Beslut
Partidagen beslöt att representanter i riksdag och regering arbetar för
- att höja anslagen för mentalvården i Finland
- att yrkeshögskolestuderande ska få använda SHVS tjänster från och med år 2015 med syfte att garantera likvärdig hälsovård åt alla högskolestuderande
- att högskolorna regelbundet följer upp orsaker till avbrutna studier och informerar studerandena om olika hjälpformer de är berättigade till och vid behov erbjuder stöd
- att rehabilitering erbjuds för patienter som lider av mentala problem
- att medicinering av minderåriga alltid skall kompletteras med rehabilitering/terapi och att en uppföljning av medicineringens inverkan görs.
- att det grundas ett kunskaps- och resurscentrum för psykiatri och mentalvård på svenska
- att yrkeshögskolorna ges resurser att arrangera specialiseringskurser i psykiatrisk vård och främjande av psykisk hälsa inom social och hälsovårdsutbildningen.
Behandling
Höj anslagen för mentalvård
På hösten 2007 miste sju personer livet och elva blev skadade i skolskjutningen i Jokela. Lite på ett år senare miste elva personer livet och tre skadades i skolskjutningen i Kauhajoki. Förra våren miste två personer livet i skjutningen i Hyvinge och sju skadades. Sambandet mellan dessa händelser är tre unga deprimerade män som blivit medicinerade med en psykmedicin som kan utlösa hat, fientlighet och självmordstankar. Läkare som skriver ut dessa mediciner åt minderåriga ska noggrant följa med sin patient, men bristen på psykiatriska läkare leder till att medicinerna ofta skrivs ut av allmänläkare.
I dagens läge vårdas alltså en majoritet av de mentala problemen inom bashälsovården, där en patient anses vara i systemet om denne får en mottagningstid inom ett halvår. Tyvärr betyder detta inte att patienten får den vård som behövs. En vårdplan som underlättar att patienten kommer i en vårdkö och även omfattas av vården saknas ofta helt, och i många kommuner saknas en fungerande rehabiliteringsservice.
Samtidigt mår allt flera unga vid landets högskolor sämre, och har därför svårt att arbeta eller studera. Trots det idoga arbetet med uppsökande verksamhet bland de unga som efter andra stadiet blir utan en studieplats eller arbete, satsas det väldigt lite på unga som har en studieplats, men inte klarar av att studera. Samtidigt är köerna till mentalvården på många orter väldigt långa.
Många ungdomar är inte medvetna om den service de är berättigade till, och därmed blir tröskeln att uppsöka hjälp orimligt hög. Den mentala hälsan kan vara avgörande för att studerande skall kunna slutföra sina studier, men i och med självständiga studier på högskolorna kan en studerande som saknar socialt nätverk falla ur systemet utan att någon märker det. Kostnaderna per utslagen individ drar ihop sig till miljontals euro, men problemen kunde förebyggas effektivt genom snabb vård under studietiden.
Varje ungdom bör garanteras lika rätt till vård på både svenska och finska. För universitetsstuderande erbjuder Studenthälsovårdsstiftelsen (SHVS) hälsovårdstjänster som täcker även den mentala hälsovården, medan studerande på yrkeshögskolor måste anlita sig helt och hållet på de kommunala hälsovårdstjänsterna. Dessa tjänster är överlag inte lika kunniga om studerandes specifika behov och livssituation, vilket betyder att YH-studerande är i ännu större behov av resurser till förebyggande verksamhet.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
att höja anslagen för att förbättra mentalvården i Finland
att alla yrkeshögskolestuderande ska få använda SHVS tjänster från och med år 2015 med syfte att garantera likvärdig hälsovård åt alla högskolestuderande
att ungdomar informeras om den service de är berättigade till,och att högskolorna regelbundet följer upp orsaker till avbrutna studier och vid behov erbjuder stöd
att ha en bättre rehabiliteringsservice för patienter som lider av mentala problem
att medicinering av minderåriga alltid skall kompletteras med rehabilitering/terapi och medicinsk uppföljning
att man vidtar åtgärder som tryggar den svenska mentalvården
Svensk Ungdom
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Partistyrelsens svar
Den mentala hälsan hör till livets hörnstenar och alla medborgare borde ha en jämlik möjlighet att uppleva mentalt välbefinnande. Att satsa på hälsofrämjande åtgärder samt att i tid kunna fånga upp de personer som mår dåligt borde därför vara av högsta prioritet. Det psykiatriska vårdsystemets struktur har ändrats mycket under de senaste årtiondena. Sjukhusvården har minskat och man styr allt mer klienterna till öppenvården. Vikten av en individuell vårdplan och en tillräckligt omfattande rehabiliteringsplan blir därför allt viktigare för alla som är hänvisade till öppenvården.
