Beslut
SFP arbetar för:
- att statliga integrationsåtgärder vid ankomsten till Finland likställs för alla grupper, oavsett anledning för ankomsten.
- att tydliggöra ansvarsfördelning för koordinering av samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och kommunerna för integrering och inkludering av arbetskraftsinvandrare
- att förtroendevalda på kommunal nivå målmedvetet arbetar för att kommunen har beredskap och kunskap för att främja inkludering och delaktighet på orten
- att förtroendevalda på kommunal nivå arbetar för att det tillsätts lokala koordineringsgrupper, ett slags frivilliga medborgargrupper, för att ta initiativ, organisera och bevaka att aktiva integrationsåtgärder verkställs för alla inflyttare i deras närmiljö.
- att förtroendevalda arbetar mot exploatering av utsatta människor samt för förebyggande av människohandel.
Behandling
Partifullmäktiges svar
Svenska folkpartiets invandringspolitik bygger på medmänsklighet och solidaritet. Vi vill se ett välkomnande Finland. En god integrationspolitik bygger enligt oss på fyra pelare; språk, jobb, utbildning och gemenskap. Det här omfattar alla som kommer till Finland, oberoende om man kommer som kvotflykting, asylsökande, arbetskraftsinvandrare eller till exempel familjemedlem. Det är viktigt att integrationstjänsterna i våra kommuner fungerar bra så att alla nyfinländare känner sig delaktiga i vårt land.
Invandrare kommer till Finland av många olika orsaker. Enligt regeringens redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet är i storleksordning de viktigaste orsakerna att flytta till Finland familj, arbete, studier och internationellt skydd. Speciellt arbetskraftsinvandringen från länder utanför Europa har ökat. Regeringen har även som mål att öka arbetskraftsinvandringen speciellt av experter samt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för internationella examensstuderande i Finland.
I Finland ansvarar inrikesministeriet för migrationspolitiken och lagstiftningen om migration och medborgarskap samt för resultatstyrningen av Migrationsverket, som å sin sida är den myndighet som beviljar uppehållstillstånd i Finland. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för politiken och lagstiftningen för arbetskraftsinvandring och internationella studerande, praktikanter och forskare. Närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar planeringen och samordningen av det regionala integrationsarbetet. Dessutom ger NTM-centralerna kommunerna anvisningar om mottagandet av flyktingar. Kommunerna har hand om den kommunala basservicen för alla invånare som bor i kommunen, invandrare inkluderat. I och med reformen av arbets- och näringstjänsterna föreslås att dessa överförs till kommunerna under år 2024.
Företag som anställt utländsk arbetskraft kan också stöda integrationen, men detta är upp till arbetsgivaren att bestämma. Arbetsplatsernas integrationsfrämjande roll är dock viktig och företagen behöver uppmuntras till aktiva insatser för att främja integrationen av sin utländska arbetskraft, till exempel genom att erbjuda språkinlärning på arbetsplatsen. Invandrares sysselsättning och arbetskraftsinvandring i allmänhet främjas med hjälp av regeringens program för att främja mångfald i arbetslivet samt åtgärdsprogrammet Talent Boost.
Som motionärerna framhåller omfattas bland annat arbetskraftsinvandrare inte per automatik av samma integrationsservice som t.ex. kvotflyktingar eller asylsökande. Den lagstadgade inledande kartläggningen som görs i början av integrationsprocessen, och som förverkligas av arbets- och näringsbyrån eller kommunen, riktar sig till invandrare som är arbetslösa arbetssökande eller som annat än tillfälligt får utkomststöd. Syftet med kartläggningen är att ta reda på hurdan utbildning, arbetserfarenhet och språkfärdigheter invandraren har för att utreda vilken service som behövs för att stöda integrationen. Kartläggningen ska påbörjas inom två månader från att klientrelationen har inletts.
