Beslut
Partidagen beslöt uppmana alla aktörer inom den tredje sektorn
- att utveckla sina institutioner till öppenhet som välkomnar medlemskap på bred basis
- att alla svenskspråkiga institutioner och föreningar i Finland uppmuntras att aktivt inkludera personer med invandrarbakgrund i sin verksamhet
- att svenskspråkiga institutioner och föreningar i Finland uppmuntras att anta en mångfaldspolicy med speciell hänvisning till inkluderande av nyfinlandssvenskar
Behandling
Ett rikt, aktivt och mångsidigt föreningsliv framhålls ofta som kännetecknande för det svenska i Finland. Föreningsengagemang öppnar möjligheter till att stärka sociala nätverk, öka folkhälsan, motverka segregation och stimulera kulturella uttryck. Öppna och inkluderande institutioner och föreningar har härmed en nyckelroll i arbetet för invandrares och nyfinlandssvenskars inkludering och delaktighet i samhällslivet. Frågan är även synnerligen relevant för morgondagens svenskspråkiga kultur i Finland.
I Kommunförbundets riktlinjer för invandrar politiken bland annat står: ” Tredje sektorn har goda möjligheter att komplettera myndigheternas tjänster. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarnas egna organisationers insatser för att främja invandrares modersmål, kultur och religion är av största vikt. Det är viktigt att satsa på att sprida god integrationspraxis. ”
Föreningen Mångkulturellt Finland r.f. Finland r.f. yrkar på att representanter för Svenska Folkpartiet r.p. proaktivt arbetar för
- att svenskspråkiga institutioner och föreningar i Finland är välkomnande och söker medlemskap på bred basis som ger alla möjlighet att bidra med sitt engagemang
- att svenskspråkiga institutioner och föreningar i Finland uppmuntras att anta en mångfaldspolicy med speciell hänvisning till inkluderande av nyfinlandssvenskar
Tobias Pötzsch, Claudia Nystrand,
ordförande för Mångkulturellt Finland r.f. ordförande för SFP:s
integrationspolitiska utskott
Partistyrelsens svar
Svenskfinland har gång på gång visat sig ha ett starkare socialt kapital än andra delar av Finland. Finlandssvenskarna har ofta bredare sociala nätverk, och intressen som inkluderar att man träffas och umgås. Boken Det finlandssvenska sociala kapitalet. Fakta och fiktion av Susan Sundback och Fredrica Nyqvist visar på att Finlandssvenskarna är lyckligare, friskare och lever längre än den finskspråkiga befolkningen. En förklaring som tas upp är de skillnader som finns i de sociala relationerna som är typiska för språkgrupperna. Finlandssvenskarna har ett större socialt kapital.
Ett rikt, aktivt och mångsidigt föreningsliv förgyller inte bara individens liv, utan ger styrka till hela samhället. Vi behöver ta tillvara den styrka vi har i våra regioner, och hitta olika sätt för oss att utöka gemenskapen ytterligare. Motionärerna tar upp den här aspekten när det gäller en lyckad integration av de nya finländare som finns i vårt samhälle.
Frivilligverksamheten är oftast partipolitiskt obunden. I Svenskfinland är i alla fall många av våra partimedlemmar aktiva i många olika föreningar. Det torde kunna betyda att den ideologiska grund som Svenska folkpartiet står för när det gäller ett inkluderande och öppet samhälle också bör prägla den finlandssvenska organisationsvärlden. Man kan därmed anta att den ideologiska grunden som partiet förespråkar gällande mångfald och den tredje sektorns betydelse för samhället, även genomsyrar våra medlemmars engagemang i all frivilligverksamhet.
Partistyrelsen uppmanar därför alla aktörer inom den tredje sektorn
- att utveckla sina institutioner till öppenhet som välkomnar medlemskap på bred basis
- att alla svenskspråkiga institutioner och föreningar i Finland uppmuntras att aktivt inkludera personer med invandrarbakgrund i sin verksamhet
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige betonar att de finlandssvenska föreningarna har en agenda att värna om den finlandssvenska kulturen, och att alla som delar den önskan givetvis bör vara välkomna med i gemenskapen. De finlandssvenska föreningarna bör värna om sin finlandssvenska särprägel för att kunna erbjuda den finlandssvenska kulturen åt andra.