Vid våra universitet och yrkeshögskolor borde studerandena vid flera tillfällen under studierna informeras om hur de skall balansera studier, fritid och ett eventuellt arbete. Därtill bör de få handledning om vart de kan vända sig när de behöver hjälp. Tröskeln att söka hjälp bör vara så låg att studerandena tar det som naturligt och självklart. Uppföljningsprogram för dem som är i riskzonen att avbryta sina studier borde genomföras vid alla läroinrättningar.
Tankesmedjan Magma har i sin studie ”De talar finska över huvudet på mig” bland annat rekommenderat grundandet av ett kunskaps – och resurscentrum för psykiatri och mentalvård på svenska. För att råda bot på kunnig svenskspråkig personal föreslås att yrkeshögskolorna ordnar specialiseringskurser i psykiatrisk vård och främjande av psykisk hälsa. För personalen inom primärvården bör fortbildning inom psykiatrisk vård och psykiatri ordnas.
Studerandehälsovården vid yrkeshögskolorna varierar kommunerna emellan, den är i en stor del av landet bristfällig och släpar betydligt efter den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) tillhandahåller. Dessutom är frågorna om när studerandehälsovård som anordnas för myndiga ungdomar ska vara avgiftsfri eller avgiftsbelagd oklara för kommunerna och samkommunerna.
SHVS anordnar hälsovårdstjänster för studerande vid universitet så som folkhälsolagen föreskriver i sin 14 § 1mom. 6 punkt ”… hälso- och sjukvård samt mun- och tandvård för studerande vid universitet och yrkeshögskolor kan dock med kommunens samtycke ordnas också på något annat av social- och hälsovårdsministeriet godkänt sätt”. Beträffande SHVS:s tjänster har det uppstått oklarhet och olika tolkningar av i hur stor omfattning överenskommelserna mellan SHVS och kommunerna täcker de studerandes behov av hälsovårdsservice.
En arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatte 2009 har utrett kostnaderna och sätten för att organisera studerandehälsovård för studerande vid yrkeshögskolor och i yrkesutbildning på andra stadiet. Arbetsgruppen föreslog att hälsovården anordnas för studerande på andra stadiet enligt orten där läroinrättningen är belägen -modellen och för yrkeshögskolestuderandenas del enligt SHVS-modellen.
Ordnande av studerandehälsovård för yrkeshögskolestuderandena enligt SHVS-modellen utreds med hjälp av ett försök under åren 2011-2014. I detta nu är den kommun där läroanstalten finns ansvarig att producera hälsovårdstjänster för yrkeshögskolestuderandena och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) för universitetsstuderandena.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda, styra och följa upp försöket med SHVS-modellen inom studerandehälsovården för yrkeshögskolestuderande. Arbetsgruppens mandatperiod är 7.12.2010-1.12.2015.
Partistyrelsen föreslår att representanter i riksdag och regering arbetar för
att höja anslagen för mentalvården i Finland
att yrkeshögskolestuderande ska få använda SHVS tjänster från och med år 2016 med syfte att garantera likvärdig hälsovård åt alla högskolestuderande
att högskolorna regelbundet följer upp orsaker till avbrutna studier och informerar studerandena om olika hjälpformer de är berättigade till och vid behov erbjuder stöd
att rehabilitering erbjuds för patienter som lider av mentala problem
att medicinering av minderåriga alltid skall kompletteras med rehabilitering/terapi och att en uppföljning av medicineringens inverkan görs.
att det grundas ett kunskaps- och resurscentrum för psykiatri och mentalvård på svenska
att yrkeshögskolorna ges resurser att arrangera specialiseringskurser i psykiatrisk vård och främjande av psykisk hälsa inom social och hälsovårdsutbildningen.
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige vill uppmärksamma partidagen på den fara som finns för att de studerande som avslutar sina studier faller ur hälsovårdssystemet. En remiss från den vårdande läkaren påskyndar övergången till det kommunala vårdsystemet.
