Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om vårdreformen angett de grundlagsenliga ramarna för hur reformen bör förverkligas så att kommunernas grundlagsenliga status inte kränks.
– Det är viktigt att notera att utskottet inte ifrågasätter behovet av reformen, däremot fyller den föreslagna modellen inte grundlagens krav på kommunernas ställning, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
– Medborgarnas inflytande och kommunernas ansvar för finansieringen av servicen kräver att vårdreformen genomförs på ett annat sätt än den föreslagna. Vårdreformen gäller service som är oerhört viktig för kommuninvånarna och då ca 180 kommuner skulle ha mindre än en procent av rösterna i vårdområdena inser man vidden av det demokratiska underskottet.
– Eftersom skillnaderna i kommunernas skattöre riskerar att öka från 6 procent till 11 procent enbart pga lagstiftingen om vårdreformen, och inte på basis av kommunala beslut, blir de kommunvisa skillnaderna för stora, konstaterar Nylander. Hon hänvisar till kommunernas beskattningsrätt samt de ekonomiska effekterna av de uppgifter som ges åt kommunerna. Dessutom har statsandelsreformen som trädde ikraft vid årsskiftet inverkan på de kommunvisa skillnaderna i skattöret.
De ekonomiska uträkningarna som ligger som grund för reformen bör offentliggöras, påtalar utskottet.
– Med tanke på det paradigmskifte som håller på att ske – där kommunernas roll kraftigt förändras – är det oerhört viktigt att kommunerna bereds möjlighet att delta i den fortsatta beredningen, kräver Nylander.
