Adlercreutz: Förslaget till dataskyddslag hotar begrava delar av vårt kulturarv

Det betyder att arkiven, biblioteken eller museerna skulle vara tvungna att stänga en stor del av sina offentliga bildarkiv.

– Miljoner fotografier som är en stor del av vårt gemensamma finländska kulturarv hotar att hamna i klorna på den nya dataskyddslagen. Om propositionen godkänns som sådan kommer de inte mera att vara tillgängliga för allmänheten, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och partiets vice ordförande.

Regeringens proposition hindrar publiceringen

av sådana bilder som t.ex. återger politisk eller religiös verksamhet eller som skildrar frågor med anknytning till hälsa eller sexuell läggning. Det betyder att arkiven, biblioteken eller museerna skulle vara tvungna att stänga en stor del av sina offentliga bildarkiv. 

Propositionen är kopplad till EU:s dataskyddsdirektiv som träder i kraft den 28:e maj. Den finländska tillämpningen verkar bli mycket strikt.

Vad betyder detta i praktiken? Efter detta kommer en bild som skildrar t.ex. ett bröllop, en demonstration eller på vilken det t.ex. syns en skadad eller sjuk människa inte att kunna vara offentlig om det finns en misstanke om att någon på bilden kan vara vid liv. Detta eftersom det in praktiken inte är möjligt att få ett medgivande av dem som syns.

– En demonstration från 60-talet, Urho Kekkonens begravningståg eller en bild från ett bröllop uppfyller alla dessa krav. Det är totalt absurt, säger Adlercreutz.

Det finns idag miljontals bilder i arkivens och museernas offentliga bildbanker. Om propositionen godkänns utan ändringar skulle dessa i framtiden stanna bakom lyckta dörrar. 

– Enbart i finna.fi-tjänsten finns det idag miljontals bilder. På årsbasis har tjänsten tiotals miljoner besök. Om vi stänger sådant material för våra medborgare stänger vi samtidigt åtkomsten till en stor del av vårt gemensamma kulturarv. Propositionen måste helt enkelt korrigeras, avslutar Adlercreutz.

 

Blomqvist: Hela landskapet ska utvecklas på lika grunder

I Finland har man länge varit enig om att en balanserad utveckling av regionerna är nödvändig, men nu när landskapsreformen ska genomföras kan det vara svårt att förverkliga tanken.

Läs föregående artikel

Henriksson ställer upp för omval

Vi har ett mycket viktigt och intensivt verksamhetsår på kommande. Möjligen har vi landskapsval i oktober. Riksdagsval blir det senast nästa vår och EU-val ska vi också ha våren 2019.

Läs följande artikel