Motion 31 – Project Baby House – Nära Dig! Barnen – vårt bästa arv?

Beslut

Partidagen beslöt att SFP verkar för:

  • att förlossningssäkerheten är en prioriterad del i organiseringen av hälso- och sjukvården.

Behandling

Project Baby House – Nära Dig!

Barnen – vårt bästa arv?

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5.449.657 i slutet av november 2013. Folkmängden i Finland ökade under januari-november med 23.000 personer, dvs. Med 1.200 personer färre än under motsvarande period året innan. Den största orsaken till folkökningen var inflyttningsöverskottet från utlandet: antalet invandrare översteg antalet utvandrare med 16.000 personer. Den naturliga folkökningen, dvs. överskottet av födda över döda, var 7.000 personer.

 

Enligt de preliminära uppgifterna för januari-november flyttade 28.350 personer till Finland från utlandet, medan 12.400 personer flyttade från Finland. Antalet invandringar var 750 och antalet utvandringar var 550 färre jämfört med året innan. Av invandrarna var 7.300 och av utvandrarna 8.850 finska medborgare.

Under januari-november föddes 53.800 barn, dvs. 1.200 barn färre än under motsvarande period år 2012. Antalet döda var 46.800, dvs. 250 personer färre än året innan.

Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik. Statistikcentralen

 

Den statliga och kommunala finansieringen av friska BB:n och barnsjukhus står stilla eller så drar man bara in väl fungerande BB:n runt om i landet, med ett plötsligt behov av att centralisera allt som har med kvinnor och barn att göra. Man lär dessutom ”vänta och se hur KSSR-processen (kommunstrukturreformen) och den nya lagen om Social och Hälsovård utfaller”. Man vill spara, spara. På föräldrarnas, personalens och speciellt på barnens bekostnad. Av siffrorna ovan ser man att vi behöver akut en baby-vänlig politik i landet. Vi behöver både invandrare och mer nyfödda. Att lägga ner BB:n runt landet befrämjar inte denna politik. Ej heller en hårt åtskruvad studietakt. En mer human social-studie-hälsovårdspolitik kunde ge bättre resultat i många avseenden.

Under 1950, 1960, 1970 och 1980 talen hade vi flere BB:n i Åbo, samt avdelningar ute i regionen vida omkring. På dessa BB:n kunde man tryggt föda barn och lära in babyvården, även på klingande finlandssvenska. Sedan kom den globala finanskrisen. Ekenäs BB tvingades stänga. Men mängden barn som föds har sedan 1993 följt en relativt stabil kurva, enligt senaste statistik där man ser en vågrörelse som kan antas bero på växlingar i det ekonomiska läget. Fig. 1.

Figur 1. Levande födda 1993-2012 samt preliminär uppgift 2013.

Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

I dagens Finland fungerar graviditet och förlossning enligt nätet på följande sätt (källa:Fpa och NR:)

”I Finland har de som är permanent bosatta i landet rätt till de kostnadsfria mödravårdstjänster som erbjuds av de kommunala hälsocentralerna under graviditeten och efter den. Blivande mödrar erbjuds vanligtvis mellan 11 och 15 kontroller hos sjuksköterska och läkare på mödravårdscentral (rådgivningsbyrå) under en graviditet som fortlöper normalt. Besöken fortsätter efter förlossningen och man gör då minst 15 besök.

Den som vistas tillfälligt i Finland har rätt till akutvård i Finland, och uppföljning av graviditet räknas som det.

Även förlossning ingår i den specialsjukvård som erbjuds inom ramen för de kommunala hälsovårdstjänsterna som personer som bor permanent i Finland har rätt till. Vid besök på hälsovårdscentraler och sjukhus tar man i allmänhet ut en avgift, som varierar beroende på kommun.

Om du vistas tillfälligt i Finland och vet att du kommer att föda under den tiden behöver du ha en betalningsförbindelse från hemlandet.

Alla som omfattas av det sociala trygghetssystemet i Finland har rätt till moderskapsunderstöd när graviditeten har pågått i minst 154 dagar. Som moderskapsunderstöd kan du antingen välja en moderskapsförpackning, som bland annat innehåller babykläder och produkter för att vårda barnet, eller en skattefri summa pengar.

För att få moderskapsunderstödet måste man ha gått på hälsoundersökning hos läkare eller på rådgivningsbyrå före utgången av den fjärde graviditetsmånaden.”

