SFP:s fullmäktigegrupp i Helsingfors: Helsingfors har lyckats hålla sin ekonomi i balans

Helsingfors stadsfullmäktige diskuterade budgeten för år 2020 under onsdagskvällen. Marcus Rantala, stadsfullmäktigeledamot, höll SFP:s fullmäktigegrupps anförande. Nedan kan ni läsa anförandet i sin helhet.

***
Marcus Rantala, 

Arvoisa Puheenjohtaja,

Helsingin viime vuosien talouspolitiikka on ollut monella tapaa fiksua. Olemme kyenneet pitämään taloutemme tasapainossa riippumatta suhdanteista. Olemme onnistuneet pitämään mielessämme viisauden siitä, miten hyvin hoidettu talous on hyvinvointiyhteiskunnan perusta. Kun talous on perusteiltaan kunnossa, voimme myös välttää leikkauskierteen matalasuhdanteessa.

Tiedämme myös, että kaupungissamme on paljon tarpeita – osattomuutta ja pahoinvointia. Palveluiden kehittäminen, eräänä esimerkkinä lastensuojelun vahvistaminen, on siksi välttämätöntä. RKP pitää tärkeänä, että muun muassa näistä satsauksista onnistuttiin päättämään yhdessä osana syksyn budjettiprosessia.

Kokonaisuutena voimme siis katsoa, että valtuutetuilla on käsittelyssä esitys joka on sekä taloudellisesti vastuullinen että sosiaalista oikeudenmukaisuutta painottava.

Värderade ordförande,

Helsingfors investeringsnivå är rekordhög och det är naturligt i en stad som växer.

Speciellt viktigt är det med investeringar i daghem och skolor. Det är bra att det nu kartläggs vilka fastigheter som har ett brådskande renoveringsbehov, med en klar målsättning; att snabbt kunna åtgärda dem. – För daghemmen och skolorna måste vara trygga och hälsosamma arbetsmiljöer. Vi måste säkra att planeringen och processerna sköts professionellt, att de tillfälliga utrymmena är fungerande och att kommunikationen aktiv, så att inga missförstånd uppstår och föräldrarna och eleverna känner sig trygga med det som görs. Här finns en hel del att förbättra.

När Helsingfors växer är det också centralt att serviceutbudet och tillgängligheten säkras vad gäller bastjänsterna. Närprincipen är mycket viktig. Det är positivt att några skolprojekt nu tidigareläggs, bland annat i Kottby kan man glädja sig över att skolan får nya ändamålsenliga utrymmen.

När det gäller investeringarna i kollektivtrafiken så välkomnar SFP satsningarna på rälsbunden trafik såsom snabbspårvägen längs Vichtisvägen. Samtidigt är det viktigt att man inte försämrar servicenivån i andra stadsdelar och därför utgår vi från att en lösning tas fram som tryggar en direkt spårvagnslinje från Munksnäs in till centrum via Mannerheimvägen. Det finns många vettiga alternativ till det förslag som nu lagts fram.

Arvoisa puheenjohtaja,

Koulutuksen osalta erittäin suuri kysymys liittyy henkilöstön saatavuuteen. Tämä koskee niin suomen- kuin ruotsinkielisiä palveluita. Panostukset tähän kokonaisuuteen ovat siten erittäin tärkeitä ja tervetulleita.

Samat ongelmat koskevat kuitenkin myös sosiaali- ja terveydenhuoltoa. Kaupungin palkkakehitysohjelma on tärkeä työkalu ja ensi vuonna palkankorotuksia saavat mm. lähihoitajat ja sairaanhoitajat.

Palkka on kuitenkin vain yksi osa houkuttelevaa työnantajakuvaa. RKP pitää tärkeänä, että henkilöstön saatavuuden varmistaminen nostetaan kaupungin strategiseksi kärkitavoitteeksi. Tähän liittyvät riittävän palkan lisäksi niin kysymykset työhyvinvoinnista, koulutusmahdollisuuksista kuin vaikkapa asumisratkaisuista. Asiassa on toimittava pitkäjänteisesti eikä vain hoidettava akuuteiksi muuttuvia kriisejä.

Budjetin suurimmat lisäykset tehdään sosiaali- ja terveydenhuoltoon. Tämä on tärkeää ja oikein. Lastensuojelu, vammaispalvelut sekä vanhusten hoito tarvitsevat lisää resursseja voidakseen toimia hyvin. Tarkoituksellista alibudjetointia ei tule tehdä.

Tästä huolimatta kulujen kasvamista täytyy myös kyetä hallitsemaan. Ennaltaehkäisevä työ erityisesti lastensuojelussa on parhaimpia investointeja paitsi inhimillisesti, myös taloudellisesti, mitä kaupunki voi tehdä.

Helsingfors måste också förstärka barn- och ungas mentalvårdstjänster. Det behövs tillräckligt med lågtröskelverksamhet och resurser i skolorna, samarbete med tredje sektorn och arbete med att servicekedjorna alltid fungerar. Specialsjukvården är kanske inte heller alltid den rätta nivån för en ung och dess problem, kanske vi behöver en mellannivå av tjänster som placerar sig mellan skolkuratorn och specialsjukvården?

Värderade ordförande,

Tillräckligt med motion och att vi rör på oss överlag är viktigt förebyggande folkhälsoarbete. Att vi kan bygga fler motionstrappor, satsa på understöden till idrottsorganisationerna, äntligen iståndsätta konstisbanan på Johannesplan men också satsa på parkerna och införa fler bänkar uppmuntrar till att röra på sig och till motion i sin näromgivning.

Svenska Teaterns roll i Helsingfors och i hela Finlands kulturutbud är odiskutabelt. Det har också regeringen noterat och planerar därför att Svenskis ska få en ny status som nationalscen på svenska, som syster till Kansallisteatteri. Det är därför viktigt att Helsingfors nu också intensifierar sitt samarbete med Svenska Teatern. Vid sidan om dess kulturpolitiska betydelse är Teatern också viktig då det gäller näringslivet och turismen i staden. Den potentialen kan vi utnyttja bättre.

SFP är nöjd över att Helsingfors kommer att hålla sina understöd till det svenska kulturlivet minst på samma nivå som tidigare. Vi var mycket bekymrade över händelserna förra året då kultursektionen minskade på många viktiga bidrag vilket bland annat drabbade det svenska kulturlivet. Nu kan samma politiserande undvikas.

Ordförande,

SFP tackar de övriga grupperna i stadsstyrelsen som understöder budgetuppgörelsen och föreslår att den ska godkännas.

Adlercreutz: Barnfamiljer behöver en lättare vardag


Vi ska genomföra en familjeledighetsreform, men vi bör också fundera på hur vi kan göra vardagen för våra familjer mera smidig. Det underströk svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz då riksdagen på onsdagen debatterade familjepolitiken och den sjunkande nativiteten.

Läs föregående artikel

Blomqvist: Fler pappamånader behövs


Enligt Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, är det avgörande att fler månader av familjeledigheten öronmärks för pappor för att vi ska uppnå ökad jämställdhet. I Finland använder pappor en betydligt mindre andel av familjeledigheten än i de flesta andra nordiska länder. I Finland tar pappor ut cirka 10 % av familjeledigheten, medan motsvarande siffra är 20 % i Norge och 30 % i Sverige och på Island.

Läs följande artikel