I Finland har vem som helst rätt att välja utbildning på valfritt nationalspråk, finska eller svenska. Språköarna spelar en viktig roll i att trygga den här rättigheten – och jobbet de utför ger många ringar på vattnet, menar Karin Ihalainen. Ihalainen, som är tjänstledig från sitt rektorsjobb på Svenska skolan i Lahtis, är projektledare för Kommunförbundets tvååriga projekt Uppdrag språköar. Projektets mål är att ge språköarna en högre status och mera stöd.
Text: Sofia Jern
Viljan att grunda en språkö föds ofta bland aktiva föräldrar som själva är beredda att jobba hårt för det de tror på. Så var det också i Lahtis, där Ihalainen bor. Där började allt med en grupp familjers vilja att starta upp ett daghem. Snart startades också en skola upp.
– Sedan tog Folkhälsan över daghemmet, berättar Ihalainen. I dag har de kring 80 barn och ganska många i kö. Skolan – som för tre år sedan blev en enhetsskola med klasserna 0–9 – har idag mellan 150 och 160 elever. Från att inte haft någonting på svenska i Lahtis har verksamheten idag över 200 barn som dagligen får sin utbildning på svenska. Parallellt med den svenskspråkiga utbildningsstigen finns dessutom ett svenskt språkbad.
Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden fungerar som delägare och har stött renoveringen av Svenska svenska skolan i Lahtis
Vad har erfarenheten i Lahtis lärt dig?
– Jag har sett vilken möjlighet det här ger det svenska språket i Finland: att det även på helt finskspråkiga orter är möjligt att satsa på svenskspråkig utbildning. Även om det inte finns invånare som är registrerade som svenskspråkiga, så skulle jag säga att det finns tillräckligt många människor i varje stor finskspråkig stad som har en nära koppling till svenska språket, av olika orsaker. Förstås har jag också sett vilka utmaningar det innebär att starta och driva svenskspråkig utbildning på enspråkigt finska orter.
Ihalainen säger att erfarenheterna från tiden i Lahtis svenskspråkiga skola ger henne en bra grund för Uppdrag språköar. Projektet synliggör och stärker nuvarande språköar och bidrar till utvecklingen av nya. Projektet hör till Kommunförbundets svenska enhet och finansieras av Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.
– Förhoppningsvis leder den här satsningen till att fler finskspråkiga kommuner grundar svenskspråkiga skolor. Men för det behövs strukturer som stöder den svenskspråkiga utbildningen på finskspråkiga orter, berättar Ihalainen och pekar på ett par utmaningar: språköarna behöver statligt stöd och en instans som bär ett större ansvar för språköarna.
Bland annat dessa saker diskuterades på årets Språködagar – en konferens som projektet arrangerade för språköpedagogerna i Tammerfors i oktober. Under två dagar samlades kollegor från Finlands 14 av 15 språköar för att fortbilda sig, byta erfarenheter och umgås. Konferensen samlade pedagoger från såväl småbarnspedagogiken som grundläggande utbildningen och andra stadiet. Det var första gången någonsin som Språködagarna ordnades.
– Det är otroligt viktigt att vi träffas och får stöd av varandra. När man jobbar inom den svenska utbildningen i en enspråkigt finsk kommun så jobbar man väldigt ensamt. De kommunala språköskolorna består endast av två eller tre klasslärare, så har man ingen kollega som gör samma jobb som man själv. På större skolor finns det parallellklasser men på en språköskola är det oftast sammansatta klasser och en klasslärare kan ensam ansvara för tre årskurser. För att skapa en kollegial gemenskap är det därför viktigt att samarbeta med andra språköar.
– Men det är också viktigt att implementera sådana strukturer som innebär att någon instans bär ett större ansvar för språköarna.
Vad eller vem skulle det kunna vara?
– Det finns olika modeller som vi har diskuterat, svarar Ihalainen. Det förslag som just nu känns bäst är att nätverket Svenska nu skulle fungera som språköarnas hemvist när projektet på Kommunförbundet tar slut.
Nätverket Svenska nu motiverar och inspirerar finskspråkiga barn och ungdomar i Finland att våga använda svenska.
– Uppdrag språköar och Svenska nu har egentligen samma mål; att öka antalet finländare som lär sig och vågar använda svenskan. Vi har redan nu samarbetat ganska mycket och det finns mycket synergi mellan verksamheterna. Svenska nu har också möjliggjort för språköskolorna att ta del av deras virtuella programutbud och läromedel. Svenska nu är en etablerad och ansedd aktör när det gäller svenskan i Finland och de uppbär statlig finansiering, vilket jag också tycker att språköarna förtjänar.
Ihalainen fortsätter.
– Undervisningsministeriet har också gett klartecken att man förordar en ökning av Svenska nus finansiering till förmån för att språköarna skulle kunna införlivas där. Det kan hända att det är en tillfällig lösning men det ger tid att fortsätta utveckla språköarnas strukturer och intressebevakning.
Du nämnde att den svenska utbildningen på språköarna ger ringar på vattnet i finskspråkiga kommuner.
– Ja, jag tycker att språköarna planterar Svenskfinland på sina finskspråkiga orter. De fungerar som svenska språkets och kulturens ambassadörer i miljöer där svenskan annars inte skulle göra sig påmind. Jag har också insett att en kvalitativ språkö-utbildning är ett trumfkort som också näringslivet uppskattar. Den svenska utbildningen kan vara helt avgörande för vissa investeringar. Även för kommuner som vill locka till sig fler invånare, och de vill ju de flesta!
– Trots att det i språkö-kommunerna finns stora utmaningar, så innebär de svenska daghemmen och skolorna en ökad förståelse för vad ett tvåspråkigt land innebär och hur det är för en minoritet att verka mitt i majoriteten. Man kan säga att språköarna är som små blinkande fyrar som visar sjöfararen vägen.
