Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att Millenniemålen uppnås innan utgången av 2015
- att påverka nästa regeringsprogram så att biståndets nivå höjs till 0,7% av BNP
- att information om Millenniemålen sprids
- att bekämpa den globala ungdomsarbetslösheten
- att de ungas rättigheter sätts i fokus vid utarbetandet av SDG:s (Sustainable Develompent Goals) och att unga involveras i processen
Behandling
Förenta Nationernas (FN) Millenniemål är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för fattiga människor och att skapa förutsättningar för en hållbar global utveckling i världen. Samtliga medlemsstater i FN samt ett tjugotal mellanstatliga organisationer har kommit överens om att målen ska vara uppnådda år 2015, det vill säga om två år. Dessa mål är uppdelade i delmål som är lättare att mäta. Utgångspunkten är 1990 års nivå. Målen är följande:
1. Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen
– Halvera andelen människor som lever på mindre än 1,25 USD om dagen – de människor som räknas som extremt fattiga (mätt från år 1990 fram till år 2015).
– Ge alla människor, inklusive kvinnor och unga som ofta diskrimineras, möjlighet till anställning med anständiga arbetsvillkor.
– Halvera andelen människor som lider av hunger och kronisk undernäring (mätt från år 1990 fram till år 2015).
2. Att se till att alla barn får gå i skolan
– År 2015 ska alla barn i världen, såväl flickor som pojkar, ha möjlighet att slutföra en hel årskurs i grundskolan.
3. Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning
– År 2005 ska lika många flickor som pojkar gå i grundskola och senast år 2015 ska andelen vara densamma på alla utbildningsnivåer.
4. Att minska barnadödligheten i världen
– Minska barnadödligheten (antalet barn som dör innan de fyllt fem år) med två tredjedelar mellan år 1990 och 2015.
5. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
– Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar mellan åren 1990 och 2015
– År 2015 ska alla ha tillgång till mödrahälsovård.
6. Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
– Spridningen av hiv och aids ska ha upphört och vara på väg tillbaka år 2015.
– År 2010 ska alla som behöver hiv eller aids-behandling ha möjlighet att få det.
– Utbredningen av malaria och andra stora sjukdomar ska ha upphört och vara på väg tillbaka år 2015.
7. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
– Att länders politik går i linje med grundförutsättningarna för en hållbar utveckling och att den pågående trenden – där våra naturresurser utarmas – vänds.
– År 2010 ska utarmningen av den biologiska mångfalden ha minskat betydligt.
– Halvera andelen människor som inte har tillgång till rent dricksvatten och drägliga sanitära förhållanden.
– Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden ska ha förbättrats till år 2020.
8. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
– Se till att de speciella behov som finns bland små önationer under utveckling (small island developing states) och länder utan kust (landlocked countries).
– Utveckla ett globalt finans- och handelssystem som är öppet och rättvist, och som tar hänsyn till de fattigaste ländernas intressen.
– Bemöta de minst utvecklade ländernas behov.
– På djupet adressera utvecklingsländers skulder, både på nationell och internationell nivå, så att skuldberoendet blir långsiktigt hållbart.
– I samarbete med läkemedelsföretag tillhandahålla människor i utvecklingsländerna nödvändiga läkemedel till rimliga priser.
– I samarbete med den privata sektorn tillgängliggöra ny teknologi, främst inom information och kommunikation.
Även om flera positiva resultat har uppnåtts inom ramarna för Millenniemålen och förhållandena på många ställen förbättrats, har enligt UNICEF klyftan mellan de rikare och de fattigaste delarna av världen samtidigt vuxit. Ännu idag lever en miljard människor på mindre än en dollar om dagen, och av dem är en tredjedel barn. Även i världens rikaste länder lever ett av sex barn i fattigdom.
Enligt The Millennium Development Goals Report 2011 har förbättringen skett långsammast bland de allra fattigaste. I t.ex. södra Asien, med högst antal undernärda barn i världen, har undernäring bland barn minskat med en tredjedel – men bara hos de i välbärgade hushållen. I de fattigare hushållen har situationen inte ändrats alls. Likaså har kvinnors position på arbetsmarknaden inte gått till det bättre, utan snarare har kvinnors utkomstmöjligheter i utvecklingsländer drabbats extra hårt av den ekonomiska recessionen 2008 – 2009. Att vara fattig, kvinna, eller leva i ett konfliktdrabbat område minskar fortfarande chanserna till utbildning avsevärt. Växande slumområden och brist på rent vatten och hygieniska levnadsförhållanden är fortsättningsvis ett stort problem i utvecklingsländer.
