Beslut
Partidagen beslöt att SFP:s företrädare i riksdag, regering och internationella organisationer ska arbeta för:
- att en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning görs i det arktiska området som utgår från den bärkraftiga utvecklings- och försiktighetsprinciperna. En kartläggning av speciellt känsliga områden bör genomföras och de mest sårbara områdena bör lämnas utanför all exploatering av naturresurser.
- att ursprungsbefolkningens rättigheter inte kränks när naturresurser i Arktis exploateras, bland annat genom att implementera FN:s vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
- att främja ett tätare arktiskt samarbete kring sjösäkerhet, kapacitet och infrastruktur för att ha en bättre beredskap för miljöolyckor och hantering av eventuella utsläpp.
- att juridiskt bindande avtal mellan alla arktiska stater inrättas, som lägger upp minimikriterier för all verksamhet i Arktis och säkrar användningen att bästa tillgängliga teknologi och processer i offshore olje- och gasutvinning.
Behandling
Intresset för och verksamheten i Arktis ökar ständigt. Den ekonomiska betydelsen i området är tydlig och flera olika parter har intressen i området, men verksamheten kan inte enbart utgå från en ekonomisk syn. Likaså kan inte Arktisdebatten utgå bara från nationella gränser då eventuella olyckor i området berör långt flera parter. Fokus kan inte bara ligga på oljeindustrin eller hur man ekonomiskt kan dra nytta av Arktis utan främst borde miljöaspekter beaktas och stå i centrum.
Norge har erfarenhet av offshore oljeutvinning vid Snøhvitfeltet, Grönland har godkänt provborrningar i Diskobukten och USA har godkänt att man kan leta efter olja utanför Alaskas kust. Canada har borrningar längs med kusten i Arktis, men har ännu inte godkänt offshore borrningar, men poängterat att om man går inför det ska man kunna stoppa eventuella utsläpp inom rimlig tid. Ryssland däremot planerar att i dagarna öppna en oljeplattform som är lokaliserad i de arktiska havsområdena och ligger ca 60 km från kusten. Säkerhetsarrangemangen kring detta är oklara.
Före man börjar utvinna olja, gas eller mineraler i Arktis borde en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning göras i det arktiska området. En kartläggning av speciellt känsliga områden borde dessutom ingå. Arktis är som område mer utmanande på grund av dess klimat, isflak, avstånd till tätbefolkning och i vissa tider brist på dagsljus. Det borde utgående från dessa aspekter slås fast en minimistandard för fartyg och oljeplattformer för att undvika olyckor. Samtidigt borde det utvecklas säkrare teknologier och processer. Kapaciteten och infrastrukturen vid en eventuell olycka borde också förbättras märkbart. Detta bör göras nu genom tätare samarbete mellan nationerna som sitter i Arktiska rådet eftersom sjötrafiken och verksamheten i Arktis hela tiden blir mer omfattande.
Det är viktigt att komma ihåg att Arktis inte bara är ett naturreservat utan ett område där människor bor och arbetar. Det bor fyra miljoner människor i Arktis varav 10 % hör till någon ursprungsbefolkning. Nationerna runt Artis måste ta i beaktande ursprungsbefolkningens rättigheter samt inkludera dem i beslutsprocesser berörande Arktis. Ursprungsbefolkningens möjligheter att även i fortsättningen idka sina traditionella näringsgrenar samt deras sätt att leva måste beaktas.
Svensk Ungdom föreslår att Svenska folkpartiet ska arbeta för:
- att en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning görs i det arktiska området. En kartläggning av speciellt känsliga områden bör ingå och sårbara områden bör lämnas utanför all exploatering av naturresurser.
- att ursprungsbefolkningens rättigheter inte kränks när Arktis naturresurser exploateras, bland annat genom att implementera FN:s vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer.
- ett tätare arktiskt samarbete kring kapacitet, utveckling av teknologi och hantering av eventuella utsläpp, krav på säkraste tillgängliga teknologi samt arbeta för eventuellt juridiskt bildande avtal mellan de arktiska länderna om upprensning av oljeutsläpp.
