SFP:s fullmäktigegrupp är beredd att förnya stadens ledningssystem.
Som röd tråd måste vara en förstärkning av demokratin, genomskinligheten, trovärdigheten samt en tillräckligt bred representativet. Det är centralt att de i stadsstyrelsen representerade grupperna har en gemensam syn på hur förändringarna ska genomföras och målsättningen bör vara att fullmäktige behandlar helheten våren 2016.
Nuvarande modell med sju åriga mandatperioder för stadsdirektören och de biträdande stadsdirektörerna är föråldrad och inte ändamålsenlig. Därtill är modellen inte genomskinlig och konsekvent.
Helsingfors måste se över sin verksstruktur så att vi kan skapa en bättre effektivitet och flexibilitet. Att sammanslå verken är inget självändamål utan ska genomföras bara på de områden där det finns ett uppenbart behov. De behoven ser SFP att främst finns inom tekniska- och kultursektorn.
SFP anser att fullmäktiges och stadsstyrelsens storlek i dag garanterar en tillräckligt bred representativet och anser att antalet ledamöter i respektive organ är lämpligt. Däremot måste stadsstyrelsens roll som stadens operativa politiska organ förstärkas. Stadsstyrelsen ordförande ska vara heltidsanställd och alla partier kan om de så vill ställa upp sina ”ordförandekandidater” i kommunalvalet vilket kan öka intresset för valet. Stadsstyrelsemedlemmarna ska ha möjlighet att verka på heltid med sitt uppdrag och blir heltidsanställda av staden. Fullmäktigegrupperna kan bedöma själva om stadsstyrelsemedlemmarna också har andra uppdrag i staden (gruppordförande, ordförande för nämnd).
Under stadsstyrelsen bildas en sektion för att koordinera stadens svenskspråkiga verksamhet och profil (utgående från Gunborg Gayers utredning).
Koncernsektionsverksamheten utvecklas så att alla partier som är representerade i stadsstyrelsen har möjlighet att delta i koncernsektionens arbete. Det förbättrar förankringen i fullmäktige.
Stadsdirektören väljs av fullmäktige vart fjärde år efter kommunalvalet. De biträdande stadsdirektörerna avskaffas.
Ett verk och en nämnd för den tekniska sektorn bildas. Dit hör åtminstone; stadsplaneringen, fastighetskontoret, byggnadskontoret, partitorget och byggnadstillsynen.
Ett verk och en nämnd för kultursektorn bildas. Dit hör åtminstone kulturcentralen, stadsorkestern och stadsmuseet. Stadsteatern är en skild organisation.
Ett verk och en nämnd för bildningssektorn bildas. Dit hör utbildningsverket och barnomsorgsverket. Nämnden är indelad i en svensk och en finsk sektion.
De nya verken leds av en nämnd som för att säkra en tillräcklig representativet består av 13 medlemmar. Minst en person som representerar den svenskspråkiga befolkningen ska finnas i den nya kulturnämnden och nuvarande modell med två personer som representerar den svenskspråkiga befolkningen finns kvar i den nya bildningsnämnden.
De övriga verken kvarstår. Den högsta tjänstemannaledningen består av en verkschef.
SFP anser att direktvalda organ för olika stadsdelar inte är ändamålsenliga. Om de ska ha en funktion borde de få tillräckligt med budgetmakt och inflytande. Det är svårt att se hur det skulle lyckas och för medborgaren kan det vara oklart vilket organ som ansvarar för de olika funktionerna. Med de nya direktvalda landskapsfullmäktige som ansvarar för social- och hälsovården tillkommer redan ett nytt val för medborgarna. Därför förespråkar SFP en förstärkt brukardemokrati utgående från substansområdena.
