Beslut
Partidagen beslöt att SFP genom sina representanter arbetar för
- att forskning och utveckling av nya former av energiproduktion får mer resurser
- att kolkraften i Finland ersätts med utsläppsfria alternativ
Behandling
De hållbara aspekterna med kärnkraftverk har alltid varit utmanande på grund av ändliga resurser av uran, halveringstiden av kärnavfall och riskerna med härdsmälta eller möjligheten att framställa atomvapen.
Med den fjärde generationens snabba reaktorer kan man utvinna hundra gånger mer energi än med dagens reaktorer. Dessutom ska en mycket större andel av det uran som bryts i dag kunna användas och lagringstiden ska minska från årtusenden till decennier.
Grundämnet torium 232 kan ersätta uran 238 och 235 som bränsle i kärnreaktorer. Torium säkerställer även bränsletillgången för överskådlig tid. Torium förekommer fyra gånger mera frekvent på jordskorpan än uran och ämnet är lättare att bryta.
En kärnkraftsreaktion behöver fissila isotoper som 235U, 233U eller 239Pu varav endast 235U existerar i naturen. Nuvarande lättvattenreaktorer är beroende av isotopen 235U och kan därför, enligt IAEA och WNA:s uppskattningar, räcka som bränsle endast ett sekel till. Torium 232, upptäckt av prästen Hans Morten Thrane Esmark som fann ett svart mineral på Løvøya, Norge och gav ett prov till sin far, professor Jens Esmark, en känd mineralog som inte kunde identifiera det. Han skickade därför ett prov till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius för undersökning 1828. Berzelius namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor.
Torium är inte direkt användbart som kärnbränsle men ämnet kan under rätt omständigheter omvandlas till fissilt uran. Även jämfört med en kärnbränslecykel som omvandlar 238U till 239Pu i plutoniumdrivna reaktorer skulle användandet av torium potentiellt kunna leda till en större energireserv.
Idag finns försöksreaktorer med torium som inte kan få härdsmälta och som producerar avfall med en halveringstid på 100 – 500 år, istället för hundratusentals år, jämfört med uranavfall. I en toriumreaktor kan en härdsmälta inte uppstå. Det är tekniskt omöjligt på grund av hur reaktorn är konstruerad. Detta är inte bara teori. Kineserna har byggt en reaktor och testat. De stängde samtliga säkerhetssystem, och processen stannade som den skulle. Indien har världens första toriumreaktor i drift (Kakrapor-1). Det Norska företaget Thor Energy AS bedriver i samverkan med IFE en testreaktor i Halden – Norge. Alla tester är enligt tidtabellen och 2018 beräknas de driva sin första toriumreaktor.
Det är ytterst komplicerat att tillverka toriumbomber av avfallet och därmed minimeras risken om att kärnvapenspridning sker. Vapenplutoniumproducerande reaktorer är konstruerade för att anpassa ett antal systemparametrar och därmed optimera mängden plutonium som på̊ så sätt bildas. Toriumreaktorn innehåller inte 238U och producerar därmed endast plutonium i extremt små̊ mängder (hundradels μg per ton).
Om Iran erbjuds denna lösning för sin energiförsörjning, slipper man debatten om att Iran skall tillverka atombomber i samband med sitt kärnkraftsprogram.
Med torium som kärnbränsle frigör vi oss från ryskt kärnbränsle och kan utvinna eget inom Norden.
SFP i ÅBO föreslår
- att SFP arbetar för att implementera toriumreaktorer i Finland och internationellt.
Joachim Hesthammer
Partifullmäktiges svar
Efter Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015 (COP21) så är majoriteten av länderna i världen med i den utmanande kampen mot klimatförändringen och därmed måste koldioxidutsläppen minskas i världen. Kärnkraften har varit ett effektivt sätt att minska på exempelvis kolanvändningen i världen i och med effektiviteten i fissionskraften. Dessutom producerar kärnkraft lite koldioxidutsläpp. Utmaningarna med dagens kärnkraft har varit säkerheten i kärnkraftsanläggningarna, exempel där man misslyckats är Tjernobyl och Fukushima och man har inte utvecklat tekniken i själva reaktorerna mycket. Den fjärde generationens reaktorer är därför intressanta och ifall man dessutom kan byta ut det skadligare bränslet mot ett mindre skadligt bränsle är det en bra situation. Torium är som motionären skriver också ett ämne som finns rikligt av i Norden. Enbart i Finland, Norge och Sverige uppskattas det finnas 197 000 ton Torium som kunde användas i dessa reaktorer. Det skulle också minska koldioxidutsläpp ytterligare i kärnkraften eftersom transportsträckorna gällande bränsle minskar. Dock behövs det mer än Torium för att få dessa reaktorer att producera energi men Torium är den största delen. I de reaktorer som finns idag behövs också plutonium för att skapa processen som klyvbart material eftersom Torium är det bördigt kärnämne.
För att kunna fatta ett faktabaserat beslut gällande frågan så behövs nästan en utbildning inom kärnfysik och en erfarenhet inom området. Svenska folkpartiet värdesätter den forskning som görs i världen och Finland gällande kärnkraft och värdesätter också våra experters åsikt. Vi har inte den kompetensen för att fatta beslut för en viss enskild energiform, speciellt inte gällande kärnfysik. Därmed ger vi gärna över möjligheten till den fortsatta utvecklingen till de som har kompetensen inom kärnfysik. Det som vi dock ser är att för att kunna tackla utmaningarna som man kom överens om i klimatkonferensen och för att kunna minska utsläppen så behöver vi nya former av energiproduktion som är renare och mindre miljöförstörande. I den framtida energiproduktionen kommer även kärnkraft att ha en betydande del och hoppeligen producerar den då på ett säkrare och hållbarare sätt än idag, såsom motionären också målar upp. I dagens läge är det är dock oroande att regeringen i samma väva minskar på resurserna till forskningen och utbildningen som leder till att Finland blir efter i utvecklandet av den framtida generationens energiproduktionsformer.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter arbetar för
- att forskning och utveckling av nya former av energiproduktion får mer resurser
- att kolkraften i Finland ersätts med utsläppsfria alternativ
