Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att främja jämställdheten i vård- och landskapsreformen
- att också regelrätta könskonsekvensbedömningar och uppföljningar görs gällande vård- och landskapsreformen.
Behandling
Regeringen genomför som bäst några av de största reformerna i Finlands historia, dvs. social- och hälsovårdsreformen som inbegriper en landskapsreform. Mycket är fortfarande oklart med utformningen av reformerna, men det är tydligt att båda kan ha långtgående följder för jämställdheten. Den offentliga sektorn är en klart kvinnodominerad bransch i Finland. 9 av 10 av dem som arbetar inom socialvården och 6 av 10 av dem som arbetar i hälsovården är kvinnor. Även inom de sektorer som ska flyttas över på landskapen såsom NTM-centralerna, TE-byråerna och räddningsväsendet arbetar många kvinnor, speciellt inom administrationen.
Ett av reformernas rättesnören är centralisering. Färre sjukhus med full jour och ett visst antal centrala enheter som sköter förvaltningen, som även den vanligen är kvinnodominerad, kan innebära betydligt längre arbetsresor som försvårar möjligheterna att kombinera arbete och familj.
De tjänster som i samband med reformerna omfattas av valfriheten ska produceras av bolag. De här är ett problem för jämställdheten dels för att bolag inte berörs av reglerna om könskvotering och dels för att bolagiseringen kan innebära lönedumpning och uppsägning av äldre personal när man sparar och effektiverar. Denna risk finns även inom NTM-centralerna och TE-byråerna. Detta är bara några exempel på problemen med jämställdheten i de kommande reformerna. Trots detta har det inte gjorts någon klar könskonsekvensbedömning av någondera reformen.
Regeringen bör kunna garantera att arbetstagarna i de mycket kvinnodominerade branscherna som reformerna berör inte drabbas oskäligt hårt. Det behövs också kvinnor på olika chefs- och andra nyckelpositioner inom de nya landskapen för att trygga jämställdheten både under och efter reformerna.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för
- att partiets representanter i riksdagen och beslutsfattare på det regionala och lokala planet följer reformerna ur ett jämställdhetsperspektiv och gör insatser där så krävs för att främja jämställdheten
- att fortsätta påverka regeringen så att en könskonsekvensbedömning görs av såväl social- och hälsovårdsreformen som landskapsreformen, vidtar konkreta åtgärder där det behövs och gör upp en plan för uppföljning.
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Jungner-Nordgren Agneta Udd-Saarela
förbundsordförande generalsekreterare
Partifullmäktiges svar:
Justitieministeriet har utarbetat anvisningar om konsekvensbedömningar av lagförslag. Anvisningarna ska tillämpas på alla nya lagförslag och i mån av möjlighet på projekt som redan har påbörjats. I anvisningarna betonas vikten av att konsekvensbedömningen är en integrerad del i alla skeden av lagberedningen. Dessutom redogör man för vad som avses med olika slags konsekvenser, hur de olika konsekvenserna kan bedömas samt vilka metoder och källor som kan användas vid bedömningen.
Trots dessa anvisningar har det riktats hård kritik mot den föreslagna vård- och landskapsreformen eftersom de konsekvensanalyser man i samband med reformen har gjort, inte uppfyller de anvisningar som justitieministeriet utarbetat.
I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning gällande vård- och landskapsreformen konstateras kort och gott att ”reformen kommer eventuellt att ha betydande och komplexa konsekvenser för jämställdheten” och att ”jämställdheten mellan könen måste beaktas även när reformen genomförs och när genomförandet bereds”. Däremot finns det väldigt knapphändig information om vad det i praktiken innebär och hur man ska gå till väga för att den nya strukturen och förvaltningsnivån ska bli så jämställd som möjligt.
Som ett resultat av regeringens föreslagna vård- och landskapsreform kommer det att bildas väldigt många bolag. Detta gäller speciellt inom de tjänster som omfattas av den föreslagna valfrihetslagen, vilket innebär bolag som ägs såväl av landskapen som av privata aktörer, stiftelser, samfund, sammanslutningar och andra aktörer. Enligt den föreslagna landskapslagen ska jämställdhetslagen ändra så att den ska tillämpas på olika organ i landskapet. Denna tillämpning kommer däremot inte att gälla bolag. Idag är det så att om ett bolag med kommunal eller statlig majoritet däremot har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat organ som består av förtroendevalda, ska det i organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat.
Den temporära förvaltning som kommer att inleda och förbereda arbetet för landskapen kommer att ha en stor inverkan på hur landskapen utformas. Det är därför viktigt att i detta skede ha tillgång till ändamålsmässigt gjorda konsekvensanalyser och handlingsplaner.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för
- att främja jämställdheten i vård- och landskapsreformen
- att också regelrätta könskonsekvensbedömningar och uppföljningar görs gällande vård- och landskapsreformen.
