Motion 12 – Ätstörningsvårdens kris måste åtgärdas

16.06.2024 | Mental hälsa, Socialvård, Vård och omsorg

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• att man i välfärdsområdena satsar på förebyggande åtgärder, tidiga insatser, samordning av information och på samarbete med skolorna, elev- och studerandehälsovården vad gäller ätstörningsvården.

Behandling

Partifullmäktiges svar

Som motionären lyfter upp behandlade Partidagen 2022 “Motion 9– Bättre ätstörningsvård för barn och unga på båda nationalspråken”. Både partidagen 2011 och 2022 har behandlat motioner i ärendet och SFP arbetar fortsättningsvis för en god vård på båda nationalspråken, för att förbättra den förebyggande vården och för att förbättra kunskapen om ätstörningar inom elev- och studerandevården. Ungas mentala hälsa har blivit allt sämre, och som motionären påpekar kan detta även länkas ihop med ökningen av ätstörningar.

SFP tar ungas illamående på allvar och vill göra målmedvetna åtgärder för att stödja unga som har det dåligt. Alla barn och unga ska ha förutsättningar för ett tryggt och gott liv. I regeringen Orpo jobbar SFP också för ungas välbefinnande, bland annat genom att “Elev- och studerandevården har en central roll när det gäller att stödja barns och ungas välbefinnande. Regeringen förutsätter att kommunerna och välfärdsområdena samarbetar intensivt för att säkerställa att elevhälsan fungerar. Multiprofessionellt stöd ska tillhandahållas med låg tröskel och utan dröjsmål. Dessutom stärks personalens befogenheter att hjälpa barn och unga.”

SFP arbetar enligt tidigare partidagsbeslut för att det ska finnas tillgängliga lågtröskelmottagningar för personer som lider av ätstörningar så att man snabbt får en första kontakt med vården. SFP arbetar även för att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser på såväl svenska som finska för personer som lider av ätstörningar så att vården kan inledas så snabbt som möjligt efter diagnos, för att det skapas stödformer för familjer som har ett ätstörningssjukt barn, samt att en nationell plan för ätstörningsvården tas fram. SFP har även valt att inkludera studerandehälsovården i beslutsförslaget jämfört med beslutet från 2022 som endast omfattade elevhälsovården. Därmed så är det endast den att-satsen som finns i beslutsförslaget då de det redan finns beslut om de övriga att-satserna, helt som motionären också själv poängterar.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• att man i välfärdsområdena satsar på förebyggande åtgärder, tidiga insatser, samordning av information och på samarbete med skolorna, elev- och studerandehälsovården vad gäller ätstörningsvården.

Motion 12 – Ätstörningsvårdens kris måste åtgärdas

Ätstörningsvården i Finland behöver ses över. I motion 9 som godkändes på partidagen 2022 – Bättre ätstörningsvård för barn och unga på båda nationalspråken – yrkade vi bl.a. för att SFP ska verka för att övergången mellan diagnos och vårdinsats förkortas; att det finns tillräckligt med vårdplatser; att det finns ett nära samarbete mellan elevhälsovården och ätstörningsvården; och att det skapas stödformer för föräldrar och familjer som har ett ätstörningssjukt barn.

Nu, två år senare, är vi ute i samma ärende. Fortsättningsvis behöver vi som ett trovärdigt liberalt parti, som verkar för en god vård på båda nationalspråken, aktivt arbeta för att förbättra den förebyggande vården och specialistvården inom ätstörningar, samt förbättra kunskapen om ätstörningar i t.ex. elev- och studerandehälsovården. Den förebyggande vården, bashälsovården samt specialistvården behöver förbättras och möjliggöras på båda nationalspråken.

Det är oroväckande många barn, unga och unga vuxna som drabbas av någon form av ätstörning. Det gäller framför allt flickor, men även pojkar drabbas allt mer. Det finns ett stort mörkertal med oupptäckta fall. Det finns olika typer av ätstörningar (t.ex. anorexi, bulimi, hetsätning, arfid) och de kan också samverka i en och samma sjukdomsbild, vilket försvårar vården ytterligare. Det som de olika ätstörningarna har gemensamt är att den insjuknade förlorar kontrollen över sitt ätande eller får ett maniskt kontrollbehov av sitt ätande och inte på egen hand kan återfå en normal kontroll av ätande.

Ökningen av ätstörningarna bland unga kan ses som en del av den ökade psykiska ohälsan hos unga, och är något som vi som samhälle inte har råd att missköta. Det är oroväckande många unga som idag får sjukpension i ung ålder pga en ätstörning, och som därmed aldrig får en chans i arbetslivet . Förbättrade förebyggande satsningar, en god vårdkedja med tillräckligt antal vårdplatser och ekonomiskt stöd till föräldrar för vård av ätstörningssjukt barn är kostsamt för samhället men vi sparar på långsikt ifall vi undviker en långvarig sjukdomstid pga bristfällig förebyggande vård och specialistvård.

Det förebyggande arbetet behöver fungera bättre för att motverka att allt fler insjuknar. För barn och unga spelar elev- och studerandehälsovården en avgörande roll i det förebyggande arbetet och i den tidiga diagnosticeringen av fall. Det är därför viktigt med utökad kunskap om ätstörningar inom elev- och studerandevården samt inom barnskyddet, vilka båda numera hör till välfärdsområdena. Information om ätstörningar, tidig diagnosticering och vårdkedjan behöver göras lättillgänglig samt jämlik i alla välfärdsområden.
För en snabb återhämtning är det viktigt med diagnosticering i tillräckligt god tid och att vården kan inledas omgående. Här behövs både mer kunskap om ätstörningar samt resurser i form av personal och vårdplatser. För att försnabba vården är tillgången till lågtröskelmottagningar avgörande. Ett gott exempel är Fredrikakliniken i Jakobstad, där barn och unga vuxna kan få vård med låg tröskel, då kliniken är avgiftsfri och inte kräver någon remiss.

När barn och unga vuxna insjuknar är det en kris för hela familjen. Föräldrarna har en viktig roll i tillfrisknandet och ofta tvingas den ena föräldern på egen bekostnad stanna hemma från arbetet för att kunna ge trygg vård till barnet. Det är oerhört viktigt att vården av barn och unga sköts jämlikt. Alla föräldrar har inte ekonomiska möjligheter att stanna hemma från arbetet eller få hjälp från någon anhörig. Det är därför viktigt att utveckla ekonomiska stödformer för vård av ätstörningssjukt barn under sjukdomsförloppets olika skeden (t.ex. väntetid på vårdplats och efter utskrivningen från sjukhusvård).

Ätstörningsvården ombesörjs av välfärdsområdena. På riksdagsnivå har det funnits en ätstörningsgrupp för samverkan av ätstörningsvården, som letts av Mia Laiho (Samlingspartiet), och där olika partier är representerade. Svenska Folkpartiet har inte haft representation i gruppen. Det är av största vikt att ätstörningsvården förbättras genom koordinerade insatser och en tydlig planering på nationell nivå. Här har riksdagen, inklusive den ovan nämnda ätstörningsgruppen, samt välfärdsområdena ett stort ansvar.