Fredrika Åkerö Silja Borgarsdóttir Sandelin
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Partistyrelsens svar:
Intresset för de arktiska områdena har ökat globalt, och kapplöpningen för att utnyttja de enorma naturresurserna är i full gång. Det finns en fara att de ekonomiska intressena leder till att miljömässiga och sociala aspekter faller i skymundan. En rovdrift på resurser i Arktis måste motverkas, så att inte oåterkalleliga skador sker.
Den arktiska naturen är exceptionellt sårbar och det finns många gränsöverskridande utmaningar i området som berör flera parter. Intresset för att exploatera mineraler, olja och gas är stort, likaså intresset för att utveckla trafikförbindelserna på området. All verksamhet måste utgå från den bärkraftiga utvecklingens princip, vilket innebär att i samband med ekonomisk utveckling bör man ta hänsyn till miljön och sociala kriterier. Omfattande riskanalyser och heltäckande miljökonsekvensbedömningar samt sträng övervakning borde vara utgångspunkten för utövning av verksamhet.
Det bor cirka fyra miljoner människor i de arktiska områdena som är beroende av en stabil och fredlig utveckling. Självbestämmanderätt till traditionella marker och resurser är viktiga frågor för ursprungsbefolkningen. Deras rättigheter har i allt större grad erkänts genom etablerade internationella riktlinjer. FN har infört nya vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter som bland annat förpliktar myndigheterna att konsultera ursprungsbefolkningen i ärenden som angår dem. OECDs riktlinje för företagsverksamhet tar upp mänskliga rättigheter och kan användas för att säkerställa att näringslivet inte idkar verksamhet som kränker mänskliga rättigheter eller skadar miljön. Det är viktigt att inte bara erkänna ursprungsbefolkningen som rättighetssubjekt, utan att ge dem möjligheten att vara likvärdiga parter i näringslivssamarbetet.
Arktiska rådet, den nordliga dimensionen och Nuuk-förklarningen är viktiga internationella referensramar för det arktiska samarbetet emellan länder som är knutna till Arktis. De nordiska länderna har ofta haft arktiska frågor på sina agendor och alla nordiska länder har egna särskilda strategier för Arktis. Ett tätt nordiskt samarbete med tydlig politik och klara målsättningar behövs i arktiska frågor. En nordisk återhållsamhet kan vara något som de nordiska länderna kunde föra fram i det Arktiska rådet för att förhindra utvinning av naturresurser utan tillräcklig skyddsberedskap.
Beredskapen för att förebygga olyckor måste vara under kontroll före utvinning i Arktis överhuvudtaget inleds. Krav på försiktighetsprincipen och på säkraste tillgängliga teknik måste ställas i förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal för alla de Arktiska länderna. Oljeborrningar borde inte sättas igång innan de tekniska förutsättningarna är under kontroll. En kartläggning över särskilt sårbara områden borde göras och de mest sårbara områdena borde lämnas utanför all exploatering.
Partistyrelsen beslutsförslag:
SFP:s företrädare i riksdag, regering och internationella organisationer ska arbeta för
- att en omfattande riskanalys och heltäckande miljökonsekvensbedömning görs i det arktiska området som utgår från den bärkraftiga utvecklings- och försiktighetsprinciperna. En kartläggning av speciellt känsliga områden bör genomföras och de mest sårbara områdena bör lämnas utanför all exploatering av naturresurser.
- att ursprungsbefolkningens rättigheter inte kränks när naturresurser i Arktis exploateras, bland annat genom att implementera FN:s vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
- att främja ett tätare arktiskt samarbete kring sjösäkerhet, kapacitet och infrastruktur för att ha en bättre beredskap för miljöolyckor och hantering av eventuella utsläpp.
- att juridiskt bindande avtal mellan alla arktiska stater inrättas, som lägger upp minimikriterier för all verksamhet i Arktis och säkrar användningen att bästa tillgängliga teknologi och processer i offshore olje- och gasutvinning.