De yttre ramarna för en god grossess är alltså än så länge väl ordnade i dagens Finland, men frågan är nu vardu skall föda?

Var skall vi föda och vad får det kosta?

Alla alternativ i Åbo, även det finlandssvenska, är sedan 1980-talet stängda i Åbo, kvar finns bara Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts BB, i ÅUCS (Åbo universitets centralsjukhus) källare, där man ständigt lidit av inomhusproblem sedan 10 år tillbaka. U-sjukhusets fastighet är utdömt sedan många år. Glädjande nog har man i Åbo äntligen fått igång en planering av ett nytt komplex som skall byggas i anslutning till det nya T-sjukhuset. Här kunde man äntligen få nya, friska utrymmen för både ett BB samt för barn- och kvinnosjukdomar. Som det nu ser ut i planeringsprocessen skulle detta nya sjukhus påbörjas tidigast år 2018. Samtidigt åker mammorna hem från det nuvarande BB:et efter 1-2 dagar. Utan träning i amning, utan vila. Enligt färska uppgifter har över 50% av personalen återkommande allergirelaterade symptom. Med stor möda lyckades politikerna i Salo nyligen förlänga Salo BB:ets existenstid, men bara till 2017. Medan det nya BB:et i Åbo väntas påbörjas 2018?

Enligt uppgifter är även flere andra avdelningar i detta U-sjukhus i samma svårigheter med inomhusluften och fastighetens ålder i förhållande till de för lätta byggnormerna vid tiden för uppförandet. Man har redan uppfört ett nytt sjukhus, T-sjukhuset i Åbo, för cancervård och hjärtpatienter samt dygnet runt jour. Detta är allt mycket gott och väl. Men ännu fattas det en hel del nytt för födslar, barn och föräldrar.

Detta är endast ett konkret exempel på vad som händer i vår bygd. Vi ser att detta även är en tendens ute i landets andra regioner. Fyra andra BB:n är för tillfället nedläggningshotade i Finland. Trots att figur ett indikerar att Finland skulle behöva mer nyfödda per år.

Politiker har inte längre råd att vänta. Mammor vill inte heller vänta längre. Det är fint att planeringen av ett nytt friskt BB/barn och kvinno(sjuk)hus nu sker med ilfart i Åbo. En förutsättning är även att personalen i tid skolas in för att bemästra bägge språken och gärna engelska dessutom.

Ännu bättre skulle det vara att få fram en lösning med byggstart ännu detta år, för att få invigning klar inför Finlands 100-års jubileum. Tänk hur många arbetstillfällen vi kunde få. Tänk hur mycket vi skulle spara i en friskare personal. Tänk hur mycket vi skulle spara med friskare barn på lång sikt. För enligt senaste forskningsrön kan en enda exponering för ett ofriskt hus ge allvarliga men i barnets hälsa längre fram i livet. Med den kommande valfriheten från och med 1.1.2015 finns det även andra alternativ för föräldrarna. För dem som har råd.

Vad får alltså ett friskt BB kosta? Den fastslagna budgeten är 158 miljoner € i Åbo – och vad får sölandet kosta i förlorad hälsa för mången drabbad och för oss skattebetalare?

Vill vi föda på vägarna?

Man borde ge BB:na tillbaka den status de borde ha haft hela tiden, oberoende av språk och euron. Barnen är vår framtid. Vi skall väl inte behöva läsa om fler som väljer att föda i buskarna och om nyfödda som lämnats på en parkbänk eller i en sopcontainer? Eller som YLE raporterade om i februari 2014:

”Allt fler föderskor hinner inte fram till sjukhuset i tid innan babyn föds. Antalet födslar som sker på vägen till sjukhuset har fördubblats sedan 1990-talets början.

Oplanerade födslar hemma eller födslar på väg till sjukhuset har blivit vanligare, framför allt i södra Finland.

I fjol föddes 126 barninnan mamman nådde sjukhuset, vilket är dubbelt fler än under första hälften av 1990-talet.

Orsaken är bland annat att små förlossningssjukhus har lagts ner, men också att mammorna uppmanas stanna hemma så länge som möjligt på grund av rusning på de stora sjukhusen.

