Antar du utmaningen?

Mot slutet av sommaren fylldes mångas instagramflöden av svartvita bilder på kvinnor i alla åldrar. Som bildtext användes bland annat hashtaggarna #challenge­accepted (ungefär ”utmaningen antagen”) och #womensupportingwomen (ungefär ”kvinnor som stöttar kvinnor”), och ibland en längre beskrivning om hur viktigt det är att kvinnor håller ihop och stöttar varandra. Trenden härstammar från det könsbaserade våldet och den dystra mordstatistik som kvinnor tvingas leva med i Turkiet. Hur kommer det sig att svartvita bilder då publicerades i våra flöden under sensommaren?

Text: Laura Fagerlund
Foto: Sofia Jern

Utmaningen att publicera svartvita bilder med bildtexten #challengeaccepted är inte ny på plattformen Instagram. År 2016 fylldes mångas instagramflöden av dessa bilder, med syftet att öka medvetenheten om cancer. Hur väl utmaningen lyckades uppnå sitt syfte kan man avgöra själv, men åtminstone är det uppenbart att andra utmaningar på sociala medier har lyckats förut. Många av oss minns ”Ice Bucket Challenge” från år 2014 som gick ut på att hälla en hink iskallt vatten över sig för att uppmärksamma sjukdomen ALS. Bland annat medverkade amerikanska presidenten George W. Bush och artisten Justin Bieber i utmaningen. Korta filmsnuttar av personer som hällde iskallt vatten över sig spreds som en löpeld på sociala medier. Denna till synes fåniga utmaning hade ett imponerande utfall: ALS-föreningar runt om i världen har tagit emot donationer värda sammanlagt 100 miljoner amerikanska dollar som en direkt följd av ”Ice Bucket Challenge”. I Finland samlade Muskelhandikappförbundet in 62 000 euro. En annan inflytelserik trend är de helsvarta kvad­raterna som spreds på sociala medier i juni i år under hashtaggen #BlackoutTuesday. Syftet var att protestera mot den rasism och det polis­våld gentemot färgade personer som är vitt utbrett i USA. Även om det är oklart om spridandet av svarta bilder har gett någon finansiell vinning, är det uppenbart att ett större antal personer tagit sig tiden att läsa om vilken orättvisa färgade står ut med varje dag.

#challengeaccepted-trenden med svartvita bilder på kvinnor har, liksom ovannämnda liknande trender, ett syfte att belysa orättvisor i samhället. Trenden har sitt ursprung i Turkiet. Varje gång en kvinna blir mördad, på grund av sitt kön, publiceras en svartvit bild av henne i tidningen. De svartvita bilder man kunde se i sitt instagramflöde var i verkligheten en solidaritetsakt för alla mördade kvinnor i Turkiet och i resten av världen. Trenden började efter att 27-åriga Pinar Gültekin hittades mördad den 21 juli 2020. Hennes pojkvän hade försökt närma sig henne men Gültekin ville inte. Då ströp han henne till döds. Gültekin blev en symbol för våld mot kvinnor och kvinnomord, eftersom hon var den 50:e kvinnan i år (som vi är medvetna om) som mördades på grund av hennes kön i Turkiet. År 2019 mördades 474 kvinnor i Turkiet, oftast av deras partner eller av en släkting.

Efter det tragiska fallet Gültekin har människor världen över demonstrerat mot könsbaserat våld och kvinnomord, både fysiskt och via sociala medier. Förutom trenden #challenge­accepted har det ordnats demonstrationer med uppmaningen att flera länder ska ratificera Istanbulkonventionen, ett internationellt bindande avtal mot könsbaserat våld. Konventionen introducerades, som namnet låter sig förstå, i Turkiet. Istanbulkonventionen heter egentligen Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Genom konventionen fördömer man alla former av våld och slår fast att våld mot kvinnor är en konsekvens av bland annat historiskt ojämlika maktförhållanden. Konventionen är det första juridiskt bindande avtalet mot kvinnovåld i Europa. Finland skrev under avtalet 2011 och ratificerade avtalet 2015. Istanbulkonventionen har skrivits under av alla 45 medlemsländer i Europarådet, förutom Azerbajdzjan och Ryssland, och ratificerats av 34 medlemsländer. I juli 2020 meddelade Polen att de påbörjar en process att dra sig ur konventionen på samma grunder som Bulgarien. Kort därefter meddelade Turkiet, som var det första landet i världen att ratificera Istanbulkonventionen, att de funderar på att dra sig ur. Trenden att flera länder antingen vägrar ratificera konventionen eller vill dra sig ur den, är speciellt oroväckande under coronapandemin då allt fler människor tillbringar mer tid hemma än vanligt. Enligt FN:s befolkningsfond UNFPA kan en sex månader lång nedstängning av samhällen leda till 31 miljoner fall av könsbaserat våld utöver den vanliga statistiken. Då coronapandemins indirekta offer är kvinnor, är det svårt att förstå varför länder väljer att dra sig ur Istanbulkonventionen nu, då konventionens syfte är att skydda just kvinnorna.

“Vi måste arbeta tillsammans för att avsluta trenden där länder väljer att dra sig ur Istanbulkonventionen. Vi måste erbjuda skydd och stöd för kvinnor som är offer för könsbaserat våld. Vi måste mot­arbeta strukturer i samhället som direkt eller indirekt bidrar till våld.”

Så vad handlade #challengeaccepted om? Utmaningen på Instagram var en enkel handling med syftet att belysa den mörka statistiken av könsbaserat våld och kvinnomord. Med en enkel bild kunde kvinnor världen över visa sitt stöd för varandra och dessutom berätta om den farliga vardag många kvinnor lever i, endast på grund av sitt kön. Genom #challengeaccepted har en större diskussion kring maktförhållanden, våld och ojämställdhet blossat upp. Den verkliga utmaningen är däremot inte att publicera en svartvit bild på Instagram, utan snarare att skydda kvinnor som faller offer för könsbaserat våld och kvinnomord. Vi måste arbeta tillsammans för att avsluta trenden där länder väljer att dra sig ur Istanbulkonventionen. Vi måste erbjuda skydd och stöd för kvinnor som är offer för könsbaserat våld. Vi måste motarbeta strukturer i samhället som direkt eller indirekt bidrar till våld. Denna utmaning kräver samarbete på ett lokalt, nationellt och internationellt plan. Dessutom krävs det att alla kön deltar. Antar du utmaningen?

Blomqvist: Norden är en stark grund i regeringens utrikespolitik


Regeringen har idag lämnat Utrikes- och försvarspolitiska redogörelsen till riksdagen. Redogörelsen fastställer utgångspunkterna för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, gör en bedömning av omvärlden, lägger fram målsättningar och prioriteringar.

Läs föregående artikel

SFP i Nyland: Nu är det inte läge att spara på de unga


Svenska folkpartiet i Nyland oroar sig för de ungas välmående i Nyland. Distansundervisning, isolering, osäkra hemförhållanden och förlorade sommarjobb och hobbyer är bara några exempel på hur de ungas vardag har påverkats under året. På olika håll i Nyland har kommuner rapporterat att allt fler unga mår dåligt. Samtidigt lider kommunernas ekonomi och många står inför stora sparkrav. Mer välfärdsekonomi är en lösning, säger SFP i Nylands kretsstyrelse.

Läs följande artikel