Motion 24 – Beaktande av könsperspektivet i samhällsplaneringen

Motion

Beaktande av könsperspektivet i samhällsplaneringen

En trivsam stad eller kommun är en där alla invånare kan känna sig trygga och delaktiga, oberoende av kön. Det här kan man påverka med en god samhällsplanering. För att på bästa sätt kunna tillgodose kommuninvånarnas behov och önskemål bör man samla och analysera fakta om olika gruppers – kvinnors och mäns, flickors och pojkars, också ungas och äldres – levnadsvillkor och beteende.

Vår jämställdhetslagstiftning förutsätter redan nu att offentliga aktörer beaktar könsperspektivet i sin verksamhet. Dessutom finns det ytterligare och mer specifika artiklar om t.ex. kommunal planering, kollektivtrafik, säkerhet och trygghet i den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, som en del av Finlands kommuner har antagit. Alla kommuner uppmuntras att godkänna deklarationen och aktivt ta i bruk dessa redskap samt lära sig av de många goda exempel och projekt som faktiskt visat på att en ökad könsmedvetenhet i samhällsplaneringen både behövs, gör våra levnadsmiljöer mera trivsamma och tillgängliga, och dessutom kan spara både pengar och liv/hälsa.

Samhällsplaneringen och den övriga tekniska sektorn inom våra städer och kommuner verkar kanske utåt sett fungera enligt objektiva och könsneutrala principer, med alla kommuninvånares bästa inför ögonen. Faktum är att verksamheten ändå av gammal vana ofta präglas av ett manligt perspektiv, något som man i Sverige och internationellt har börjat uppmärksamma allt mer systematiskt.

Malmö stadsbyggnadskontor har tagit fram en riktlinje för hur man inom staden arbetar för en trygg stadsmiljö för alla (”Trygg stadsmiljö – tankegångar, riktlinjer, arbetsmetod”, maj 2006). I riktlinjerna är könsneutral eller -medveten planering en allt genomsyrande princip. Stadsbyggnadskontoret konstaterar bl.a. att:

”När vi talar om otrygghet är det ett faktum som är svårt att förbise att kvinnors rörelser i det offentliga rummet i hög utsträckning begränsas av riskstrategier. Kvinnor undviker att vistas på vissa platser en viss tid på dygnet, undviker kommunikationssätt som upplevs som utsatta eller att förflytta sig ensamma.

…  Vi vet att kvinnor och män har olika rörelsemönster i vardagen. Kvinnor arbetar oftare närmare hemmen än män och har mer komplexa mönster för sina rörelser. Kvinnor går, cyklar och åker också kollektivt i högre utsträckning än män.”

I Finland visar siffror från t.ex. Helsingforsregionens trafik att hela 70 procent av deras passagerare är kvinnor. Trafikplaneringen däremot fokuserar ofta starkt på bilisterna – i praktiken på männen.

Till och med kommunernas snöröjning har visat sig ha en könsaspekt. Karlskoga kommun i Sverige har analyserat snöröjningen i kommunen ur ett jämställdhetsperspektiv. Det visade sig att kommunen omedvetet prioriterade snöröjning för männen i och med att man först plogade ringleder och större gator som ledde till främst mansdominerade arbetsplatser. Till allra sist plogade man busshållplatser, gång- och cykelvägar, d.v.s. ställen där kvinnor skulle ta sig fram. Kommunen gjorde efter detta en omprioritering, där man först röjde vägarna till förskolorna, sedan tog man de större vägarna som ledde till arbetsplatser (både mans- och kvinnodominerade), och sedan gång- och cykelvägarna. Det blev inte dyrare för kommunen, däremot blev det mera jämställt och kommunen blev mera tillgänglig för alla. Dessutom minskade antalet halkolyckor, och därmed också kostnaderna för vården. Att ploga lättrafiklederna visade sig vara fyra gånger billigare än vården av halkoffren.

Det finns många goda exempel på städer och kommuner som beaktat jämställdhetsperspektivet i den kommunala planeringen genom att till exempel fokusera på trygghet och säkerhet för alla då man planerat avståndet mellan busshållplatser, sikten och synligheten i lekparker, belysningen i parker, parkeringshus och vid promenadpassager.

 

Med hänvisning till ovanstående uppmanar Svenska Kvinnoförbundet att Svenska folkpartiet genom sina representanter i kommunala organ att verka för:

  • att alla kommuner undertecknar den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, samt att de också i praktiken tillämpar artiklarna om stads- och lokalplanering, säkerhet och trygghet samt rörlighet och transport i sin verksamhet
  • att jämställdhetsperspektiv tas i beaktande i kommunala säkerhetsfrågor
  • att ett könsperspektiv integreras i den kommunala samhällsplaneringen.

 

Svenska kvinnoförbundet r.f.

Carola Sundqvist                                       Agneta Udd-Saarela                                 

Förbundsordförande                                 Generalsekreterare

 

Partistyrelsens svar

Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå är riktad till lokal- och regionalförvaltningarna i Europa. Dessa uppmanas underteckna deklarationen att offentligt ta ställning för jämställdhetsprincipen och inom sina områden fullgöra sina åtaganden enligt deklarationen. Deklarationen stödjer kommuner och landskapsförbund att beakta jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten.

I deklarationen ingår principer för främjande av jämställdhet över sektorgränserna. När jämställdheten beaktas som en aspekt i den kommunala verksamheten kan servicekvaliteten och innovationsförmågan förbättras, en god förvaltning främjas och demokratin stärkas. De första som undertecknat deklarationen om jämställdhet i Finland är Åbo, Kuopio, Vanda, Helsingfors, Vasa, S:t Karins, Esbo, Salo, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors, S.t Mickel, Kervo och Nylands förbund.

Deklarationen talar om behovet av att främja verklig jämställdhet i alla livets aspekter i kommunen beaktas fullt ut, bl.a. när det gäller kvinnors och mäns särskilda behov i arbetslivet, tillgång till tjänster och kultur, utbildning och ansvar för familjen. För detta ändamål utnyttjas bland annat lokala uppgifter och jämställdhetsanalyser som undertecknaren genomfört.

Motionärerna påpekar helt riktigt att alla invånare skall kunna känna sig trygga i en trivsam stad. Alltför ofta fokuserar åtgärder ämnade att öka trivseln på aspekter som välvårdade rabatter, vilket i och för sig är viktigt, emedan det bredare perspektiv motionärerna lyfter fram gärna kunde fås med i större grad även i Finland. De exempel från Sverige som nämns kunde gärna lyftas fram även inom planeringsarbetet i Finland.

Som motionärerna helt riktigt påpekar ligger det ofta omedvetenhet bakom de beslut som fattas gällande frågor som kan hänges ett könsperspektiv.

 

Partistyrelsen föreslår att SFP:s företrädare i kommunerna verkar för

att     alla kommuner undertecknar den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

att     jämställdhetsperspektiv tas i beaktande i kommunala säkerhetsfrågor och integreras i den samhällsplaneringen.

 

Partifullmäktiges utlåtande:

Den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män är till sin omfattning på det regionala och kommunala planet, mycket bredare än enbart samhällsplaneringen.  Det är viktigt att även andra sektorer beaktas, speciellt trygghetsfaktorerna bör uppmärksammas.

Beslut

Partidagen beslöt att SFP:s företrädare i kommunerna verkar för

  • att alla kommuner och landskapsförbund undertecknar den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män
  • att jämställdhetsperspektiv tas i beaktande i kommunala säkerhetsfrågor och integreras i samhällsplaneringen.