Under resan till sjukhuset dör en eller två bebisar årligen. Sedan början av 2000-talet har inga mödrar mist livet i förlossningar på väg till sjukhuset.

YLE.24.2.2014.”

Det faktum att man inte hinner fram till BB i tid, kan leda till akut syrebrist hos barnet. Detta i sin tur kan leda till allvarlig hjärnskada och barnet kan drabbas av Cerebral pares, CP.

Enligt Medtronic, 2011 är”syrebrist och blödningar i hjärnan de vanligaste orsakerna till CP. Skadorna eller felbildningarna uppkommer i den ännu omogna hjärnan under graviditeten, i samband med förlossningen eller mer sällan under de första levnadsåren. För tidigt födda barn, så kallade prematurer, löper en ökad risk att drabbas av CP-skada.

CP är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika symtom. Beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat, visar barnet under sin utveckling olika skador och symtom. Gemensamt för barn med CP är dock att de drabbas av rörelsehinder på grund av muskelförkortningar och leddeformiteter.

Det är vanligt att personer med CP också har andra funktionshinder utöver sitt rörelsehinder. De vanligast förekommande av dessa funktionshinder är tal och språksvårigheter, psykisk utvecklingsstörning, urinvägsbesvär, koncentrationssvårigheter och epilepsi. Dessa komplikationer visar sig ofta senare än de motoriska funktionshindren.”

 

Human, glädjefylld förlossning – ett minne blott, en klassfråga – eller back to basics?

En grossess är ingen sjukdom. Att föda fram barnet kan vara rent av glädjefyllt med tillit, värme, livets stora gåva, kärlek. Men denna typ av förlossning är få unnat idag. Man skall köra 500 km igenom ödemark, ensam. Ingen kommer och hälsa på för familjen har antingen inte råd eller så har de fullt upp med vardagen. Är det detta vi vill ge i arv åt nästa generation? Skulle våra män gå med på det om de skulle föda?

 

Man planerar att under år 2014 ytterligare stänga fyra (4) väl fungerande BB:n i Finland och därmed ytterligare komplicera den humana, glädjefyllda förlossningenför så många familjer.

Samtidigt kör man fram ett lagförslag som hotar att skaka om den trygga vardagen för både nuvarande patienter hos Kårkulla samkommunoch framtiden för den svenskspråkiga livslånga vården för eventuella barn som ytterligare och oftast i onödan, råkar ut för akut syrebrist eller andra komplikationer vid eller under förlossningen, med risk för allvarliga hjärnskador, redan efter en minut. Borde man ompröva lagförslaget, som i skrivande stund inte ännu klart inkluderar svensk vård inom ramen för Kårkulla samkommun, vars verksamhet är väl fungerande, tryggt och exemplariskt.

I Sverige har man under flera år haft drastiskt stigande siffror gällande grossesser. Det är inte bara invandrarfamiljerna, utan även familjer ur olika socioekonomiska situationer som ser att barnen är en rikedom och vill ha fler än två barn. Detta kan även ses som en tendens i Finland. Speciellt även under år med hög arbetslöshet. Vi behöver alltså fler BB:n och barnmorskor – inte mindre.

Då kan man fråga sig om de blivande mammorna skall bilda kooperativ för att kunna föda med hjälp av Doulas, även på finlandssvenska, eller föda privat på någon klinik i Schweiz eller New York, eller kunna även i fortsättningen ha tillgång till det prima lilla sjukhuset här hemma, på nära avstånd och med stressfri personal?

 

Project Baby House – med specialcenter för kylbehandling

Därtill hoppas vi att det nya Project Baby Housei Åbo kunde få resurser för att implementera ett specialcenter/toppenheten med den nya neonatala intensivvården av barn som fötts med akut syrebrist, nämligen kylbehandlingen. Denna metod har redan varit ‘standard of care’ i drygt fem år i Sverige och sprider sig snabbt över världen. Med kylbehandlingen kan flera barn som föds med akut syrebrist få samma möjligheter som de friskfödda barnen till en god start i livet. Detta skulle också spara på resurserna vid Kårkulla och det enorma lidandet för de drabbade familjerna ifall några av de drabbade kunde räddas till ett friskt liv.

