USA:s presidentval blev tydligt, i många avseenden. Republikanerna, med Donald Trump i spetsen, vann, förutom presidentskapet, också en majoritet i senaten och i representanthuset. För första gången sedan 2004 fick också en republikansk president- kandidat en majoritet av alla avgivna röster. I ljuset av opinionsundersökningarna var det här kanske den största överraskningen. Man kan fråga sig om resultatet hade varit ett annat om demokraterna hade haft egna primärval där den valda kandidaten hade kunnat ta avstånd från president Joe Biden, som haft låga popularitetssiffror.
FOTO: SOFIA JERNROTH
I en situation där det objektivt sett går bra för USA:s ekonomi – tillväxten är stark, arbetslösheten låg – upplever ändå många att den egna situationen blivit sämre. Joe Bidens och Kamala Harris tal om hur bra ekonomin egentligen är, klingade falskt när allt fler har svårt att klara av räkningarna. Valdagens utfrågningar vid röstningsställena visade att en klar majoritet av amerikanerna förhöll sig negativt till sin egen situation. I en sådan situation är det så gott som omöjligt att vinna ett val om man ses företräda dem som sitter vid makten.
Vad betyder valresultatet för Europa och Finland? Ur vår synvinkel handlar oron främst om säkerhet och ekonomi. Donald Trump har gått ut med att han kan få kriget i Ukraina att upphöra inom 24 timmar. Det kommer inte att hända, men det är uppenbart att man är orolig i Kyiv, där man själv ska få bestämma om sin framtid. Det är helt klart att Europa och EU måste bära ett större ansvar.
Om Donald Trump gör som han lovat och inför skyddstullar, tariffer – ”det vackraste ordet i det engelska språket”, som Trump uttrycker det – så kommer det att höja priserna och få igång inflationen igen. Det kommer också att skada handeln och därmed ekonomin globalt, och det behöver ingen, allra minst Finland och EU. Det vi behöver är närmare transatlantiska förbindelser och mer samarbete.
Trump gillar inte EU. Han föredrar bilaterala relationer med medlemsländerna. Det innebär å ena sidan att EU måste agera enhetligt, men samtidigt också att vi i Finland måste vårda våra bilaterala relationer.
EU behöver USA mer än USA behöver EU, och därför måste den kommande kommissionen förhålla sig prag- matiskt till läget. Samtidigt som det är helt klart att EU och USA ser olika på många av de centrala globala frågorna är det inte med arrogans vi bäst gagnar våra egna intressen. Vi behöver hitta de sektorer där vi kan komma överens med USA och samarbeta. Vi behöver en vilja att proaktivt driva en politik som bygger på stabilitet och välfärd.
Det ledarskap det kräver är i dagens läge svårt att hitta i de tongivande europeiska länderna. Samtidigt vet vi vilka de springande punkterna är: vi behöver en stärkt inre marknad för att kunna tävla globalt. Och vi behöver en helt ny attityd till hur vi ser på vårt eget försvar och vår säkerhet.
Det här är sektorer där de nordiska länderna tillsammans med Baltikum kan föregå med gott exempel och visa ledarskap. Det är ett ledarskap som EU behöver just nu.
Vi har många orosmoln på himlen just nu. Många klossar är i rörelse. Det är inte lätt att vara liberal i dagens värld, men det är därför också viktigare än någonsin.
Samtidigt är det värt att komma ihåg detta, fritt efter Madeleine Albright: ”Demokrati som inte levererar är inget värd”. Det kanske inte demokraterna kom ihåg, men det måste vi göra, också inför vårens val.
