Europaparlamentet röstade idag om det fjärde penningtvättsdirektivet. Direktivets målsättning är att skapa striktare regler för att försvåra penningtvätt och skatteflykt.
– Målsättningen i direktivet är bra. Dock har man i all iver gått för långt och glömt bort de praktiska krav som finns. Speciellt ur ett finländskt perspektiv finns det nu i parlamentets text ett problem som i värsta fall slår oproportionellt hårt mot de finska penningautomatspelen och inkomsterna till allmännyttig verksamhet som fås genom dem, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP).
– Europaparlamentets linje betyder att spelsektorer med obefintlig eller låg risk för penningtvätt kan ansöka om undantag från de strikta kraven på identifiering som föreskrivs. Det här är ett positivt resultat och något som den liberala ALDE-gruppen jobbat väldigt hårt för, berättar Torvalds.
– Problemet som kvarstår är kravet på att alla undantag ska godkännas av kommissionen. För att ta ett inhemskt exempel: RAY:s och PAF:s stöd för välgörande ändamål såsom föreningar inom social- och hälsosektorn samt för krigsveteraner är väldigt stort. Ett krav på obligatorisk kundidentifiering vid penningspelsautomaterna i butiker och kiosker skulle leda till en märkbar minskning av det här stödet.
– Olika sektorer har väldigt olika risker för penningtvätt. Vi borde koncentrera våra resurser på de sektorer där risken är stor och verklig. Målsättningen borde vara att göra det svårt för organiserad brottslighet och personer som sysslar med penningtvätt att fortsätta göra det – utan att göra det svårt för våra laglydiga medborgare och allmännyttiga föreningar, sammanfattar Torvalds.
– Kravet på att kommissionen ska godkänna medlemsländernas syn på risken av penningtvätt inom olika spelsektorer är inte i linje med den här målsättningen, utan långt ifrån praktiskt, avslutar Torvalds.
