Motion 30 – Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse

Beslut

Gemensamt svar på motionerna 30 – Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse, 31 – Vargens utbredning i Västnyland och 32 – Förvaltning av vargstammen

Partidagen beslöt att SFP arbetar för

  • att tröskel för dispens att fälla vargar som utgör en möjlig risk för befolkningen sänks.
  • att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga 5 i EUs art– och habitatdirektiv 92/43/EEG.
  • att tillförlitlig räkning och uppskattning av vargbeståndet görs och att lokalbefolkningen har möjlighet att ta del av observationsdata i realtid.
  • att forskning görs om vilka sociologiska och ekonomiska effekter varg och vargflockar ger i kulturbygd.

Behandling

Det måste bli smidigare och snabbare att åtgärda problemet med vargar som rör sig nära bebyggelse. Vargflockar har inte funnits i Österbotten på över 100 år och problemen med den växande rovdjursstammen måste omedelbart åtgärdas. Byråkratin och myndigheternas handfallenhet och ovilja att åtgärda problemen med skarvarna och sälarna i skärgården förskräcker.

Nu har vi ett nytt snabbt växande problem med en överstor vargstam och vargar som stryker kring gårdsplaner och bebyggelse.  Människornas rättigheter att idka friluftsliv, jakt och fiske begränsas redan starkt.

Vargen är ett rovdjur som inte hör hemma i närheten av bebyggelse.

Vargen är inte utrotningshotad internationellt och vargflockar skall inte accepteras alls i Österbotten.

Att-sats

VI yrkar att SFP skall arbeta för

  • att vargar som rör sig i närheten av bebyggelse skall kunna skrämmas utan särskilda tillstånd för detta och ifall skrämsel inte hjälper så skall tillstånd för avlivning ges direkt. Det skall räcka med att vargen har befunnits sig på gårdsplaner eller nära bosättning för att bevilja tillstånd för avlivning. Det skall inte krävas att rovdjuret dödar husdjur eller människor innan åtgärder vidtas.

Motionär

Tor-Erik Åkerman

Sven Mattas

SFP Norra Korsholm r.f.

Partifullmäktiges svar

Gemensamt svar på motionerna 30 – Smidigare att åtgärda vargar nära bebyggelse, 31 – Vargens utbredning i Västnyland och 32 – Förvaltning av vargstammen.

Den ökande mängden rapporter om orädda vargar, som rör sig bland bosättningen,  har medfört att befolkningen i vissa områden i Finland inte känner sig trygga. Vargens framfart i tätorter har man försökt stävja, men myndigheternas njugga inställning till åtgärder har lett till att vargstammen ökar.  Det som väcker stor oro är att vargarna rör sig i områden där de inte tidigare varit synliga. Befolkningens oro måste tas på allvar. Vanliga människor bör få tillbaka tilltron till myndigheternas åtgärder och den information som ges.

Det finns åtminstone en bofast flock norr om Vasa, två bofasta flockar i södra svenska Österbotten och en bofast flock i västra Nyland. Är förhållandena gynnsamma kan vargstammen under tre år fördubblas.  Det är högst anmärkningsvärt då det inte har funnits bofasta vargflockar på området sedan slutet av 1800-talet.

Yrkanden på jakttillstånd för problemvargar kommer framförallt från lokalbefolkningen. Statsmakten har i enlighet med vargskötselplanen anledning att skydda och lyssna till dem. Statistik visar att av 132 ansökta lov har endast 36 beviljats per 3.3 2017. Beviljande instans borde fästa större vikt vid medborgarnas känsla av trygghet. År 2016 noterades 119 får, 7 kalvar, 1 kviga, 47 hundar samt 647 renar ha fallit offer för vargars framfart.

För tillfället finns det regioner där barn inte kan göra sin skolväg till fots eller vistas oövervakat i hemmets närhet i rädsla för vargar. I Österbotten har situationen utvecklats till allt mer oroväckande. Till exempel i Oravais har en hund blivit ihjälbiten på sin egen gård. Under våren har en farmräv och en katt dödats. De lokala och regionala vargproblemen ska tas på största allvar. Känslan av att ingen lyssnar på en leder i värsta fall till uppgivenhet hos de som berörs och tilltron till myndigheters förmåga att lösa problemen minskar. Nu behövs konkreta åtgärder för att råda bot på situationen. Att hitta en lösning på problemet med varg, som alla kan vara nöjda med, borde inte vara omöjligt.

En möjlig lösning är det förslag som ingår i en av de motioner som behandlas här d.v.s. att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga 5 i EUs art– och habitatdirektiv 92/43/EEG.  De stora rovdjuren i Finland (varg, björn, lodjur, järv) skyddas strikt av EU:s naturdirektiv 92/43/EEC (även kallad habitatdirektivet) .  Anmärkningsvärt är dock att inom renskötselområdet tillhör vargen habitatdirektivets bilaga V. Det betyder att jakt på varg utgångsmässigt är möjligt inom renskötselområdet. Regleringen är således lindrigare på renskötselområdet än i övriga Finland.

Svenska folkpartiet har på många olika sätt, särskilt under vårvintern 2018 uppmärksammat regeringen om den ohållbara vargsituationen. Svenska riksdagsgruppen har bland annat ställt ett skriftligt spörsmål till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, om vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att hålla vargstammen under kontroll och öka medborgarnas säkerhet. Även i övrigt har SFP aktivt tagit upp frågan i olika sammanhang t.ex. på riksdagens frågetimme, vid olika lokala diskussionstillfällen och i media.

SFP kommer fortsättningsvis att jobba föra att vargproblemet får en lösning.

Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för

  • att tröskel för dispens att fälla vargar som utgör en möjlig risk för befolkningen sänks.
  • att vargen inom alla Finlands regioner skall lyda under bilaga 5 i EUs art– och habitatdirektiv 92/43/EEG.
  • att tillförlitlig räkning och uppskattning av vargbeståndet görs och att lokalbefolkningen har möjlighet att ta del av observationsdata i realtid.
  • att forskning görs om vilka sociologiska och ekonomiska effekter varg och vargflockar ger i kulturbygd.