Ramieza Mahdi (SFP) har en intressant historia som sträcker sig från Mogadishu till Jakobstad. Som sjukskötare och politiker har hon kombinerat sitt praktiska arbete med sitt engagemang för rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter. I juni 2024 blev Mahdi vald till vice ordförande för Svenska folkpartiet.
FOTO: CHRISTINA SALONIUS
Redan i ungdomen inspirerades Ramieza Mahdi av frågor som rör jämlikhet och social rättvisa. Det politiska intresse väcktes 2015, då hon började se på allvar hur samhällsfrågor påverkar människors liv.
– Desto mer kunskap och erfarenhet man skaffar, desto fler frågor vill man också sätta sig in i och driva. En av de viktigaste frågorna för mig är jämställdhet. På senaste tiden har det diskuterats mycket om hur unga upplever jämställdheten. Det är allvarliga och viktiga frågor som måste upprätthållas, säger hon.
Vården är en hjärtefråga för Mahdi. Hon är själv sjukskötare och jobbar specifikt med människor i nöd som behöver hjälp. Hon är även fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde, vilket ger henne en unik insikt i vårdfrågan. Hon förklarar att behovet för kvalitativ vård för äldre, barn, unga och personer i arbetsför ålder är stort.
– Barn och ungas psykiska illamående spelar stor roll. Jag vill att vi inte bara pratar om problem eller utmaningar utan att vi också hittar lösningar. Ibland handlar politiken för mycket om att lyfta problem. Lösningar finns – vi måste bara prioritera rätt.
Vad anser du behövs för att vårdsystemet ska bli bättre och kunna möta människors behov?
– Finland har en jättebra vård, det måste vi erkänna. Om man jämför med andra länder, så får man vård och högklassig sådan om man är sjuk. Men det finns brister i vårdkedjan.
Mahdi ser utmaningarna på nära håll. Hon beskriver det som en turbulent tid där det finns en otrygghet i luften.
– Det är oroande att personal sägs upp och att yrkesgruppen behandlas på ett sätt som undergräver både arbetsmiljö och yrkesstoltheten. Nedskärningar och effektiviseringar pressar vården till bristningsgränsen. Om vi vill fortsättningsvis behålla en vård av hög kvalitet måste vi satsa på långsiktiga lösningar och säkerställa att vårdpersonalen får den respekt och trygghet de förtjänar. Jag har insett att vi behöver göra mer satsningar på förebyggande arbete. Vi talar inte tillräckligt mycket om det, men det är något som måste lyftas.
Mahdi menar att förebyggande arbete gäller inte bara för barn och unga, det gäller alla.
– Vi måste hävda om våra äldre, barn och familjer. Speciellt personer i arbetsför ålder glöms ofta bort, trots att det är de som har familjer, står mitt i karriären och kanske har föräldrar att ta hand om. Det här har orsakat stora utmaningar inom psykiatrin och mentalvården. Där krävs fler satsningar och resurser.
Samtidigt ser Mahdi problemet med ekonomiska resurser.
– Vi har balanseringskrav som pressar oss, vilket innebär att vi ibland måste ta snabba beslut.
Det finns en oro över att besluten som tas inte är tillräckligt långsiktiga. Besluten behöver en tydlig strategi som kan förankras i samhället, något som Mahdi är väldigt mån om.
– Om besluten inte kommuniceras på rätt sätt till vårdsektorn så kan de beslut vi tar uppfattas som felaktiga och väcka många negativa känslor. De här negativa känslorna är ofta berättigade och vi behöver ta dem på allvar, säger hon.
– Men ibland tvingas vi fatta beslut som inte kan tillfredsställa alla, och då är det viktigt att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, tillägger hon.
Är det svårt att fatta sådana beslut?
– Ja, det är tufft. SFP är den största gruppen i Österbottens välfärdsområde. Beslut drabbar olika kommuner på olika sätt och det väcker diskussioner och debatter.
KVINNANS EURO ÄR FORTFARANDE MINDRE VÄRD
Mahdi är dessutom vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet. När det gäller jämställdhetsfrågor anser hon att Finland, trots betydande framsteg, fortfarande står inför stora och komplexa utmaningar.
– Löneskillnaderna är fortfarande stora. Från och med den 4 november jobbar kvinnor ”gratis” resten av året jämfört med männen. Kvinnans euro är mindre värd än mannens euro. Det är helt oacceptabelt, säger hon.
