Måste den kommande åländska havsplanen behandla kustvattnet inom kommungränserna?
Det frågar Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew) EU-kommissionen under onsdagen.
Enligt EU:s havsplaneringsdirektiv ska medlemsländerna senast den 31 mars 2021 ha upprättat havsplaner för att säkerställa bland annat en smart och hållbar tillväxt, skydd för den biologiska mångfalden och en god vattenkvalitet. Ålands landskapsregering arbetar just nu med den kommande åländska havsplanen.
Under våren har särskilt planeringen av det åländska kustvattnet, som utmärks av den höga graden av privat vattenägande inom kommungränserna, debatterats i landskapet.
Flera åländska remissinstanser lyfte senast i mars fram en oro för att en havsplan som inkluderar även kustvattnet riskerar rubba dagens förvaltning av det åländska vattnet inom byarågångarna.
– Situationen på Åland, där en mycket hög andel av kustvattnet är privatägt, är nästan unik i EU. De åländska vattenägarna är vana att ta ansvar för sitt vatten på en rad sätt, och jag förstår att det nu kan finnas en oro för att beslutsfattandet kan komma att flyttas längre från vattenägarna, säger Nils Torvalds.
Flera åländska remissinstanser framförde i våras önskemål om att den åländska havsplanen, i likhet med Sveriges tre havsplaner, skulle omfatta endast öppna havsområden, utanför kustvattnen.
Nils Torvalds, som sedan dess har diskuterat frågan med representanter för landskapsregeringen, konstaterar att det är osäkert om gällande åländsk lagstiftning ger en sådan möjlighet.
– Därför frågar jag nu EU-kommissionen huruvida de översiktsplaner som åländska kommuner ska ta fram enligt plan- och bygglagen utgör en sådan fysisk planering av kustvatten som avses i direktivet. På sådana planerade områden ska havsplaneringsdirektivet inte tillämpas.
EU-kommissionen väntas svara på frågan inom sex veckor.
– Förhoppningsvis får landskapsregeringen därefter nytta av kommissionens svar i det fortsatta arbetet, säger Nils Torvalds.
