Psykisk hälsa bör göras till en nationell prioritet

Psykisk ohälsa förorsakar mänskligt lidande och miljardkostnader åt samhället varje år. Det är ohållbart att blunda för detta mänskliga lidande. Vi måste ta tag i problemet, annars står vi inför stora utmaningar.

– Tyvärr har den mentala hälsan blivit i skymundan i vårdreformen. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Vi bör fästa uppmärksamhet vid psykisk hälsa redan vid ett tidigt skede. Mera händer behövs bland annat i familjerådgivningen, skolorna och bashälsovården för att stödja psykisk hälsa och identifiera risker.

– Större satsningar speciellt på ungdomars psykiska hälsa behövs bl.a. i elevvården. Finland behöver lågtröskelmottagningar dit vem som helst kan gå när hon eller han behöver hjälp, säger Rehn-Kivi.

Psykisk ohälsa är en vanlig orsak att personer står utanför arbetsmarknaden. Situationen är allvarlig.

– Att söka hjälp ska vara en självklarhet för alla oberoende ålder. Psykisk hälsa är något som vi borde tala mera om. Ingen ska behöva känna skam för att söka hjälp eller rädsla för social utfrysning, säger Rehn-Kivi.

Mikaela Björklund ställer upp för SFP i Europaparlamentsvalet

Mikaela Björklund är född i Hangö, utbildar lärare i Vasa och bor tillsammans med sin man och fyra barn i flerkulturella Närpes. Björklund röstade i tiderna ’nej’ till EU; nu vill hon vara med och bygga ett medmänskligt Europa.

Läs föregående artikel

Rehn-Kivi gläds åt gemensamma mål för förbättrad sysselsättning

Under pågående valperiod har upp till 140 000 finländare fått en arbetsplats, och sysselsättningsgraden har klivit till 72 procent. Riksdagsledamot och medlem i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet Veronica Rehn-Kivi diskuterade på tisdagsmorgonen tillsammans med representanter från de övriga riksdagsgrupperna vikten av att hitta de rätta åtgärderna för att sysselsätta de arbetslösa och att höja sysselsättningsgraden till 75 procent under nästa valperiod. Diskussionstillfället leddes av social- och hälsovårdsminister Mattila och arbetsminister Lindström och resulterade i ett gemensamt ställningstagande för att stöda sysselsättningen.

Läs följande artikel