Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP verkar för att utbyggandet av vindkraft baserar sig på god planläggningskultur, så att känslig natur och invånarnas och markägarnas behov beaktas. I skärgården bör fågellivet och den marina faunan ägnas särskild uppmärksamhet
- att SFP verkar för att inmatningsavgifterna kanaliseras till att öka användningen av förnybar energi som vindkraft, biogas, skogsflis eller trädbränsle, vars produktion generar lokala arbetstillfällen. Åland har mycket goda vindförhållanden och bör snarast möjligt få rätt till inmatningstariffer för vindkraft
- att SFP verkar för att man i utbygganden av vindkraft använder ersättningsmodeller, som beaktar vindupptagningsområden och beaktar markägarna på ett rättvist sätt
Behandling
Finlands ställning som en Nordisk välfärdsstat kan upprätthållas endast om våra företag kan fungera lönsamt och kan skapa nya arbetsplatser för befolkningen.
Förmånlig elenergi är ett livsvillkor för många små och medelstora företag, som står för merparten av våra arbetsplatser. Finlands industri är redan nu den mest energieffektiva i världen, trots att vi har en rätt hög energiförbrukning per capita. Orsaken till vårt rätt höga energibehov, är vårt kalla klimat, vår tunga metallindustri och vår skogsindustri, som trots en partiell tillfällig nedgång fortfarande står för merparten av vår industris energibehov. Ytterligare energisparåtgärder blir hos oss betydligt dyrare än i övriga EU.
Priset för elenergi har redan nått smärtnivå både för industrin och de privata hushållen. Därför finns det ingen möjlighet att ytterligare höja priset för elenergi, snarare borde priset sänkas. Enligt beslut av Finlands regering kommer den förnybara elenergin att stödjas med omfattande inmatningsavgifter. Avgifterna bör kanaliseras till sådan produktion som lämpar sig bäst för finländska förhållanden. En ökad användning av biomassa, biogas och inhemska biobränslen genererar lokala arbetstillfällen och dessa förnybara energialternativ kan lagras och användas enligt behov.
Vindkraften däremot kräver dyr reservkraft, då det inte blåser, och den ojämna energiproduktionen från vindkraften kräver omfattande investeringar i landets elnät. Om vindkraften byggs ut som planerat, krävs investeringar om 1,2 miljarder euro i gasturbindriven reservkraft och förstärkning av elnätet enligt FINGRID. Vidare kommer planerade vindkraftsparker att störa försvarsmaktens radarnät vid våra kuster.
Vindkraftens generösa inmatningsavgifter och andra kostnader som är förknippade med vindkraften, gör att vindkraften blir ca 3-4 miljarder euro dyrare än annan förnybar energi fram till år 2020. När vind-kraftverken är i drift behövs ingen lokal arbetskraft, servicen sköts av specialister.
Dessutom kommer den miljöförstörande faktorn in i bilden. Planeringen av vindkraft skapar osämja inom befolkningen och sommarstugeägare ser sin fritidsmiljö förstörd av planerade vindkraftsparker. Vindkraftsparker som nu planeras där flyttfåglarna har sina rutter, kan ha en förödande inverkan på fågellivet.
Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad för partidagen:
- att SFP verkar för att inmatningsavgifterna främst kanaliseras till användning av biomassa, biogas och inhemska biobränslen, vars produktion genererar lokala arbetstillfällen.
- att SFP verkar för att vindkraftsproducenterna deltar i tilläggskostnaderna för reservkraft, förstärkning av landets elnät och för uppdateringen av försvarsmaktens radarnät.
- att SFP verkar för att planeringen av vindkraftsparker stoppas på platser där unika naturvärden är i fara. Främst gäller det Finska vikens skärgård, Skärgårdshavet och känsliga områden vid Kvarken.
Carl-Uno Lindqvist, Esbo
Partistyrelsens svar
Finland är ett av de ledande länderna i världen när det gäller användningen av förnybara energikällor och bioenergi. I regeringens energi- och klimatpolitiska redogörelse finns sammanlagt 120 strategiska riktlinjer. Dessa betonar bland annat kostnadseffektivitet, högre självförsörjningsgrad samt tillräcklig eltillförsel till ett skäligt pris. Målsättningen ur ett längre perspektiv är att uppnå ett kolneutralt samhälle. Målet är att år 2020 skall andelen förnybar energi vara 38 procent av slutförbrukningen.
