År 2021 tar Finland över ordförandeklubban i Nordiska Ministerrådet. Under ordförandeskapet ligger tyngdpunkten på integration och hållbarhet. Det kan även avläsas i Finlands ordförandeprogram: tillsammans är vi starkare och visare än var för sig. Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen år 2030.
Det gångna året har också satt sin prägel på det nordiska samarbetet. Under coronakrisen har i synnerhet gränsregioner mött utmaningar. Nu är det viktigare än någonsin att stärka det nordiska samarbetet, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.
– För ordförandelandet finns det alltid en möjlighet att lyfta upp frågor man tycker är viktiga. Vi kommer särskilt att fokusera på hur vi kan utveckla vårt samarbete kring beredskap inför framtida kriser. Hur ska vi bli bättre på att tillsammans förbereda oss på nästa kris, som säkert kommer i en form eller annan, frågar sig Blomqvist. Till följd av den pågående krisen har vi sett att det är ett område som måste förbättras.
Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan och de nordiska statsministrarna har det övergripande ansvaret för samarbetet. Nordiska ministerrådet grundades år 1971 och firar 50 år 2021, då Finland tar över ordförandeklubban. Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige har varit medlemmar i Nordiska ministerrådet sedan 1971. Därtill har de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland fått en ökad representation och starkare ställning i Nordiska ministerrådet och har i dag i praktiken samma representation som de nordiska länderna.
– Som ordförandeland tar vi ett extra stort ansvar för att våra visioner förverkligas. Vi ska ha ett hållbart Norden, såväl vad gäller ekonomi och miljö, men också ett socialt hållbart Norden. Ett av våra projekt gäller byggbranschen som förbrukar mycket naturresurser och har en stor inverkan på koldioxidutsläppen. Vi måste göra den mer hållbar och klimatneutral.
Finland strävar under sin ordförandeperiod efter att främja en biobaserad och cirkulär ekonomi, hejda förlusten av biologisk mångfald, främja skyddet av haven och att driva på omställningen till ett koldioxidneutralt Norden. I ett särskilt projekt utvecklar Finland ett kompetensnätverk för cirkulär ekonomi inom byggbranschen. Byggsektorn använder för närvarande cirka hälften av världens naturresurser och är en stor källa till koldioxidutsläpp.
Tillsammans i kriser
Med klimatförändringen ökar risken för naturkatastrofer och andra kriser i Norden, liksom i resten av världen. Att utveckla beredskapen och försörjningstryggheten mellan de nordiska regeringarna, med stöd av Nordiska ministerrådet, är något som Nordiska rådet 2019 också efterlyste. Finland vill fördjupa samarbetet också inom försörjningstrygghets- och beredskapsområdet.
– Vi vill utreda vad vi kan göra tillsammans för att vara bättre förberedda. Det är lite av ett komplement till det nordiska samarbetet som redan finns bilateralt mellan länderna, men som inte finns inom Nordiska ministerrådet. Vi vet att det kan komma nya kriser i framtiden, säger Blomqvist och fortsätter. Vi skall ta lärdom av den här krisen. Vad gjorde vi bra och vad kunde vi ha gjort bättre, till exempel för att hantera situationen i gränsregionerna i Tornedalen och på Åland.
– Det som jag är nöjd med är att vi ganska bra klarade av att trygga den mest nödvändiga arbetspendlingen i de regionerna, säger Blomqvist. En viktig fråga är också vilka möjligheter vi har att utnyttja digitaliseringen för att underlätta vardagen. Elektronisk identifiering är en möjlighet som skulle göra det lättare att bo i ett nordiskt land och jobba i ett annat. Det kommer stå högt på agendan.
Trots att länderna hanterat coronakrisen på varierande sätt, menar Blomqvist att samarbetet fortlöpt smidigt.
– Egentligen har det rådande läget gjort att vi haft mer kontakt och flera möten samarbetsministrarna emellan än tidigare, konstaterar Blomqvist. Det är klart att krisen påverkat tidtabellerna och temporärt också det konkreta, praktiska samarbetet, men våra målsättningar och visioner för samarbetet på sikt kvarstår.
– De nordiska länderna har valt olika strategier för att hantera coronakrisen och människor frågar sig varför vi gör olika i olika länder. Det är ju för att beslutsfattandet är nationellt – men vi ser ändå ett behov av en fortsatt dialog också om vad man kan förbättra. Det är till exempel viktigt att hålla varandra uppdaterade och att utbyta erfarenheter. I början av våren skedde beslutsfattandet väldigt snabbt och man hann inte alltid uppdatera grannländerna om vilka åtgärder man tänker vidta. Vi har haft ett fungerande samarbete och diskussion mellan länderna, men vi vill ännu under vårt ordförandeskap gemensamt utvärdera hur till exempel gränsrestriktionerna, som berört många av våra invånare, har påverkat det dagliga samarbetet.
Blomqvist fortsätter.
– Det nordiska ministerrådssamarbetet fungerar på 12 olika sektorer. Själv är jag ju förutom samarbetsminister också jämställdhetsminister och tar i den egenskapen också del av det nordiska samarbetet vad gäller till exempel ökad jämställdhet och förhindrande av sexuella trakasserier.
Slutligen understryker Blomqvist vikten av att med en hög ambitionsnivå föra vidare målsättningen om att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region. Den närmaste tiden, också då Finland tar över ordförandeklubban, kommer präglas av den pågående corona- och klimatkrisen. Då är det viktigt att vi har en bra dialog mellan våra länder och ett gott nordiskt samarbete.
