Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i sin säkerhetspolitik. Det betonade riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) i riksdagens behandling av statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse på onsdagen.
– Redogörelsen visar med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.
I sitt gruppanförande underströk Biaudet det nordiska säkerhetssamarbetet – särskilt våra nära relationer till Sverige – EU:s roll och att presidentvalsegern för Biden-Harris gör att det blåser nya vindar i det internationella samarbetet.
– Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. En gnista av hopp har tänts för tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet. Vi bör också förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld, säger Biaudet.
Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Hon påpekade att det inte finns några genvägar när det gäller relationen till Ryssland.
– EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt, säger Biaudet.
