Beslut
Partidagen beslöt
- att det införs en ny flaggdag den 4 april, som klassas som en fjortonde övrig flaggdag och som finns angiven i Finlands statskalender. Denna flaggdag ska bära namnet Edith Södergran och multikulturalismens dag.
Behandling
Edith Södergran (1892–1923) är den stora lyriska modernisten i nordisk litteratur även om det är svårt att entydigt språkligt eller etnografiska placera henne i en nordisk kultursfär. Hon var en kosmopolit, född i S:t Petersburg med svenskspråkiga föräldrar härstammande från Finland. Idag är hon en av de mest centrala poeterna på svenska och hennes betydelse för senare poeter i Norden kan inte överskattas.
Södergran var en sann kosmopolit. Viktiga hållpunkter i Södergrans bildning var skolgången i den tyska högstatusskolan S:t Petrischule i S:t Petersburg och bildningsresorna i Europa under sanatorievistelserna i Davos, där hon fick utlopp för sitt intresse för bildkonst och litteratur. Hon växte upp i ett bildat hem i järnvägsorten Raivola på Karelska näset, omkring sextio kilometer från den ryska huvudstaden. När hon inledde skolgången vid nio års ålder flyttade hon med sin mor till S:t Petersburg.
Edith Södergran började skriva poesi under skoltiden. Av dikterna i hennes tidiga produktion, Vaxdukshäftet, är 206 på skolspråket tyska, 27 på svenska, fyra på franska och en på ryska. För Edith Södergran var flerspråkigheten en naturlig del av vardagen och hon kunde ledigt växla mellan svenska, tyska, franska, engelska, finska och ryska.
Det dominerande temat för dikterna i Vaxdukshäftet är en stark känsla av rörelse och en konstant protestvilja. Här finns tolkningar av kvinnorollen, kvinnans relation till kärleken, livet och naturen, med starka kvinnliga symboler, himlen som menstruerar, moralen som har korsett och jorden som ligger på rygg som ett embryo med tassarna på den runda magen.
Södergran var den första kvinnan i Europa som gick ut i pressen med ett eget litterärt manifest i samband med att diktsamlingen Septemberlyran utkom 1919. Hon hade ett eget kvinnopolitiskt program för sin litterära positionering och estetik och ifrågasatte traditionella manliga maktstrukturer och könsförhållanden.
Edith Södergran hörde definitivt till de första som skrev om män utifrån kvinnans perspektiv. Södergran var banbrytande och det syns spår av hennes diktning överallt än idag. Hon kommer igen både hos kvinnor och män, lyriker och sångtextförfattare.
I Finland finns det sex officiella flaggdagar. De officiella flaggdagarna har bestämts i förordningen om flaggning med Finlands flagga. Därtill finns tretton övriga flaggdagar om året och dessa finns angivna i Finlands statskalender som redigeras av Helsingfors universitet. Den enda flaggdagen av de övriga flaggdagarna som är namngiven efter en kvinna är Minna Canth-dagen, jämställdhetsdagen. Edith Södergran föddes den 4 april 1892. Genom att flagga den 4 april skulle man inte bara fira Södergran utan också multikulturalismens dag.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för
- att det införs en ny flaggdag den 4 april, som klassas som en fjortonde övrig flaggdag och som finns angiven i Finlands statskalender. Denna flaggdag skall bära namnet Edith Södergran och multikulturalismens dag.
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Jungner-Nordgren Agneta Udd-Saarela
förbundsordförande generalsekreterare
Partifullmäktiges svar:
När man överväger nya flaggdagar är det viktigt att komma ihåg att det i Finland råder frihet att flagga. Var och en har rätt att flagga med nationalflaggan när det finns skäl till det, också utanför flaggdagarna i kalendern. Endast förbudet mot flaggning på natten är absolut.
Inrikesministeriet tar varje år emot förslag om nya flaggdagar för att hedra viktiga personer och företeelser. Ministeriet fattar sitt beslut med hänsyn till ett yttrande av kommittén för Finlands flagga från 1970-talet, enligt vilket föremål för nya flaggdagar bör vara accepterade av så många medborgare som möjligt för att allmän flaggning ska kännas naturligt.
Processen för att en flaggdag ska bli vedertagen kan inledas så att ministeriet rekommenderar flaggning varje år, så som i fråga om t.ex. Minna Canths och Jean Sibelius födelsedagar. När allmän flaggning har rekommenderats flera år i rad kan ministeriet ge en rekommendation till Helsingfors universitets almanacksbyrå om att dagen ska införas som vedertagen flaggdag i almanackor som ges ut av universitetet. Inrikesministeriet har under de senaste åren föreslagit tre nya flaggdagar för almanacksbyrån. Minna Canths dag den 19 mars fanns med i almanackan för första gången 2007. Sibelius födelsedag den 8 december infördes i almanackan 2011. Inrikesministeriet föreslog 2015 att Barnkonventionens dag ska införas i almanackan som en vedertagen flaggdag. Förslaget är fortfarande under behandling vid Helsingfors universitets almanacksbyrå och frågan övervägs tidigast i slutet av 2018.
År 2017 rekommenderar Inrikesministeriet flaggning för Helene Schjerfbeck och den finländska bildkonsten, det sker på Schjerfbecks födelsedag 10 juli. Nytt för i år är också förslag om flaggning 26 augusti för att högtidlighålla den finska naturens dag. Edith Södergrans livsverk uppfyller enligt vår mening kriterierna för att tillägnas en flaggdag.
MiinaSillanpäänSeura tog initiativ till flaggning som genomfördes år 2016 för att fira att det då förflutit 150 år sedan hennes födelse.
I regel kommer förslagen om flaggning från aktörer som har tematisk relevans för den föreslagna flaggdagen i fråga. För Schjerfbecks del är det Akvarellkonstföreningen i Finland och Schjerfbeck-sällskapet i Ekenäs som ligger bakom initiativet. Sålunda torde det också i detta fall finnas aktörer som tematiskt ligger närmare ifråga om initierande av flaggdag till Edith Södergrans ära. I den andan har politiska partier i vårt land i regel undanhållit sig från att försöka utlysa nya flaggdagar.
Denna samhälleliga hänsyn och vördnad för flaggan bäddar för att nationalsymbolen inte partipolitiseras.
Partifullmäktige föreslår att motionen anses besvarad med denna utredning
