Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att antalet nybörjarplatser inom magisterutbildningen för socialt arbete ökas.
- att öka möjligheterna att utbilda sig till socialarbetare med hjälp av biämnes- och magisterstudier.
- att tyngdpunkten flyttas till förebyggande åtgärder och tidigt stöd av familjers och barns situationer för att barn ska må bättre och samtidigt minska belastningen inom barnskyddet.
- att tillräckligt med resurser allokeras till barnskyddet.
Behandling
Det råder en stor brist på socialarbetare i hela landet vilket har fört kommunerna i en mycket svår rekryteringssituation. De största rekryteringsutmaningarna finns inom barnskyddet, en situation som är ohållbar för de barn och familjer som är i behov av service från socialarbetare.
Enligt Kommunförbundets enkätförfrågan från slutet av 2017 är det framför allt resurs- och personalbristen som väcker mycket oro när man ser till situationen inom barnskyddet i Finland. I jämförelse med motsvarande enkät gjord för fem år sedan har situationen försämrats. Lagförändringen i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården trädde i kraft i mars 2016 och har medfört striktare behörighetsvillkor för vikarier. Rekryteringen har försvårats eftersom yrkesgrupper som tidigare arbetat inom barnskyddet inte längre kan anställas som vikarier.
Det råder en stor brist på socialarbetare och den kan avhjälpas genom att öka antalet nybörjarplatser.
Det stora behovet av socialarbetare gör att vi även måste se över möjligheten att försnabba vägen till socialarbetarexamen för dem som redan har en examen inom socialvården. Det finns kunniga och erfarna yrkesmänniskor i socialvården som via validering och erkännande av kunnande borde få möjlighet att snabbt ta den tilläggsdel som behövs för att nå socialarbetarexamen.
Att-sats
Därför yrkar SFP i Pargas på att Svenska Folkpartiet arbetar för
- att öka antalet nybörjarplatser till socialvårdare
- att förenkla studievägen till socialarbetare för dem som redan har en examen inom socialvården
Motionär
Conny Granqvist, ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pargas
Rolf Möller, sekreterare för SFP:s lokalavdelning i Pargas
Partifullmäktiges svar
Motionärerna lyfter upp ett angeläget problem som också fått mediesynlighet under den senaste tiden. Socialarbetarbehörighet i Finland kräver en magisterexamen i samhällsvetenskap och statsvetenskap med huvudämnesstudier i socialarbete. Yrkeshögskoleexamen för socialbranschen (socionom, geronom och rehabiliteringshandledare) ger behörighet för arbetsuppgifter inom socialhandledning.
På svenskspråkigt håll är det Svenska social- och kommunalhögskolan och statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet som tillsammans har nationellt ansvar för den behörighetsgivande socialarbetarutbildningen och de svarar således för behoven i hela Svenskfinland. Därtill har Åbo Akademi ett samarbetsavtal med Åbo Universitet som möjliggör behörighetsgivande utbildning. Det råder brist på svenskspråkiga socialarbetare och möjligheterna att sysselsätta sig är goda. Som utbildad socialarbetare kan man förutom att jobba med klientarbete även jobba med andra uppgifter inom kommunen, staten eller tredje sektorn.
Bristen på socialarbetare kan bara till viss del åtgärdas med att öka antalet nybörjarplatser och man måste således också fundera på andra åtgärder för att få behöriga socialarbetare att söka sig till barnskyddet och stanna där. Låga löner i förhållande till arbetsmängden och belastningen bidrar till att det kan vara svårt att locka socialarbetare till barnskyddet. Arbetsbördan är alltför stor och arbetsbilden borde utvecklas så att socialarbetarna har möjlighet att trivas och göra ett gott arbete.
SFP har ofta betonat vikten av preventivt arbete och det gäller också inom det sociala arbetet. Enligt en utredning gjord av Aulikki Kananoja på beställning av social- och hälsovårdsministeriet är det största problemet inom barnskyddet bristen på tidigt stöd. Att stöda familjerna redan innan det finns ett barnskyddsbehov leder till mindre kostnader och minskar på trycket inom barnskyddet. Exempel på tidigt stöd är familjearbete, hembesök och hemservicehjälp. Barnskydd är familjepolitik som ges i sista hand. I barnombudsmannens berättelse till riksdagen (2018) konstateras också att barnskyddet är i trångmål och att det behövs mångsidiga åtgärder för att råda bukt på situationen. En av orsakerna till den nuvarande situationen är de nedskärningar man gjort inom övriga tjänster vilket lett till att problemen hopat sig hos barnskyddet. Småbarnspedagogiken och skolan har också en viktig roll när det kommer till att stöda barn och familjer.
För att utbilda fler socialarbetare kunde studierna göras smidigare. Man kunde till exempel öka på möjligheterna att utbilda sig till socialarbetare med hjälp av biämnes- och magisterstudier. Att sänka utbildningskraven får dock inte vara en lösning på bristen på socialarbetare. Det behövs kunniga och högt utbildade socialarbetare mer än någonsin i dagens samhälle då bakgrunden till problemen ofta är en samverkan av många olika omständigheter. Familjerna och barnen har rätt till barnskydd av god kvalitet.
I och med den planerade vårdreformen flyttas socialtjänsterna över till landskapet. Det råder ännu oklarhet om hur barnskyddet ordnas efter reformen. Det blir därför viktigt att se till att göra barnskyddsarbetet mindre sårbart och stärka kompetensen på området. Sektoröverskridande arbete behövs med tydliga vårdkedjor.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för:
- att antalet nybörjarplatser inom magisterutbildningen för socialt arbete ökas.
- att öka möjligheterna att utbilda sig till socialarbetare med hjälp av biämnes- och magisterstudier.
- att tyngdpunkten flyttas till förebyggande åtgärder och tidigt stöd av familjers och barns situationer för att barn ska må bättre och samtidigt minska belastningen inom barnskyddet.
- att tillräckligt med resurser allokeras till barnskyddet.
