som gått till förlikning har fördubblats sedan 2010. År 2016 gick 2 300 fall till förlikning. Parterna är sällan jämbördiga då det handlar om våld i nära relationer. Förlikning borde därför undvikas i dylika situationer. Institutet för hälsa och välfärd håller på med en utredning om vilka kriterier som används för att våldsfall i nära relationer skall kunna sändas till förlikning. Den ska bli klar under våren.
Att-sats
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP verkar för:
- att följa med utvecklingen gällande förlikning i våld i nära relationer
- att följa med utvecklingen angående besöksförbud
- att definiera och avlägsna eventuella hinder för sökande av besöksförbud.
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet
Anna Jungner-Nordgren
Svenska Kvinnoförbundets ordförande
Agneta Udd-Saarela
generalsekreterare
Partifullmäktiges svar
Antalet fall av våd i nära relationer i vårt land är högt också i en internationell jämförelse. Att motarbeta våld mot kvinnor är en fråga Svenska folkpartiet aktivt lyft på olika nivåer. Offren är kvinnor i ca 80 % av fallen. Våld mot kvinnor är en fråga som måste få högre prioritet i vårt samhälle när man diskuterar säkerhet, trygghet eller allokering av resurser för att hindra våldet och hjälpa offer.
Lagen om besöksförbud fungerar i sin nuvarande form inte som den ska. Den bevisbörda som krävs för att få ett besöksförbund i domstol är så stor att antalet berättigade fall som förkastas är för många. En grundläggande egenskap i en rättsstat är att se till att oskyldiga inte döms, i fall som gäller besöksförbud är det ändå ofta den svagare parten, den som söker ett besöksförbud, som drabbas. Flera av ärendena dras dessutom tillbaka, vilket kan anses vara kännetecknande i frågor där långtgående maktutövande och kontroll samt känslomässig bundenhet är centrala – inte att ärendena skulle sakna grund.
Systemet med medling är ett viktigt komplement till domstolsförfarande i vårt land. Det finns en god tanke i att tillsammans med en neutral part medla sig fram till en förlikning. I Finland utesluts inga brott kategoriskt från medlingsförfarandet. Man kan alltså också använda sig av medling också i fall av våld i nära relation. Det är ändå inte ändamålsenligt att använda sig av medling i alla fall, det stora antalet som i Finland går till förlikning överraskar eftersom förfarandet knappast alltid ligger i offrets intresse. De kostnader en rättegång innebär är också problematiska i många fall precis som motionärerna lyfter fram. Det att kostnaderna finns för att undvika ogrundade åtal är en sak, det borde inte hindra legitima fall att gå vidare.
Institutet för Hälsa och välfärd har ett EU finansierat projekt på gång där målsättningen bland annat är att öka kunnandet om våld i nära relationer och förse myndigheter större sakkunskap. Man strävar också efter att öka kunskapen och förståelsen för fenomenet samt öka kunskapen om skyddshemmen hos medborgarna. Projektet pågår till augusti 2019 då man har skapat ett elektroniskt, webbaserat utbildningspaket för poliser, social- och hälsovårdens experter på våld i nära relationer och våld mot kvinnor. Paketet hjälper berörda parter att identifiera och ingripa, och att styra rätt sorts åtgärder till rätta personer. En bred informationskampanj ska komplettera arbetet.
Det är positivt att frågan hålls på agendan, och vi välkomnar både projektet och tar till oss eventuella relevanta rekommendationer.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för
- att följa med utvecklingen gällande förlikning i våld i nära relationer
- att följa med utvecklingen angående besöksförbud
- att definiera och avlägsna eventuella hinder för sökande av besöksförbud.
