Beslut
Partidagen beslöt att partiets företrädare arbetar för:
- att det i samband med förnyande av kommunallagen utreds förvaltningslösningar som på det lokala planet säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön.
Behandling
Regeringens program för kommunreformen siktar till att skapa storkommuner med minst 20 000 invånare. Reformen motiveras med att man förväntar sig att därigenom kunna lösa de ekonomiska utmaningar ett bibehållande och en utveckling av servicestrukturen i kommunerna kräver. När reformen genomförs kommer många av nuvarande kommuner att uppgå i dessa storkommuner. Detta medför en uppenbar risk för att servicen koncentreras till dessa storkommuners centrum, medan den avsevärt försämras i periferiområdena som än så länge är egna kommuner.
”I en demokratisk kommun byggs kommunsamhället nerifrån och upp i stället för tvärtom. Som en utgångspunkt är det lättare att göra i en mindre kommun.” (Mikael Kosk, HBL 26.3.2012) För att bibehålla och utveckla medborgarsamhället är det därför nödvändigt att i de planerade storkommunerna skapa någon form av kommundelsförvaltning, antingen så att den utgörs av offentliga organ eller så att privata organ såsom föreningar eller motsvarande samfund ges en offentlig ställning och tillräckliga offentliga resurser för att garantera att nödvändig service finns på ett rimligt avstånd också för de kommuninvånare som är bosatta i mera perifera delar av kommunen.
Då det i många kommuner också finns befolkningsgrupper med särskilda t.ex. språkliga behov som kan vara glest utspridda över stora delar av kommunen bör motsvarande offentliga sammanslutningar också kunna ordnas för att garantera dessa befolkningsgruppers särskilda behov. Dessa organisationers borde ges en minst lika stark offentlig position som kommundelsorganisationerna.
SFP i Stor-Alberga föreslår att partiet besluter arbeta för införandet av en lagstiftning om offentliga kommundelsorganisationer.
Martin Gripenberg samt Eeva Hæggström, Markus Söderman och John-Eric Söderman
SFP i Stor-Alberga
Partistyrelsens svar på motionerna 34 & 35:
Motionärerna är ute i ett mycket aktuellt ärende. I samband med att kommuner fusioneras aktualiseras frågan hur man kan bibehålla lokaldemokratin i större enheter. I mindre kommuner är det vanligt att invånarna känner sina kommunalpolitiker medan avståndet mellan invånare och politiker uppfattas öka i större kommuner.
Här är införande av valdistrikt i kommunalval ett av de tydligaste initiativen. Detta skulle garantera en jämnare representation inom större kommuner och innebära att man inte längre skulle vara tvungen koncentrera sina röster till en specifik lokal kandidat för att garantera att kommundelen är representerad även i framtiden.
I samband med den nu under arbetet varande kommunreformen har kommunminister Virkkunen och justitieminister Henriksson poängterat vikten att utveckla närdemokratin. Justitieminister Henriksson konstaterade 19.1.2012 vid justitieministeriets och finansministeriets rundabordsdiskussion: ”- Närdemokratin bör förstärkas så att varje kommuninvånare även efter denna reform upplever att den har minst lika bra eller bättre möjligheter att påverka ärenden i den egna kommunen. Man bör t.ex. överväga kommuninterna valdistrikt, kommundelsförvaltning samt möjligheterna att utveckla användardemokrati. Vi bör begrunda och utreda samtliga möjliga alternativ och modeller.”
Som Henriksson ovan konstaterar så borde man överväga en förstärkning av kommundelsförvaltningen och eventuellt brukardemokrati. Kommundelsförvaltningen kunde organiseras på ett liknande sätt som i Yläkemijoki tillämpat i närmare 20 år redan: Kommunen delas in i närserviceområden. Områdena får en kommundelsstyrelse/upphandlingsnämnd som upphandlar servicen för sina invånare. Den här servicen kan vara producerad av kommun, privata aktörer eller av tredje sektorn.
Med brukardemokrati som tidigare nämndes avses att det är den som utnyttjar en serviceform som också kan påverka utformningen av denna. Det här alternativet kunde eventuellt tillämpas också på områden där den språkliga minoriteten procentuellt sett blir väldigt liten så som i huvudstadsregionen och Åbo. Där kunde närserviceområdet ersättas med en språkligt uppdelad närservicenämnd, d.v.s. att det skulle finnas en nämnd som t.ex. skulle sköta upphandlingen av den svenska servicen. Valet av medlemmar till den här nämnden kunde skötas så att alla som är registrerade användare av den svenskspråkiga servicen skulle få rösta i valet av upphandlingsnämnden. På så vis kunde också t.ex. tvåspråkiga som nyttjar svensk service få rösta i valet som bygger på brukardemokrati.
Då nu kommunallagen skall förnyas finns alla förutsättningar att ta med tydligare skrivningar om kommundelsförvaltning och brukardemokrati. Också den s.k. Ahtisaari-arbetsgruppen påtalade detta i sin rapport: ”Därför är det viktigt att som ett led i beredningen av en ny kommunallag beakta förvaltningslösningar som på det lokala planet bättre än nu säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön. Styrgruppen föreslår att Finansministeriet och Finlands kommunförbund tillsammans granskar hur sådana förvaltningslösningar kan utformas och fungera i praktiken, bland annat med hjälp av internationell best practise.”
Partistyrelsens beslutsförslag
- att det i samband med förnyande av kommunallagen skall beaktas förvaltningslösningar som på det lokala planet bättre än tidigare säkerställer service på båda nationalspråken och som stärker medborgarinflytandet inom närmiljön.
