Då vi nu kommit in i december och vi är på slutrakan för året 2024 trappas takten upp och många viktiga lagstiftningsprojekt dras till mål.
Största enskilda frågan i riksdagen är såklart nästa års statsbudget, som medfört sina utmaningar då underskottet visar 12,2 miljarder. Ett positivt lyft som jag ändå gärna upprepar är kommande vägprojekt, också nästa sommar kommer det dofta ny asfalt på många orter i Österbotten och det är bra att påminna att utan SFP i regeringen hade så inte skett.
I mina utskott har vi ännu några lagar kvar att behandla, bland annat inom integration, kommunernas statsandelar och ändringar i naturskyddet då det kommer till snödumpning i havet som vi nu äntligen kommer förbjuda.
Onsdagen var för mig en stor milstolpe då vi i miljöutskottet godkände vårt betänkande till den nya bygglagen som vi har arbetat med under hela hösten. Byggande är en av samhällets viktigaste hörnstenar, och de ändringar vi nu fått igenom kommer att påverka oss alla. Det som är viktigaste att nämna är att den röda tråden i nya lagen är en förenklad byråkrati och effektiveringen av långsamma processer.
I veckan fick vi också goda nyheter från Europa, då sänkande av vargens skyddsstatus äntligen tog ett stort steg framåt. Men med detta sagt måste man säga att det nu inte alls är läge att luta sig tillbaka och tro att EU kommer att lösa vår vargproblematik. Processen ute i Europa att faktisk sänka vargens skyddsstatus kan enligt vissa bedömare ta upp till 3 år, och den tiden har vi inte här i Finland var bara i höst över 70 jakthundar brutalt har slitits i bitar där vargarna har farit fram. Vi som länge har krävt att Finland inför stamvårdande jakt och i lag linjerar hur många individer Finland bör ha för att säkerställa en för stammen gynnsam bevarandestatus arbetar fortfarande med detta som mål, och i denna anda kan vi förvänta oss att lagstiftningen går framåt under vintern.
Slutligen vill jag självständighetsdagen till ära delge min syn på den finska politikens styrka. Till skillnad från så gott som alla andra världens länder märker man ännu 107 år in i vår självständighet att ingen medborgare eller politiker tar den förgivet. Under hösten har vi i riksdagen stridit och debatterat om allt mellan himmel och jord, retoriken kan vara tuff och ibland är nivån mycket låt. Men inte då det kommer till frågorna som rör vår inre säkerhet, inte då det kommer till frågor som rör försvaret och vår yttre säkerhet och inte då det kommer till stödet till Ukraina. I dessa grundläggande trygghetsfrågor står Finland stabilt och enigt, något som vi har de äldre generationerna att tacka för. Det gör mig stolt och som folkvald trygg i att tillsammans med mina kollegor förvalta det arv som våra far- och morfäder i krigen slogs för. En dag hoppas jag ukrainarna kan få uppleva samma känsla.
Med dessa ord önskar jag er alla en glad och fridfull självständighetsdag i världens bästa land!