Finland är idag inte självförsörjande i fråga om elproduktion. Vi är i hög grad beroende av elimporten särskilt under de kallaste vintermånaderna. Trots detta är konsumentpriserna för el och elpriserna för industrin billigare än genomsnittet i EU.
Systemet med inmatningstariffer för el producerad med förnybar energi är mycket utbrett i EU och det är motiverat att Finland har ett dylikt system i bruk, då det är svårt att öka anslagen i statsbudgeten. Mer inhemsk energi minskar på energiberoendet samtidigt som arbetstillfällen och försörjningstryggheten ökas. Syftet med tariffsystemet i Finland för vind-, biogas-, skogsflis- eller trädbränslekraftverk har varit att främja elproduktion från förnybara energikällor, öka dessa källors konkurrenskraft och diversifiera elproduktionen. Genom inmatningstariffer har man kunnat garantera ett fast pris för producerad el.
I Finland har bioenergin den största utvecklingspotentialen. Grunderna för fastställandet av inmatningspriset för skogsflis ändrades i början av år 2013, så att beloppet av det inmatningspris, som betalas ut påverkas både av priset på utsläppsrätter och torvskatten. Förändringen har påverkat denna sektors lönsamhet negativt.
Av vår energiproduktion är andelen vindkraft fortfarande liten. Det nuvarande produktionsmålet är 9 TWh år 2025, men även efter detta kommer det sannolikt att finnas potential att öka vindkraftens andel av energiproduktionen. Behovet av reservkraft är liten. Vindkraftverk orsakar inte koldioxidutsläpp och det är frågan om en teknologi, som utvecklas snabbt. Uttjänta vindkraftverk kan lätt monteras ner och metallen återvinnas.
Tillståndsprocessen för vindkraft måste utgå från en god planläggning, där känslig natur och invånarnas samt markägarnas behov beaktas. I skärgården bör man ta hänsyn till fågellivet och den marina faunan. I regeringens energi- och klimatpolitiska redogörelse föreslås en koncentration av vindkraften till havsparker, men det finns stora möjligheter att bygga ut vindkraften också till lands. Åland har mycket goda vindförhållanden och bör snarast möjligt få rätt till inmatningstariffen för vindkraft.
I Finland har man utgått från att eftersträva att samordna, så långt som det är möjligt, försvarsmaktens och vinkraftproducenternas behov. Innan vindkraftsbyggprojekt påbörjas måste man utreda projektets påverkan på försvarsmaktens verksamhet samt på övervakningssensorer och radaranläggningar. Att tillgodose försvarsmaktens behov, hindrar inte verkställandet av Finlands klimat- och energipolitiska mål.
Det behövs många olika åtgärder för att nå de klimatmålsättningar, som Finland har förbundit sig till. Finland har mycket att vinna på att satsa på att mångsidigt använda förnybar energi, öka energieffektiviteten och främja cleantech-sektorn.
Partistyrelsen föreslår
- att SFP verkar för att utbyggandet av vindkraft baserar sig på god planläggningskultur, så att känslig natur och invånarnas och markägarnas behov beaktas. I skärgården bör fågellivet och den marina faunan ägnas särskild uppmärksamhet.
- att SFP verkar för att inmatningsavgifterna kanaliseras till att öka användningen av förnybar energi som vindkraft, biogas, skogsflis eller trädbränsle, vars produktion generar lokala arbetstillfällen. Åland har mycket goda vindförhållanden och bör snarast möjligt få rätt till inmatningstariffer för vindkraft.
- att SFP verkar för att man i utbygganden av vindkraft använder ersättningsmodeller, som beaktar vindupptagningsområden och beaktar markägarna på ett rättvist sätt.
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige poängterar att när stöd ges för produktion av förnybar energi bör man beakta den miljönytta t.ex. i form av minskade koldioxidutsläpp, som kan åstadkommas med hjälp av understödet och man bör prioritera understödet till de energiformer som ger den största miljönyttan för understödsbeloppet.