Hon lyfter även vikten av förväntningarna samhället har då det gäller könsroller i hemmet.
– Kvinnor, liksom män, arbetar och balanserar sina karriärer men förväntas ändå dra det största lasset i hushållet. Här krävs en förändring.
Våld i nära relationer är en annan fråga Mahdi aktivt motarbetar.
– Det är en fråga som fortfarande sopas under mattan. Min önskan är att män skulle börja tala mer om problem som jämställdhet, balans i familjelivet, våld i nära relationer och våld mellan män. Vi kvinnor har varit på barrikaden i över hundra år. Nu är det männens tur att stå vid fronten, konstaterar hon.
Nyligen publicerades en undersökning* från NYTKIS Ry (Kvinnoorganisationer i Samarbete) som visade att unga män i Finland, särskilt i åldern 18–35, i högre grad tycker att våld mot kvinnor är acceptabelt.
Hur reagerade du på det?
– Det gör mig arg och ledsen. Jämställdhetsarbete krävs fortfarande, speciellt när man ser på världen idag och vart jämställdheten är på väg. Ett bra exempel är aborträtten som dras bort i flera länder. Kvinnans rätt till sin egen kropp ska inte vara en politisk fråga. Det är min egen kropp och jag gör vad jag vill med den, säger Mahdi.
Mahdi menar att det behövs nya förebilder – och de förebilderna måste komma från män.
– Finland har alltid varit högt rankat då det kommer till våld i nära relationer. Men jag hade verkligen en stor förhoppning om att den yngre generationen skulle tänka annorlunda. Det är en väckarklocka för oss alla, berättar hon.
Hur kan man förebygga sådant tänkande?
– Genom att satsa på utbildning i skolor och redan i en tidig ålder tala om jämställdhet. Men även genom att skärpa strafflagen. Vi i SFP är jätteglada att vi har fått genom samtyckeslagen. Liknande specifika insatser och åtgärder behövs.
FOTO: CHRISTINA SALONIUS
INTEGRATION HANDLAR OM MER ÄN SPRÅK
Ramieza Mahdi kom från Somalia till Finland som 13-åring. Det var en fördel att komma hit som ung, men samtidigt en nackdel då hon redan hade hunnit skapa en uppfattning om vad hennes hemland är.
– Från att vara en av miljoner somalier i Somalia till att komma till Finland och vara ”den annorlunda” var en tuff upplevelse. Att integreras i ett nytt samhälle och finna en känsla av tillhörighet var utmanande, berättar hon.
– Jag kände ofta i början av min tid i Finland ett utanförskap och levde i ett mellanförskap, där jag inte riktigt hörde hemma någonstans. Jag ville tillhöra samhället men samtidigt kände jag mig inte trygg.
Tonåren var särskilt svåra för Mahdi. Hon upplevde negativa känslor och kände att hon inte hade en plats i samhället.
– Min negativa känsla skiftade dock när jag fick min dotter. Då insåg jag att jag kunde välja att vara arg och bitter, eller ändra min attityd och försöka förändra samhället till det bättre. Göra min dotters liv bättre. Invandrarbarn kan utveckla negativa känslor mot samhället på grund av diskriminering, bristande representation, socioekonomisk utsatthet, kulturella skillnader och otillräckligt stöd från skolan, förklarar hon.
Mahdi anser att många har en förenklad bild av vad integration handlar om.
– Integration är större än bara språkkunskaper. Har du någon sorts gemenskap? Känner du dig delaktig i samhället? Lever du på samma villkor? Känner du dig trygg i samhället? Behöver du vara rädd för att någon kommer att kasta rasistiska glåpord efter dig? Eller att ditt namn sorteras bort i rekryteringsprocessen? Integration är psykologiskt. Vi fokuserar mycket på den här synliga integrationen, men glömmer bort den mentala.
Vad kan vi göra för att förbättra integrationen och minska segregeringen i samhället?
– Vi måste satsa på bostadspolitiken. Ekonomin styr var du bor, det är fakta. Som invandrare så har du inte möjligheten att bo på det finaste området. Det betyder att invandrare och flyktingar placeras per automatik i redan utsatta områden, där det finns få resurser och många problem, berättar hon.
När en stor grupp invandrare bor i samma bostadsområde och går i samma närskola kan det talas fem till tio olika språk där. Trots det får den skolan samma resurser som en svenskspråkig eller finskspråkig skola i centrum.
