Beslut
Partidagen beslöt
- att en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § skulle baseras på samtycke.
Behandling
I Finland anmäls årligen ca 1000 våldtäkter. Det är ändå långt ifrån alla våldtäkter som anmäls, varav bara en del leder till åtal och i några få fall till en fällande dom. En orsak till detta är den nuvarande strafflagen gällande våldtäkt. En våldtäkt definieras enligt Strafflagens 20 kap 1 § att en gärningsperson “genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag” eller utför samlag med någon som “till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja”. Enligt 3. mom. förmildras straffet om “hotet har varit ringa eller andra omständigheter vid brottet bedömd som en helhet är mindre allvarlig”, eller om hotet har varit annat än om våld på person.
Att säga nej till samlag räcker alltså inte enligt nuvarande strafflag. Denna lagstiftning är alltför diffus och mild, och sätter ofta stort fokus på offrets beteende och fysiska motstånd. Nej ska betyda nej. Lagen borde basera sig på en okränkbar rätt till självbestämmande och till personlig fysisk och psykisk integritet. Amnesty Finland har redan en lång tid påtalat att lagen om våldtäkt borde reformeras för att baseras på samtycke. Såväl Europadomstolen (M.C. v. Bulgaria, app. no 39272/98), FN:s övervakande kommitté för konventionen mot tortyr (CAT Committee Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Norway, 2012), samt Istanbulkonventionen, som Finland ratificerade 2015, talar för en övergång till att känneteckna våldtäkt på basis av samtycke i stället för våld och hot om våld.
FN:s kommitté som övervakar uppföljningen av konventionen om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor har år 2014 rekommenderat Finland att uppdatera sin lagstiftning i enlighet med detta (CEDAW, Finlands periodiska rapport 2014). I sitt utlåtande i samband med den senaste revideringen av lagen påpekade Grundlagsutskottet detsamma och att möjligheterna att utveckla brottskännetecknen mot en utgångspunkt i samtycke borde utredas i framtiden (PeVL 6/2014 vp). Samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning har redan införts bland annat i Kanada, Storbritannien, Kalifornien, Irland, Belgien och Sydafrika. En samtyckeslag blev även instiftad i Tyskland juli 2016, och i Sverige har en parlamentarisk utredningsgrupp föreslagit en liknande lag.
Ur människorättsperspektiv är även lagens 3 mom. om strafflindring ifall hotet är “ringa” eller syftat på annat än våld är absurt. Straffet för att ha tvingat någon till samlag mot hens vilja borde inte bero på vad man hotat med. Då lagen reviderades år 2014 påpekade även Grundlagsutskottet att formuleringen i 3 mom. var allt för vag (PeVL 6/2014 vp).
Lagen tar inte i beaktande de reella omständigheterna som kan råda kring sexuella övergrepp. Enligt en färsk studie reagerar upp till 70 % av våldtäktsoffer med en s.k. “frysreaktion”, så de blir oförmögna att röra sig eller göra motstånd (Södersjukhuset, Karolinska Institutet: Tonic immobility during rape). Därtill vore en samtyckeslag en viktig samhällelig signal. Enligt en Eurobarometerundersökning publicerad år 2016 anser 11 % av finländare att våldtäkt är acceptabelt eller rentav berättigat i vissa fall (Special Eurobarometer 449: Gender-based violence).
SU vill att kriterierna för att sexuella övergrepp ska klassas som brott ändras, och att det för samlag alltid måste kräva samtycke. Därför förespråkar vi en s.k. samtyckeslag, som förutsätter båda parters samtycke för samlag. Vi vill jobba för att fler ska våga anmäla sexualbrott och för att lagen om våldtäkt ska bli tydligare och utgå från offrets rätt till sexuell självbestämmanderätt och fysisk och psykisk integritet. Att kränka dessa ska vara ett brott i sig, oberoende av om det skett i samband med våld eller hot om våld. Varje individ har rätt till att bestämma över sin egen kropp och våldtäkt är obestridligen oacceptabelt. Ett nej är alltid ett nej.
Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska jobba för:
- ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § baseras på samtycke.
Ida Schauman Anna Abrahamsson
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Svensk Ungdom Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar:
Motionären är ute i ett mycket viktigt och högaktuellt ärende. Antalet våldtäkter (som anmäls) i Finland är på en fullständigt oacceptabel nivå. Den personliga integriteten är en grundsten i vår syn på människan.
Liksom motionären lyfter fram råder det bland flertalet internationella människorättsorganisationer konsensus i frågan om samtycke. Också i Sverige har frågan getts mycket uppmärksamhet och man har tillsatt en sexualbrottskommitté för att utreda en eventuell samtyckeslagstiftning. Kommittén överlämnade sitt betänkande till den svenska regeringen 5.10.2016. Tanken med lagändringen är att sända ut ett normativt budskap och modernisera synen på vad sex i ett jämställt samhälle är. Lagen blir en lag som kräver att ena parten sagt ja istället för en lag som förutsätter ett ena parten sagt nej.
Det finns skäl att också i Finland ta till sig av den svenska utredningens innehåll. Här i Finland uppskattar man att långt ifrån alla sexuella våldsbrott anmäls och av de anmälda brotten leder få till fällande dom. Införandet av en samtyckeslag i Finland kan vara en viktig åtgärd för att bättre råda bot på sexualbrott och stärka individens rätt till kroppslig och sexuell integritet. Det finns ändå utmaningar med bevisföringen när det gäller samtycke, och risken finns att det blir svårare att nå fällande domar i våldtäktsmål. Frågan är inte okomplicerad, utan saken behöver noggrant övervägas.
Finland har undertecknat den s.k. Istanbulkonventionen, och den trädde ikraft den 1 augusti 2015. Konventionens Artikel 36 talar om sexuellt våld och våldtäkt och är tydlig med att samtycke krävs, och i artikel 36, punkt 2 sägs att ”Samtycke ska lämnas av egen fri vilja…”.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för
- att en samtyckeslag utreds i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § skulle baseras på samtycke.
