Landskapsreformen och den medföljande social- och hälsovårdsreformen är ännu helt öppen. Det skapar osäkerhet i kommunerna. Det är svårt för kommunerna att planera ekonomin på lång sikt, vilket också hindrar investeringar.
Speciellt den föreslagna finansieringsmodellen, där alla kommuner mister en lika stor andel av sina skatteintäkter, behandlar kommunerna orättvist.
– De kommuner som skött sin ekonomi och lyckats ordna vården på ett kostnadseffektivt sätt, drabbas nu extra hårt och blir i framtiden mer eller mindre beroende av statsandelar, säger SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi under debatten om nästa års statsbudget.
Också sote-fastigheterna, som kommunerna kan bli kvar med då landskapets skyldighet att hyra dem upphör, är ett orosmoment. Många kommuner planerar redan nu, kanske förhastat, att sälja fastigheterna med verksamhet till privata vårdbolag.
– Kommunerna borde få vara med och producera social- och hälsovårdstjänster i de kommande landskapen. Fastigheterna och expertisen finns ju redan och arrangemanget skulle ge möjlighet att på bästa sätt integrera olika tjänster mellan kommunerna och landskapen.