Alla länder bär ett ansvar för den globala utvecklingen. År 2005 förband sig Finland till Europeiska rådet att före utgången av 2015 uppnå utvecklingsanslag på 0,7 procent av BNP. År 2013 är Finlands anslag för utvecklingsbistånd ändå fortfarande bara 0,55 % av BNP. Samtidigt som världens länder kämpar med att uppnå Millenniemålen har man inlett arbetet med att utarbeta en uppsättning nya mål för tiden efter 2015. Dessa mål går under namnet Sustainable Development Goals (SDGs) eller mål för hållbar utveckling. Arbetet har inletts men än finns inga klara beslut om målen annat än att det skall vara ett begränsat antal mål, att de ska vara mätbara i praktiken och att man ska ta lärdom av erfarenheterna med Millenniemålen, bland annat så man inte gör målsättningarna för vaga. För Finlands del inleds arbetet kring dessa nya mål och deltagandet i beredningen av en ny agenda i Utrikesministeriets regi under vårterminen 2013.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
- att framföra vikten av att jobba för att Millenniemålen uppnås. En höjning av biståndet till 0,7 % av BNP innan utgången av 2015 får inte vara omöjlig
- att aktivt sprida information om Millenniemålen och SDGs till medlemmarna. Det är svårt att jobba för något man inte känner till, och enligt statistik från Eurobarometer uppgav 80 % av Finländarna år 2005 att de inte hört om Millenniemålen
- att även ungas perspektiv beaktas vid utarbetandet av SDGs, det är trots allt vi som är framtidens beslutsfattare som ska implementera målsättningarna
Svensk Ungdom
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Partistyrelsens svar
Det går lätt att konstatera att Svenska folkpartiet omfattar milenniemålen, och gärna håller dem på den politiska agendan.
Ur beredningen av partidagsmotion 51 år 2006 kan vi bland annat notera följande:
FN:s åtta millenniemål tog form på tröskeln till det nya årtusendet, efter 1990-talets FN-toppmöten och Asiens ekonomiska kris. Man konstaterade att extrem fattigdom är ett tillstånd som vi måste bekämpa tillsammans. Otaliga rapporter och erfarenheter vittnar om betydelsen av demokrati och jämställdhet i arbetet för en förbättrad levnadsstandard och en hållbar utveckling i världens länder. Millenniedeklarationen är ett koncentrerat, tydligt och konkret dokument som dessutom innehåller en tidtabell, vilket gör arbetet lättare att följa upp. Många länders framsteg ges i snittvärden som kan gömma skarpa skillnader beroende på kön, social tillhörighet, förmögenhet eller boplats bakom siffrorna.
Som motionärerna påpekar återstår mycket att göra. Inget av milleniemålen har uppnåtts helt, och det ser inte ut som att de planerade tidtabellerna kommer att hålla för något av målen. Det är ändå inte för sent så arbetet fortsätter. Under konferensen “Making the MDGs work” som hölls i Bogotá, Colombia den 27-28.2.2013 kunde man i alla fall konstatera att andelen extremt fattiga har halverats sedan 1990. Men det finns mycket arbete kvar att göra. Svenska folkpartiet har målmedvetet arbetat med att höja Finlands bistånd till 0,7% av BNP, men vi har gång på gång fått erfara att vi lämnas ganska ensamma. Det är ingen ursäkt för att sluta arbeta för målet, som Finland bör uppnå. I den s.k. ramrian 2013 beslöts att intäkterna från utsläppsrättigheterna går till biståndet, vilket i bästa fall höjer biståndets nivå.
Många biståndsgivare har utlovat stora ökningar av sitt bistånd för att bidra till att FN:s millenniemål nås. För att denna ökning ska vara möjlig krävs att biståndet blir effektivare och resultaten tydligare. Det har därför funnits ett starkt tryck både från samarbetsländerna och aktiva biståndsgivare att förändra biståndsmetoderna. Det internationella arbete som genomförts av OECD-ländernas biståndskommitté DAC tillsammans med andra givare och samarbetsländerna, har resulterat i den s.k. Parisdeklarationen. Genom Parisdeklarationen tar samarbetsländerna ett ännu större ansvar för sin egen utveckling genom att fortsätta genomföra ekonomiska och politiska reformer för att stärka sina egna system, förbättra fattigdomsbekämpningen och öka demokratin. För biståndsgivarna gäller det att förändra både attityder och metoder för att anpassa sitt bistånd bättre till situationen i varje enskilt samarbetsland.
Verktyg finns för att målmedvetet arbeta vidare och Svenska folkpartiet bör stå i främsta ledet när det gäller FN:s milleniemål.
Partistyrelsen föreslår att SFP arbetar för
- att Millenniemålen uppnås
- att påverka nästa regeringsprogram så att biståndets nivå höjs till 0,7% av BNP
- att information om Millenniemålen sprids
- att bekämpa den globala ungdomsarbetslösheten
- att de ungas rättigheter sätts i fokus vid utarbetandet av SDG:s (Sustainable Develompent Goals)
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige omfattar partistyrelsens beredning.