Om det framkommer att invandraren behöver stöd i integrationen upprättas en integrationsplan senast inom tre år efter att man fått ett första uppehållstillstånd eller uppehållsrätten har registrerats. Vid behov hänvisar arbets- och näringsbyrån eller kommunen invandraren till integrationsutbildning där det ingår studier i finska eller svenska samt en allmän introduktion till det finländska samhället.
Det är emellertid möjligt för alla invandrare att framföra en begäran om en inledande kartläggning till TE-byrån eller kommunen. Det här är ett alternativ som behöver lyftas fram mer. Om invandraren i kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas kan en sådan utarbetas.
SFP har arbetat för att trygga integrationen för personer som kommer till Finland för att arbeta eller studera och regeringens integrationsredogörelse innehåller flera konkreta åtgärdsförslag som stöder detta. Till exempel föreslås att vägledningen och rådgivningen ska stärkas och göras permanent för alla som flyttat till Finland oberoende av grunden för invandringen. Syftet med dessa integrationsfrämjande tjänster är att på det sättet öka kännedomen om det finländska samhället och att bidra till att alla nås av den integrationsfrämjande verksamheten. En bredare användning av utbildningarna Finska på arbetsplatsen och Svenska på arbetsplatsen ska också främjas. Dessutom innehåller redogörelsen många åtgärder som siktar på att främja integrationen av familjemedlemmar som kommer till Finland tillsammans med en arbetskraftsinvandrare och det föreslås till exempel att användningen av integrationsplaner för familjer ska ökas.
Arbete och utbildning är centrala för att integrationen ska lyckas. Därför görs extra satsningar på dem som kommer till Finland utan arbete, i och med att det i den gruppen också kan finnas sådana som till exempel saknar grundutbildning eller rentav skriv- och läskunnighet. Arbetskraftsinvandrare är å sin sida en heterogen grupp i vilken behovet av integrationsservice kan variera från ett större behov till inget behov alls. Därför är det bra att vi satsar på permanenta rådgivningstjänster med låg tröskel, så att det kan erbjudas skräddarsydda tjänster enligt behov.
I Finland har det tyvärr uppdagats fall där personer som kommit till Finland för att arbeta har utsatts för ocker. Dessa fall visar att det fortfarande finns utmaningar i att nå ut till alla invandrare som av olika skäl kommer till Finland och säkerställa att de vet vilka rättigheter och skyldigheter som gäller dem. För att förebygga utnyttjande av utländsk arbetskraft föreslog regeringen en ändring av utlänningslagen som ska främja avslöjandet av arbetsrelaterat utnyttjande. Lagändringen godkändes av riksdagen i juni 2021 och förbättrar offrets rättsliga ställning, eftersom det i lagen stipuleras att en utlänning kan beviljas rätt att arbeta utan begränsning av bransch om utlänningens arbetsgivare misstänks ha utnyttjat arbetstagaren eller försummat sina skyldigheter. Den utländska arbetstagaren kan i dylika fall också få ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka nytt arbete eller för företagande. Det är viktigt att vi fortsätter att aktivt övervaka de företag där utnyttjande av utländsk arbetskraft uppdagats och tar fram åtgärder som strävar till att förebygga detta i fortsättningen.
Vi behöver organisationer, religiösa samfund, arbetsgivare och många medborgare som engagerar sig. Just nu är det viktigt att minnas att frivillig hjälpen till flyktingarna måste vara avgiftsfri och att arbetslivets spelregler gäller alla och alltid följs i Finland. Att t.ex. indriva arbetsförmedlararvoden av jobbsökanden är inte heller en del av vårt system i Finland.
SFP vill sända ett tydligt budskap om att vi inte accepterar exploatering av utsatta människor och att vi tar förebyggandet av människohandel på allvar. Det här gäller lagstiftningen och myndigheter men även kommunerna och det civila närsamhället.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att statliga integrationsåtgärder vid ankomsten till Finland likställs för alla grupper, oavsett anledning för ankomsten.
