Beslut
Partidagen beslöt att SFP skall arbeta för:
- att de åtgärder som föreslås i den s.k. Ahtisaari-gruppens ”Handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk” vidtas, samt att studier i det andra inhemska språket inleds senast i årskurs 5.
- att kommunen skall vara skyldig att erbjuda minst tre A1-språk varav det andra inhemska är ett
- att kommunen skall vara skyldig att starta undervisning i varje A1-språk om minst 10 elever är anmälda
- att regeringen bör se till att Utbildningsstyrelsen ser över läroplansgrunderna och utvecklar undervisningsmetoderna i nationalspråken
- att betoningen i framtiden läggs på kommunikativa färdigheter, och delar av undervisningen kan med fördel integreras med andra ämnen
- att de statliga projektstöden för språkbad på så väl finska som svenska höjs
- att regeringen gör upp ett nationellt språkmål som definierar vilka andra språkkunskaper vi behöver
- att studentexamen reformeras så att två språk, utöver modersmålet, blir obligatoriska
Behandling
Kommunikation är en av de viktigaste sakerna som den allmänna bildningen ger människan och är också en av de saker som gör människan till en unik art. Kommunicera kan man genom språk och därför tycker Svensk Ungdom att språkets betydelse i skolan bör höjas. Det bör allokeras mera resurser till språket under nästa regeringsperiod när timresursfördelningen görs om.
SU anser att läroplanerna i skolorna bör ändras så att språken börjar med muntligt kommunikation istället för grammatik eftersom det skulle sporra till mer användning av språket. Det skulle också leda till att unga, och även gamla, lättare använder de språk de lärt sig i skolan. Finländare skulle vara mindre rädda för att prata fel och istället bara prata.
Det är nödvändigt för tvåspråkighetens överlevnad att medborgarna behärskar nationalspråken. En tidigareläggning av det andra inhemska språket samt en starkare betoning på muntlig språkundervisning skulle kunna innebära en positiv förändring av attityderna till språket.
Därför anser Svensk Ungdom att Svenska folkpartiet ska arbeta för:
- att det ges mera timresurser för språk i nästa regeringsprogram samt att det andra inhemska språket tidigareläggs i grundskoleutbildningen.
- att det i läroplanerna läggs mera tyngd på den muntliga kommunikationen istället för den grammatikaliska delen i språkundervisningen
Partistyrelsens utlåtande:
SU tar i sin motion upp ett högaktuellt ärende. Vi finländare behöver mångsidigare språkkunskaper och framförallt bör kunskaperna i de båda nationalspråken förbättras.
Då nationalspråksutredningen publicerades i mars 2011 konstaterade Utbildningsstyrelsen att kunskaperna i nationalspråken försämrats på alla utbildningsnivåer under de senaste tio åren och att utvecklingen i svenska som andra inhemska språk är särskilt oroväckande. Finlandssvenska elever läser finska som långt språk, men inlärningsresultaten är inte tillfredsställande. FD Outi Toropainens utvärdering visar att endast 49 procent av de elever som avslutade den grundläggande utbildningen våren 2009 klarade uppgifterna i hörförståelse, läsförståelse och språkkännedom. I skrift och tal nådde eleverna i genomsnitt elementär nivå på en europeisk tregradig skala; elementär, grund och avancerad.
År 2010 gav en timfördelningsarbetsgrupp under generaldirektör Timo Lankinens ledning sitt förslag till reviderad timfördelning för den grundläggande utbildningen. Grundförslaget var bra, om det skulle ha genomförts skulle språkundervisningen ha förstärkts, tidigarelagts och gjorts mera mångsidig. Svenska folkpartiet stödde gruppens förslag, som dessvärre förföll på grund av politisk oenighet.
En styrgrupp under ledning av president Martti Ahtisaari presenterade i mars 2011 sitt ”Handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk”.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partidagen besluter att Svenska folkpartiet arbetar för
- att de åtgärder som föreslås i Handlingsprogrammets 7 kapitel Språket i utbildningen vidtas vilket bl.a. skulle innebära att studier i svenska inleds senast i åk 6
- att kommunen skall vara skyldig att erbjuda minst tre A1-språk varav det andra inhemska är ett
- att kommunen skall vara skyldig att starta undervisning i varje A1-språk om minst 10 elever är anmälda
- att regeringen bör se till att Utbildningsstyrelsen ser över läroplansgrunderna och utvecklar undervisningsmetoderna i nationalspråken
- att betoningen i framtiden läggs på kommunikativa färdigheter, och delar av undervisningen kan med fördel integreras med andra ämnen
- att de statliga projektstöden för språkbad på så väl finska som svenska höjs
- att regeringen gör upp ett nationellt språkmål som definierar vilka andra språkkunskaper vi behöver
- att studentexamen reformeras så att två språk, utöver modersmålet, blir obligatoriska