Det finns arbetskraft nu för nybyggen. Låneräntan är exceptionellt låg. Byggplanerna är långt framskridna. Eventuell tilläggsfinansiering kunde ske genom olika aktörers verksamhet med modell av direktör Anne Bernersfantastiska stiftelsearbete visavi insamlingen för Barnsjukhuset i Mejlans i Helsingfors. Ett annat alternativ för tilläggsfinansiering kunde exempelvis vara EU som bestående finansieringsinstrument för fri ansökan om stöd för både byggarbeten och utrustning och tilläggspersonal, för BB:n d.v.s. Project Baby House. Det behövs bara lite god vilja just nu. För familjer från Åbo och Åboland och med valfriheten även från längre håll. Lite god vilja. För det lilla barnet – vårt bästa arv.

På basen av ovanstående

yrkar vi på

att SFP jämte representanter i riksdag och regering omedelbart ville verka för att:

Familjepolitiken kunde förbättras i Finland:

  • vår lagstiftning ses över för att kunna garantera barnets vårdnadshavare lika rättigheter och skyldigheter i ett barns hela livsstart
  • att familjerna får känna sig trygga visavi föräldraskap, inkludering i BB-vistelsen, rådgivningsverksamhet, vaccinationer, amning, vardagshjälp enligt familjens eget val,
  • trygghet visavi grossesser, med speciell betoning på god livsstart, även papperslösa
  • trygghet mot övertramp av politiska maktkamper och språktvister gällande BB:n

 

Samhällspolitiken förbättras i Finland:

  • man ger Barnbördshusen tillbaka den status de borde ha haft hela tiden, oberoende av språk
  • inga fler BB:n stängs under perioden 2014-2030 i Finland.
  • man allokerar både offentliga medel/ statliga satsningar på att kunna försnabba byggnadsarbetena på nya sjukhus, speciellt BB:n, där det brådskande behövs, (Åbo)
  • att de mindre svenska vårdenheternas verksamhet garanteras i lagförslaget som nu är i beredning, t.ex. Kårkulla samkommun med ofta livslång eftervård av hjärnskador
  • att man kunde utreda om exempelvis den förebyggande neonatala kyl-intensivvården kunde inkluderas som spetsenhet vid Åbos nya Baby House.

 

EU/ECB-insatser:

  • man kunde lägga fram förslag inom EU/ECB om bestående finansieringsinstrument för fri ansökan om stöd för både byggarbeten och utrustning och tilläggspersonal, för BB:n d.v.s. Project Baby House, enligt modell från forskningsfinansieringen, inom hela EU.
  • man kunde föreslå ett eventuellt EU-direktiv som stipulerar att även allt byggande och all byggnadsrenovering av BB:n bör inkludera kvalitetsaspekternaoch inte enbart vara baserade på det billigaste priset.
  • att hela EU kunde konkret se det lilla barnet – som vårt bästa arv.

Åbo, den 7.3.2014

Heidi Catherine Sid, SFP, Åbo och Monica Hedström-Järvinen, SFP, Pargas

Understött av:

John-Eric Sid
SFP, Åbo, AU-ordförande
SFP, Åbo, styrelsemedlem

Partifullmäktiges svar:

Motionärerna lyfter i sin motion fram angelägenheter som berör barn, familjer och framtida finansieringsfrågor. Motionärerna yrkar på att inga fler BB:n ska läggs ned under de kommande åren och anser därtill att de nuvarande BB utrymmena i Åbo som upprätthålls av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är hälsovådliga.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (VSSHP) är en samkommun, bestående av 29 kommuner och städer och Åbo universitet. I distriktet verkar 24 hälsocentraler. Sjukvårdsdistriktet erbjuder specialiserad sjukvård på universitetscentralsjukhuset och på fyra kretssjukhus. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, dess fullmäktige och styrelse är de aktörer som ansvarar för sjukvårdsdistriktets tjänster och byggnader.

De närmaste årens utvecklingsmål och -åtgärder för social- och hälsovårdstjänsterna anges i regeringsprogrammet, social- och hälsovårdsministeriets strategi och det nationella utvecklingsprogram Kaste. SHM:s huvudmål är ett socialt hållbart Finland 2020. Det ska åstadkommas genom att reformera social- och hälsovårdstjänsterna så att de blir mer jämlika och kostnadseffektiva, med målet att minska välfärds- och hälsoskillnaderna i framtiden. 

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

  • att förlossningssäkerheten är en prioriterad del i organiseringen av hälso- och sjukvården.