Henriksson: Tillväxt, höjt hushållsavdrag och ambitiösa klimatbeslut

Regeringen har idag avslutat årets budgetförhandlingar på Ständerhuset i Helsingfors. Resultatet är ett budgetförslag som stärker tillväxten, stöder regeringens ambitiösa klimatpolitik och inger hopp om framtiden, säger justitieminister och partiordförande Anna-Maja Henriksson.

– Coronakrisen har tärt på alla, men nu syns det ljus i tunneln. Det har varje finländare verkligen förtjänat. Nu ökar tillväxten, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent.  Och vi ska fortsätta arbeta för en sysselsättningsgrad på 80 procent, berättar Henriksson.

– Regeringens budgetförslag har en stark framåtanda. Med det här paketet har vi alla möjligheter att förnya Finland samtidigt som vi siktar på ett klimatneutralt Finland 2035, fortsätter Henriksson

En storsatsning på investeringar och tillväxt görs i budgetförslaget genom att nästa år rikta 1,2 miljarder euro till åtgärder i Finlands program för hållbar tillväxt och återhämtning. Målsättningen är att minska växthusgaserna, öka produktiviteten och tillväxten, höja sysselsättningen, försnabba tillgången till vård och främja jämställdhet. 

De största insatserna riktar sig till investeringar i energiinfrastruktur, ny energiteknologi, bindande av koldioxid och elektrifiering av industrin. Betydande satsningar görs också i digitalisering och datateknologi, nordiska sysselsättningsmodellen samt förkortande av vårdköerna.

– Den här satsningen ska ses som en möjlighet att förnya Finland. Jag är övertygad om att insatser på just dessa områden är det som stöder att få Finland på fötterna igen efter coronapandemin. I dessa helheter är den gröna omställningen och digitalisering genomgripande, säger Henriksson

Hushållsavdraget höjs

I Budgetförslaget, vars totala anslag är 64,7 miljarder euro finns flera åtgärder som Svenska folkpartiet länge arbetat för, bland annat ett högre hushållsavdrag och höjd inkomstgräns för studerande. 

Budgetförslaget innehåller ett tvåårigt försök till höjt hushållsavdrag. Hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs från 2250 euro till 3500 euro. Den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent. 

– Jag är mycket nöjd att vi får ett höjt hushållsavdrag. Det här har jag och SFP jobbat länge för. En höjning av hushållsavdraget förbättrar sysselsättningen och främjar företagen. Genom detta paket vinner alla: företagen, särskilt inom typiskt kvinnodominerande branscher, arbetstagarna och hushållen, konstaterar Henriksson 

Hushållsavdraget är också en tydlig åtgärd för att främja den gröna omställningen eftersom den som byter ut sin oljepanna också kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027. 

Regeringen beslöt också att man ska utreda hur hushållsavdraget kunde användas för renoveringar som förbättrar energieffektiviteten och stöder bland annat återvinningen. 

Tillgången till arbetskraft förbättras

Regeringen har fattat beslut om åtgärder som svarar på den akuta bristen på arbetskraft. 

En av åtgärderna för att underlätta ungas sysselsättning är att höja inkomstgränsen för studerande under år 2022, vilket förbättrar studerandes möjlighet till arbetsinkomst vid sidan av studierna.

– Det ska alltid löna sig att jobba. Därför är det ytterst välkommet att studerandes inkomstgränser nu höjs. SFP har redan länge drivit denna höjning. Regeringens  beslut  underlättar de studerandes vardag men är också ett svar på bristen på arbetskraft i många branscher, kommenterar Henriksson

En ökad och smidigare arbetskraftsinvandring har också länge varit en målsättning för SFP. I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen att år 2022 ta i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring.  Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska möjligheten till D-visum under regeringsperioden utvidgas till att också omfatta forskare och studerande jämte familjemedlemmar. Regeringen gör också satsningar på att trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland.

Regeringen vill göra det mer attraktivt för äldre personer att utföra lönearbete. I tillägg till regeringens tidigare beslut om att höja nivån på arbetsinkomstavdraget kommer även en trappstegsmodell för ett förhöjt avdrag för personer över 60 år att införas. 

– Det är viktigt att det finns morötter för äldre personer som redan har gått i pension att ta emot arbete för att svara på den brist på arbetskraft som vi idag har. Det här beslutet är en sådan morot, konstaterar Henriksson

Regeringen har även fastställt att beslut om sysselsättningsåtgärder som stärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro ska fattas senast den 15.2.2022

Sysselsättningsaspekterna finns i flera av besluten. För lantbrukets del beslöts bland annat att den tillfälliga coronarelaterade åtgärden att möjliggöra de som får avträdelsepension att jobba nu blir permanent.

– Brist på kunnig arbetskraft får inte bli ett hinder för tillväxten. Vi behöver mer arbetskraftsinvandring och vi behöver göra det mer lockande och lönsamt att arbeta. Det här behovet svarar regeringen tydligt på genom sitt åtgärdspaket för sysselsättningen. Också för jordbrukssektorn är dagens beslut ett viktigt steg för att garantera tillgången på arbetskraft, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

Ett historiskt och ambitiöst klimatpaket

Regeringen har fattat beslut om ett historiskt och ambitiöst klimatpaket som säkrar att regeringens klimatmålsättningar kommer att uppfyllas. Regeringens åtgärder leder till att Finland är koldioxidneutralt år 2035 och koldioxidnegativt i snabb takt efter det. 

– Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. I och med dessa beslut kommer regeringen att  nå sina egna, i internationell jämförelse mycket ambitiösa klimatmålsättningar. Detta är helt nödvändigt. Vi behöver trovärdiga åtgärder på alla nivåer, såväl lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt. Att stävja klimatförändringen angår oss alla, oberoende parti. Det handlar om våra barn och barnbarns framtid, säger Henriksson.

Inför budgetrian har det i offentligheten framförts förslag som skulle ha försämrat förutsättningarna för vårt inhemska jordbruk. Nu vann både klimatet och jordbruket.  

– En viktig del av budgetförhandlingarna har varit att vi kunnat staka ut en trovärdig väg mot att nå det ambitiösa mål regeringen ställt om att nå klimatneutralitet år 2035. Här har vi baserat våra beslut på forskning och till exempel på den nationella klimatpanelens förslag säger, Thomas Blomqvist.

– Den här regeringen har valt att göra beslut om sporrande åtgärder som minskar utsläppen såväl för trafiken som för jordbruket. Inom trafiken är sådana åtgärder till exempel att bygga ut infrastrukturen för elbilar och inom jordbruket att satsa på biogas eller att sporra till odlingsformer som minskar utsläppen, säger minister Blomqvist. 

Human flyktingpolitik

Flyktingkvoten för 2022 är enligt budgetförslaget 1050 personer. Regeringen är ändå redo att vid behov gå högre med anledning av situationen i Afghanistan och senare i år även se över finansieringen.

– För mig är det uppenbart att vi måste bära vårt internationella ansvar och vi i SFP är måna om att höja flyktingkvoten märkbart. Situationen i Afghanistan har eskalerat och därför är det motiverat att höja flyktingkvoten, säger Henriksson

Rättsväsendet och polisen

En del tilläggsresurser riktas till rättsväsendet och fångvården. Polisens anslag har ökat under den här regeringsperioden och budgetförslaget för 2022 är högre än föregående år. Resurserna riktas så att polisens närvaro och synlighet ska säkras och att verksamheten för polisens nationella specialgrupp mot människohandel tryggas. 

– Jag är nöjd att resurserna till polisen och rättsvården inte försämras utan stärks en aning. Polisen och rättsvården är grundpelarna för en fungerande rättsstat. Människor måste kunna lita på att frågor som berör dem behandlas rättvist och utan dröjsmål. Det här är grunden för att förtroende människor emellan och i förhållande till det offentliga upprätthålls, konstaterar Henriksson

Domstolarnas rättssalar digitaliseras

Justitieministeriet får anslag för bland annat digitalisering av domstolssalarna. 

– Vi moderniserar domstolarna genom att salarna ska få videoteknik. Detta gör det bland annat möjligt att banda vittnesmål i tingsrätten så att samma vittnesmål sedan kan användas om ärendet går vidare till hovrätten, säger justitieminister, Anna-Maja Henriksson

Dessutom ges anslag till en satsning för att stärka det ekonomiska kunnandet och den vägen förebygga överskuldsättningen.

Beskattning som stärker statsfinanserna

I regeringens halvtidsgranskning, senaste vår, beslöts att det i höstens budgetförhandlingar skall kommas överens om skattehöjningar som stärker statsfinanserna med 100–150 miljoner euro. Regeringen föreslår nu skattehöjningar på 100 miljoner. De innefattar punktskatter som till exempel en mindre höjning av tobaksskatt och gruvskatt. 

– Det är aldrig lätt att gå in för skattehöjningar. Jag är ändå nöjd att vi lyckats förhandla fram ett skattepaket där det inte ingår skattehöjningar för löntagarna eller företagen. Det här är alldeles centralt för vår konkurrenskraft och sysselsättning. Vi har även lyckat avstyra införandet av en källskatt på dividender, som i slutändan skulle ha drabbat den enskilda finländska fondplaceraren och passat dåligt in i det finländska skattesystemet, säger Henriksson

Finanserna för forskning ska tryggas

Regeringen tryggar Finlands Akademis beviljningsfullmakt för 2022. Fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt för 2022 är 390,5 miljoner euro. 

– Forskningen är viktig för Finlands utveckling och tillväxt. Därför är det bra att vi i förhandlingarna kunde korrigera forskningsbudgeten. Utbildning, forskning och innovation skapar framtidstro och bäddar för ett framgångsrikt Finland, säger Anna-Maja Henriksson. 

I nästa års budgetförslag finns också anslag till nya jaktplan som skall ersätta nuvarande jaktplan med bibehållande av prestationsförmågan. 

Mer information om resultatet i budgetrian finns att läsa på Statsrådets sidor: https://vnk.fi/-/hallituksen-talousarvioesitys-rakentaa-tulevaisuuden-kestavaa-kasvua (svenska översättningen kommer senare)

Rehn-Kivi: Äntligen kan vi slopa tvåmetersregeln


Riksdagen har idag fört en remissdebatt om en ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Regeringens förslag inkluderar ett avskaffande av regeln för två meters säkerhetsavstånd samt ett strykande av incidenstalet som ett tillämpningskriterium. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) välkomnar förslaget.

Läs föregående artikel

Wickström glad över att inkomstgränsen för studiestödet höjs


SFP:s vice ordförande Henrik Wickström gläds över att inkomstgränsen för studiestödet höjs. I samband med regeringens budgetria har regeringspartierna kommit överens om att inkomstgränsen för studiestödet höjs under år 2022.

Läs följande artikel