I hjärtat av Helsingfors stadsplanering sitter Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP). Hon balanserar flera betydande roller, bland annat vice ordförande för Svenska folkpartiet, stadsfullmäktigeledamot och medlem i stadsmiljönämnden. Med en passion för hållbar utveckling och grönområden arbetar hon för att forma en stad där både människor och natur kan trivas.
FOTO: CHRISTINA SALONIUS
STADSMILJÖNÄMNDEN
Stadsmiljönämnden är Helsingfors största nämnd, och här fattas beslut om allt från grönområden till nya byggprojekt. Nämnden samlas varje vecka och sitter i genomsnitt ungefär fyra timmar per gång.
– Helsingfors är en stor stad i finska mått och våra ärenden känns ofta också stora. Vi har en föredragningslista som oftast är lite på hundra sidor per gång och därpå kommer alla bilagor, berättar Borgarsdóttir Sandelin.
Vad är det som motiverar dig mest i arbetet med Helsingfors stadsmiljö?
– Besluten som fattas i stadsmiljönämnden är ofta sådana som man kan se förverkligas ganska snabbt. Det är svårare att få lika konkret insyn i hur man satsar på utbildningen eller vad det leder till om vi gör förbättringar i vården. Men i stadsmiljönämden så fattar vi beslut som jag kommer att se resultatet av med mina egna ögon. Det är en ära med ett enormt ansvar, säger hon.
Borgarsdóttir Sandelin upplever att Helsingforsare bryr sig mycket om vad som finns runt omkring dem. Det är en tätt bebyggd stad och alla har egna syner på hur saker ska utvecklas.
– Det kommer mycket respons och ganska många frågor, men jag har valt att se det också som att folk bryr sig. Det är roligare att fatta be- slut om saker som folk bryr sig om och som har en inverkan i ens liv, förklarar hon.
Ett exempel på arbetet i stadsmiljönämnden är Busholmen, där det finns en stor park som präglar höghusen omkring. I området finns ett stort antal barnfamiljer och parken är ett populärt ställe för lek.
– Det var en tid som många tyckte att trafiken från Busholmens hamn påverkade säkerheten i parken. Följden var att en del bilar genade genom parken, vilket gjorde det ganska farligt med tan- ke på att här bor mycket barnfamiljer, förklarar Borgarsdóttir Sandelin.
Då hade Borgarsdóttir Sandelin en fullmäktigemotion om att strikt förbjuda biltrafik i parken, fast den redan var förbjuden. Då beslutades det att man satsar på mera grönska så att det inte ska vara så lockande att köra igenom parken. Under hösten har det planterats hundra nya träd i parken.
– Från att tidigare ha varit ett hamnområde så har Busholmen blivit riktigt hemtrevligt tack vare grönområdena, konstaterar hon.
GRÖNOMRÅDEN I EN STAD SOM VÄXER
Vilka utmaningar finns när det gäller att bevara befintliga grönområden, samtidigt som staden växer?
– Samtidigt som vi vill locka fler invånare till Helsingfors så vill vi också bevara grönområden och det här kan vara utmanande. Det finns få enkla områden kvar att bygga på som inte är grönområden. Vi i SFP vill inte exploatera fler naturstränder eller bygga höghus överallt, förklarar Borgarsdóttir Sandelin.
– Trivsel är avgörande när nya stadsdelar byggs, men också för att utveckla redan existe- rande stadsdelar. Det måste finnas grönområden och rekreation för att människor ska må bra. Vi vill inte bara ha invånare som betalar skatt, utan vi vill också att de trivs. Därför behövs skolor, daghem, vårdtjänster och annan service också annanstans än i Helsingfors centrum, tillägger hon.
Grönområden är viktiga för alla stadsbor, men de behöver vara varierande. En park som Busholmens kan inte jämföras med centralparken.
– Grönska i stadsmiljö betyder inte alltid en park. Det kan vara träd längs gatorna eller växtlighet vid infrastruktur, som längs snabbspårvägen från Fiskehamnen till Böle. Det gör stadsmiljön trevligare och stödjer biologisk mångfald, förklarar Borgarsdóttir Sandelin.
Hur arbetar Helsingfors stad för att säkerställa att alla invånare, oavsett stadsdel, har nära tillgång till grönområden?
– Stadsmiljönämnden mäter grönska procentuellt i olika stadsdelar och identifierar områden som behöver fler grönområden. På så sätt försöker vi förverkliga grönskan jämnare omkring i staden.
HAVSMILJÖN ÄR AV LIKA STOR BETYDELSE
Borgarsdóttir Sandelin lyfter speciellt upp frågor som berör havsmiljön. Som exempel nämner hon en cykelväg längs med stranden i Hummelviken. Cykelvägen gör förbindelserna smidigare, men påverkar däremot havsmiljön och kulturlandskapet negativt. För Borgarsdóttir Sandelin och SFP är projektet kontroversiellt.
– Vårt perspektiv från SFP är att man inkräktar på havsmiljön om man förverkligar cykelvägen. Vid Hummelviken finns det populära och unika klippor där människor ofta samlas under sommaren och vackra dagar. Helsingfors måste bli bättre på att planera så att man beaktar flera olika intressen utan att försämra miljövärden, förklarar hon.
– Grönområdena får inte minska i Helsingfors och den biologiska mångfald under vattenytan måste också beaktas bättre. Utfyllnad i havet är inte ett hållbart sätt att bygga, det påverkar klimatet och den maritima miljön. Den maritima och landbaserade miljön behöver båda respekteras.
STADSPLANERING ÄR POLITISKA VAL
Borgarsdóttir Sandelin understryker att stadsplanering är politiska val. Då man väljer mellan att ha grönområden eller att ha bostäder, arbetsplatser eller fotbollsplan, så måste man kunna balansera de olika helheterna.
– Att kunna balansera betyder inte att man måste ha lika mycket av någonting, utan har man mycket bostäder så måste man också fundera på följderna av det. Vad behöver de här människorna för att trivas i Helsingfors och kunna leva sina liv här? Många tror att alla helsingforsare har besökt centrala Helsingfors, men det har inte alla. Till exempel lever barn väldigt lokala liv i sina egna stadsdelar. Närmiljön är det lokala. Därför är det viktigt att varje stadsdel kan erbjuda det som gör att invånarna trivs just där.