– Det är inte ett fungerande system. Man tänker bara på tvåspråkiga skolor i Finland idag när vi diskuterar hur vi ska fördela resurserna. Samtidigt tittar man på de senaste PISA-resultaten och undrar varför det går så dåligt för elever med invandrarbakgrund.
Mahdi anser att man kan lösa problemet genom att erbjuda mer hobbyaktiviteter och sociala insatser i utsatta områden. Många områden blir alltmer segregerade, och det påverkar skolorna.
– Jag är rädd att vi kommer att hamna i en situation där segregationen leder till gängkriminalitet och sociala klyftor. Jag får ont i hjärtat av att säga det, men vi upprepar de misstag som redan har gjorts på andra håll.
EN RESURS VI MÅSTE VÄRNA OM
För Mahdi är tvåspråkighet en självklarhet som måste bevaras och utvecklas. Hon ser språk som en stor resurs, men också som en rättighet.
– Språket öppnar så många dörrar för en. Jag ser språk som ett jättestort värde och en resurs. Finland har två nationalspråk, och Mahdi tycker att det är synd hur vi inte uppskattar det mer.
– Det är synd att många inte lär sig andra språk, eller att finsktalande har en negativ inställning till svenska och vice versa. Jag har aldrig förstått varför någon skulle ta illa upp av att man talar ett annat språk.
Varje gång Mahdi hör ett annat språk så använder hon det tillfället till att träna sitt språköra, något hon tycker att alla borde ta an.
– Tänk att kunna kommunicera med olika människor på flera olika språk. Tänk vilken resurs det är! Tvåspråkigheten är en rättighet som vi måste bevara och förvalta, säger hon.
Det är en ständig kamp att måsta bevaka de språkliga rättigheterna. Speciellt när det gäller sjukvården. Det är något som Mahdi har sett i första hand.
– Det var först när jag började jobba som sjukskötare som jag insåg hur viktigt det är att man får vård på sitt eget modersmål. Om man är sjuk så ska man inte behöva kämpa för att förstå vad läkaren säger.
NYA FÖREBILDER EFTERLYSES
Termer som “vi” och “dem” tycker Mahdi inte om. Det var orsaken till att hon ställde upp i kommunalvalet 2017, för att försvara invandrares rättigheter. Rättigheter som tyvärr fortfarande är på tapeten.
– Jag ville inte kavla upp ärmarna 2017, men vi behövde och behöver fortfarande flera som står upp för mänskliga rättigheter. Sedan kommunalvalet 2017 så har polariseringen i samhället blivit allt starkare. Idag är det inte bara finländare mot invandrare, utan höger mot vänster. För SFP är detta problematiskt, eftersom vi som mittenparti ofta får kritik för att inte ta ställning för någon av sidorna.
Mahdi beskriver sig själv som en väldigt ideologisk person. På frågan om långsiktiga mål berättar hon att hon inte har något långsiktigt mål, utan att hon varje dag vill bidra till en värld där alla människor kan känna sig trygga och inkluderade.
– Jag vill vara där besluten fattas, vid förhandlingsbordet, för det är där jag kan göra störst skillnad. Det var det som motiverade mig att ställa upp i kommunalvalet 2017, och det är fortfarande min drivkraft.
Vad hoppas du att människor kommer ihåg om dig som politiker?
– Jag hoppas att de kommer ihåg att jag alltid kämpar för det jag tror är rätt. Att jag står upp för mänskliga rättigheter, jämlikhet och rättvisa. Jag vill att människor ska veta att jag strävar efter att göra världen lite bättre – även om det bara är för en enda person. Alla människor ska ha rätt att existera och nå sin fulla potential.
Mahdi anser att det är så stort fokus på ekonomin att man har glömt bort människan.
– Varje beslut vi fattar drabbar ju någon. Alla de här nedskärningarna som vi gör drabbar de mest utsatta grupperna i samhället, förklarar hon.
– Därför behövs det politiska förebilder som kan tilltala oss och ge oss hopp om en bättre framtid, och inte bara dystra prognoser. Jag vill och önskar att jag också kan vara en bra förebild, trots att det skulle vara i min lilla bubbla, avslutar hon.
*NYTKIS RY:S undersökning gjordes under sommaren 2024. 1 058 män i åldern 18–79 år deltog i undersökningen. Du hittar undersökningen på nytkis.org
