Nedskärningarna inom de olika budgetområdena kommer att synas främst genom villkor för stödutbetalningarna eller genom att införa olika storlekstak på t.ex. jordbruksstöden.
SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds ser förslaget på budgetramen för åren 2021-2027 som ett steg i rätt riktning, även om Storbritanniens möjliga utträde ur EU leder till att vissa frågor eventuellt måste ses över.
– Det som är klart är att det finns ett Brexit-hål i budgeten på cirka 12 miljarder euro på årsbasis. EU-kommissionen har nu tagit sin gyllene chans att åtgärda det här hålet, samtidigt som de olika reglerna kan justeras för att motsvara dagens krav. Att kommissionen dessutom väljer att fördubbla Erasmus+ utbytesprogrammet och öka forskningsanslagen är ytterst glädjande, säger Torvalds.
Under Europaparlamentets plenum idag i Bryssel presenterar kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och kommissionär Günther Oettinger kommissionens förslag till budgetram. Förslaget innehåller bland annat nedskärningar i strukturfonderna på 7 % och jordbruksstöden på 5 %.
– Det här kan egentligen ses som kommissionens inbjudan till dans. Europaparlamentets roll i det hela är egentligen mest formell. Det är medlemsländerna som betalare som kommer att säga det sista ordet i den här budgetprocessen. Att Finland gång på gång pekas ut för att vara en NEJ-sägare gör inte detta lättare. Vi måste helt enkelt inse vår roll i att föra EU framåt, säger Torvalds.
Nedskärningarna inom de olika budgetområdena kommer att synas främst genom villkor för stödutbetalningarna eller genom att införa olika storlekstak på t.ex. jordbruksstöden. Det här är nödvändigt eftersom vi gång på gång ser att penningutbetalningarna inte fungerat som de ska. De fungerar hemma i Finland, men inte där det på allvar skulle behövas, i t.ex. Östeuropa.
– Att kommissionen nu föreslår ett stödtak per jordbruk är rent principiellt en god tanke, men det föreslagna taket på 60 000€ är på tok för lågt för vårt jordbruk. Genom stödtak av den här typen så är det lätt hänt att vi bara spelar i populisternas påse och den vanliga finländska jordbrukaren lider. I exempelvis Storbritannien är drottning Elizabeth II en av de största mottagarna av just EU-jordbruksstöd. Då kan man fråga sig ifall stödet, som i grund och botten finns till för utveckling, riktigt går till rätt adress, konstaterar Torvalds.
