Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att fler vägavsnitt i Finland utrustas med elektroniska vägskyltar för möjliggörande av variabla hastighetsbegränsningar och trafikinformation.
Behandling
Finland har ett system där man vid ett utsatt datum övergår till så kallad vinterhastighet. Samma procedur sker omvänt under våren.
Generellt taget var vintrarna tidigare snörika, men nu har vi ofta barmark fram till jul. Framförallt vi som lever på kuststräckan upplever ofta milda vintrar, dock med varierande väderlek.
Att vid ett förutbestämt datum, oberoende av väderförhållande, ändra bilarnas maxhastighet från 100 till 80 km/h respektive 120 till 100 km/h känns obefogat snö och isfria vintrar. Bytandet av skyltar för dessutom med sig arbetskostnader.
I flera länder finns alternativet variabel hastighet (bl.a på Island, i Storbritannien, samt på en del sträckor i Sverige). Variabel innebär att största tillåtna hastighet på en väg kan variera beroende på väglag, vädersituation, trafiktäthet eller vid eventuella olyckor.
Rent praktiskt tillämpas den variabla hastigheten antingen med elektroniska skyltar, manuellt byte eller traditionella plåtskyltar med två hastigheter. Ett byte till elektroniska skyltar är förmodligen det bästa alternativet men det medför en del kostnader inledningsvis. Därför förespråkas det alternativ som exempelvis används på Island med skyltar med två olika maxhastigheter.
Att-sats
SFP föreslås arbeta för att ett försök med dubbla hastigheter utförs på en handfull vägsträckor längs kusten, bland annat på Vasa motorväg. Skyltarna byts till sådana med hastighetsbegränsning 100/120km/h, således uppmanas trafikanterna att använda sitt sunda förnuft och köra enligt den maxhastighet som väglaget (och vägens allmänna skick) tillåter.
Utfallet på de berörda sträckorna, olycksstatistik med mera, följs upp under exempelvis en två års period och systemet görs permanent vid positivt utfall.
Motionär
Mikko Ollikainen
Partfullmäktiges svar
Under vintern, när det är mörkare och vinterföre råder sänks hastigheterna på en stor del av vägarna i Finland. Hastighetsbegränsningarna för vintern och den mörka perioden tillämpas vanligtvis under oktober-mars. På vägar vars beläggningsskador kräver omedelbara åtgärder kan de sänkta hastighetsbegränsningarna ändå fortsätta under våren tills reparationerna har gjorts. Risken för olyckor är i mörker dubbelt större och på halt väglag mångdubbelt större än på sommaren.
Syftet med de sänkta hastigheterna är att förbättra trafiksäkerheten. Olycksrisken ökar på grund av mörker, våta vägytor och älgar höst- och vintertid samt av halka vintertid. De sänkta hastighetsbegränsningarna har konstaterats minska olycksrisken och speciellt antalet allvarliga olyckor samt mildra följderna av olyckorna. Trafikverket uppskattar att vinterhastigheterna på årsnivå sparar 8 människoliv och minskar antalet skadade i trafiken med 36. Förutom det så innebär vinterhastigheterna en lägre bränsleförbrukning och således mindre utsläpp, samtidigt som vägarna slits långsammare och vägbruset är mindre.
I Finland finns ca 300 s.k. LAM-stationer som mäter hastigheten på huvudvägarna. Ur denna data kan man konstatera att under sommarsäsongen körde 46 % av bilarna överhastighet, och under vintersäsongen körde 54 % av bilarna överhastighet. Betydande överhastighet (minst 10 km/h) kördes av 10 % av bilarna under sommarsäsongen och 12 % av bilarna under vintersäsongen. Siffrorna är från säsongen 2016/2017. Under vintern är det alltså lite fler som kör överhastighet, en av orsakerna är säkert det som motionären också påpekar – vid alla tillfällen känns inte vinterhastigheterna motiverade, en ljus dag med varmt väder är föret likadant som under sommaren.
Systemet med variabel hastighetsbegräsning används på en del större trafikleder redan. Elektroniska vägskyltar möjliggör en hastighetsbegräsning som kan regleras utefter förhållandena. Även olyckor och vägarbeten kan noteras och snabbt uppmärksammas i fastighetsbegräsningarna. System med info-tavlor som berättar om situationer på vägarna används också redan i viss mån. Orsakerna till att det här inte är mera allmänt är främst ekonomiska. Elektroniska vägskyltar är givetvis dyrare att installera, men de kräver också garanterad el-tillförsel och fjärrövervakning. I en redan ganska gammal rapport från kommunikationsministeriet (2005) konstateras att ett system med variabla hastighetsbegränsningar uppskattades kosta 80000e/km för vägar med två körbanor och 34000e/km för vägar med en körbana. Det rekommenderade systemet som utnyttjar fiberoptik eller LED-vägmärken och inkluderar varningsmärken för halt väglag, bedömdes minska personskadeolyckorna med i genomsnitt 10 %.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för
- att fler vägavsnitt i Finland utrustas med elektroniska vägskyltar för möjliggörande av variabla hastighetsbegränsningar och trafikinformation.