- att tydliggöra ansvarsfördelning för koordinering av samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och kommunerna för integrering och inkludering av arbetskraftsinvandrare
- att förtroendevalda på kommunal nivå målmedvetet arbetar för att kommunen har beredskap och kunskap för att främja inkludering och delaktighet på orten
- att förtroendevalda på kommunal nivå arbetar för att det tillsätts lokala koordineringsgrupper, ett slags frivilliga medborgargrupper, för att ta initiativ, organisera och bevaka att aktiva integrationsåtgärder verkställs för alla inflyttare i deras närmiljö.
- att förtroendevalda arbetar mot exploatering av utsatta människor samt för förebyggande av människohandel.
Motion
Behoven av att reformera lagen om integrationsfrämjande har starkt lyfts under denna regeringsperioden. Under 2021 har regeringen lagt fram till riksdagen redogörelse om behovet av att reformera integrationen i Finland. Redogörelsen beskriver den nuvarande situationen och förändringsfaktorerna samt mål och åtgärder för att utveckla integration.
Ett centralt tema för redogörelsen är servicesystem och servicestrukturer som stöder sysselsättningen av invandrare ska fungera bättre så att de också svarar mot behoven hos företag som erbjuder sysselsättning. Men det är oerhört viktigt att skapa förutsättningar och svara på behoven som både samhället och själva invandrare har för inkludering och integrering. På alla plan och på lika villkor, oavsett anledningen för ankomsten.
Invandrarna sinsemellan är en mycket heterogen grupp och därmed varierar också integrations förutsättningarna som baserar sig på anledning för ankomsten till Finland. Stödåtgärder och möjligheten att få grundläggande samhällsorientering idag är riktad i första hand till kvotflyktingar, personer som har fått uppehållstillstånd på humanitära grunder och invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. Samhällsorientering och övriga stödtjänster är inte automatisk riktade till arbetskraftsinvandrare.
Som läget nu är lämnar vissa vuxengrupper utanför samhället, så som arbetskraftsinvandrare. Utan språk och förståelse för den kultur man bor i (Finland) måste man lita på andras kunskap från egen kultur, något som ju kan vara väldigt vilseledande och riskabelt.
Familjer med flera barn måste ha otroliga summor att visa upp som inkomst för att klara att man får stanna kvar och få jobba utgående från uppehållstillstånd med arbete som grund. Detta i sig hindrar en integration av vuxna iom att de inte ens har möjlighet och ens tid att integrera sig, de måste jobba för att klara de inkomstgränser som finländska myndigheter kräver att måste uppnås.
Samhällsorienteringen är en av de viktigaste insatserna Finland kan erbjuda till alla invandrare som kommer till Finland. Det borde vara statsfinansierat, jämbördigt och erbjudas alla oavsett anledningen för ankomsten. Det oaktat är det kommunen som har stort ansvar vid integrering och inkludering i samhället. Kommunala tjänsterna ska även lämpa sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i nuvarande Lag om främjande av integration ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Vidare i samma lagstiftning är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Här behövs det även preciseras samarbete med arbetsgivarna på orten, uppföljning och utvärdering av insatserna.
Med tanke på att Finland idag är i skriande behov av utländska arbetskraft är satsningar på integrering och inkludering av denna grupp särskilt viktigt och ansvarsfullt att jobba för. Kännedom om samhället, egna rättigheter och skyldigheter direkt vid ankomsten till landet kommer i längden att resultera i minskad marginalisering och risken av uppkomsten av så kallade parallella samhällen.
Motionärens beslutsförslag
- Att Svenska folkpartiet arbetar för att statliga integrationsåtgärder vid ankomsten till Finland likställs för alla grupper, oavsett anledning för ankomsten.
- Att Svenska folkpartiet jobbar för att tydliggöra ansvarsfördelning för koordinering av samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och kommunerna för integrering och inkludering av arbetskraftsinvandrare
- Att Svenska folkpartiets förtroendevalda på kommunalt nivå målmedvetet arbetar för att kommunen har beredskap och kunskap för att främja inkludering och delaktighet på orten
Motionär
Emina Arnautovic
Ramieza Mahdi
