Motion 41  – Bättre kunskaper i byggnadsvård

Beslut

Partidagen beslöt att uppmana partiets förtroendevalda, särskilt i kommunerna

  • att se till att tillräckligt lärostoff om såväl byggnadsbeståndets och fastighetsklustrets betydelse för hela landets ekonomi som byggnadsbeståndets lokala särprägel finns med i de kommunala läroplanerna,
  • att uppmärksamma den lokala miljö- och byggnadsförvaltningen på behovet av kortfattad information om VAR närmare information finns att tillgå,
  • att inta en positiv hållning till byggnadsskyddet i allmänhet, dock så att man lär sig identifiera verkliga skyddsbehov och sammanjämka dem med enskilda ägares intressen.

Behandling

Bättre kunskaper i byggnadsvård

Lyckligtvis har de flesta invånare i Finland ett hem, en bostad. Detta faktum förankrar människorna också till en byggnad oberoende om de äger bostaden eller bor i en hyreslägenhet.

I landets byggnation sitter vårt lands största investeringar och kapital. Ett kapital som blir allt viktigare att ta väl vara på. Alla byggnader, också de nya, behöver underhåll.

Tyvärr känner många dåligt till fakta kring byggnadernas konstruktioner, uppvärmning och underhåll. 

Konflikter i husbolagen, misslyckade renoveringar och nybyggen samt tro på en inadekvat  marknadsföring kunde undvikas om alla innehade bättre baskunskaper i byggnadshistoria och underhåll .

 Även kännedom om hur de vardagliga rutinerna ss vädring, vattenförbrukning och ingrepp i konstruktionerna  påverkar energiförbrukning, byggnadens underhållsbehov och livslängd behövs.

Svenska folkpartiet i västra Vanda vill att Svenska folkpartiet arbetar för

  • att högstadieundervisningen omfattar  basundervisning om landets byggnation och underhållet av dessa
  • att man utarbetar en opartisk handbok åt alla hushåll om grundläggande frågor beträffande underhåll av byggnader av olika ålder och ekologiskt hållbara lösningar.

Svenska folkpartiet i västra Vanda

Astrid Nurmivaara                 Marit Juslin
ordförande                               sekreterare

Partistyrelsens utlåtande till  motionerna 41 och 42:

Det s.k. fastighetsklustret intar, precis som antyds i motionen, en mycket central roll i vår ekonomi. Till klustret räknas inte bara fastighets- och byggnadsbranschen utan också hela den byggda infrastrukturen samt vissa branscher delvis, inom t.ex. teknik och metall. Den centrala rollen understyks av att samtidigt som fastighetsklustret själv producerar både varor och tjänster för ”eget bruk” produceras de för alla andra delar av ekonomin. Det uppskattas att fastighetsklustret täcker cirka 70 % av vår fysiska nationalegendom och sysselsätter  ungefär 20 % av arbetskraften.

Mot den bakgrunden kan man instämma i att kunskaper om vårt byggnadsbestånd och hur vi bäst både bevarar och förkovrar dess värde borde ha en mera framskjuten plats såväl inom grundläggande utbildning som politiskt beslutsfattande. När det gäller grundutbildningen måste det dock handla om att lyfta fram frågorna inom ramen för existerande läroämnen, som miljö- och samhällslära. Detta bör kombineras med de numera utmärkta möjligheterna att ge läroplanerna en lokal prägel, eftersom byggnadshistorien och –kulturen varierar inom landet.

Det råder definitivt ingen brist på information om vårt byggnadsarv och vården av det, sammanfattningar av den typ som efterlyses i motionen existerar. Miljöministeriet och museiverket upprätthåller webbtjänsten Byggnadsarv.fi, där man bl.a. hittar uppgifter om den finländska byggnadskulturen och dess utveckling och bred information om underhåll och reparation av olika typer av byggnader, inklusive vilka möjligheter till ekonomiskt stöd från samhällets sida som står till buds. Också konsumentverket står till tjänst med opartisk information på både svenska och finska. De kommunala miljö- och byggnadstillsynsmyndigheterna borde som en del av den kommunala informationen se till att invånarna får uppgifter om var information finns.

Vad gäller bevarandet av byggnads-/kulturhistoriskt värdefulla byggnader har ett paradigmskifte tack och lov skett efter de katastrofala 60- och 70-talen, då mycken, onödig och irreparabel skada gjordes i många kommuner. Sedan dess har lagstiftningen skärpts betydligt och den allmänna opinionen svängt till förmån för byggnadsskyddet. Fortsättningsvis är dock rätt stora lokala variationer möjliga, varför, vilket också framgår av motionen, de kommunala förtroendevalda har en mycket viktig roll.

Partistyrelsen föreslår att Sfp:s partidag beslutar att uppmana partiets förtroendevalda, särskilt i kommunerna

  • att se till att tillräckligt lärostoff om såväl byggnadsbeståndets och fastighetsklustrets betydelse för hela landets ekonomi som byggnadsbeståndets lokala särprägel finns med i de kommunala läroplanerna,
  • att uppmärksamma den lokala miljö- och byggnadsförvaltningen på behovet av kortfattad information om VAR närmare information finns att tillgå,
  • att inta en positiv hållning till byggnadsskyddet i allmänhet, dock så att man lär sig identifiera verkliga skyddsbehov och sammanjämka dem med enskilda ägares intressen.