SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson har nu varit undervisningsminister i drygt fem månader. Undervisningsministerportföljen har länge varit eftertraktad av SFP. Den är central för både Finland som nation och för finlandssvenskarna som en minoritet. Därför har det alltid varit viktigt för partiet att upprätthålla goda relationer med undervisningsministern.
Vad betyder den här portföljen för SFP?
– Skolan handlar inte bara om att lära sig saker. Den är också en grundläggande del av Finlands framgång och en central faktor för bevarandet av den svenska kulturen och identiteten, säger Henriksson. Det är ganska naturligt att posten har en stor betydelse för SFP.
En högklassig inlärningsstig utgör en av grundstenarna i vårt samhälle. Så lyder en mening i SFP:s riksdagsvalsprogram 2023. Henriksson välkomnar de stora satsningarna på utbildning som skrivits in i regeringsprogrammet.
– På undervisningsministeriet har vi mycket positivt på gång just nu, berättar Henriksson. Vi stärker faktiskt skolan genom att satsa 200 miljoner euro på den grundläggande utbildningen under den här regeringsperioden. Ministeriet delar också ut pengar till utbildningsanordnare runtom i landet genom olika finansieringsbeslut. Och det kanske enskilt största beslutet handlar om finansieringen av yrkesutbildningen för nästa år, vilket handlar om drygt två miljarder euro.
”Vi stärker faktiskt skolan genom att satsa 200 miljoner euro på den grundläggande utbildningen under den här regeringsperioden. Ministeriet delar också ut pengar till utbildningsanordnare runtom i landet genom olika finansieringsbeslut. Och det kanske enskilt största beslutet handlar om finansieringen av yrkesutbildningen för nästa år, vilket handlar om drygt två miljarder euro.”
För tillfället har flera arbetsgrupper tillsatts så att lagförslag kan gå till riksdagen nästa år. Henriksson lyfter det så kallade trestegsstödet i undervisningen.
– Vi vill reformera stödet för lärande som var och en elev har rätt till.
Stöd för lärande ska tillhandahållas individuellt och i enlighet med barnets behov, vilket understryks i regeringsprogrammet. Det arbete Henrikssons ministerium börjat på med handlar om att revidera lagstiftningen om stöd i tre nivåer. Många barn behöver i dag stöd för sitt lärande. Enligt den nuvarande lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt att under hela sin grundläggande utbildning få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. Med revideringen vill man trygga ett tillräckligt stöd för elever och minska undervisningspersonalens administrativa börda.
– Det nuvarande systemet har visat sig vara för invecklat och för byråkratiskt. Nu försöker vi förenkla det här stödsystemet, så att varje elev ska få det stöd man behöver i sin skolgång, i rätt tid.
Hur mår vårt utbildingsfinland idag?
– Vi mår i regel bra, svarar Henriksson. Men vi vet också att våra resultat i de tidigare PISA-undersökningarna har gått något nedåt. Vår målsättning är därför att vända på den här trenden och att Finland kommer tillbaka till toppen vad gäller utbildning. För att göra detta behöver vi identifiera våra styrkor och svagheter. Vi har exempelvis kunnat identifiera att läskunningheten hos unga är en brist idag. Vi ser en trend där för många elever hamnar efter, speciellt pojkar jämfört med flickor när det gäller läskunnighet och grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Därför är det också så viktigt att vi nu kommer att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar. De här kommer särskilt riktas till ämnena modersmål och matematik.
Trots sjunkande PISA-resultat lyfter Henriksson ändå Finland som ett land som klarar sig bättre än medeltalet i undersökningarna. Internationellt ses Finland fortfarande som en föregångare i utbildning, trots nedgången i PISA-resultaten.
Det har Henriksson speciellt fått uppleva under sin ministerresa till Indien i höst, där det centrala budskapet var att Indien ser upp till Finland som ett utbildningsland. Besöket i Indien var viktigt för befrämjandet av exporten för finländska utbildningsaktörer. Henriksson fokuserade på den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen under sin resa. Indien, som nyligen blivit världens folkrikaste land, är i och med sitt utvecklingsarbete inom utbildningssektorn en intressant samarbetspartner för Finland.
– Men även om vi generellt klarar oss bättre än medeltalet i övriga länder, strävar vi efter att bli ännu bättre. Vi har skolor där det går riktigt bra och andra där det är lite oroligare. Nu vill vi skapa arbetsro för såväl elever som lärare. Inom småbarnspedagogiken har vi bra lagstiftning men brist på personal i vissa kommuner. Därför jobbar vi också för att lösa den saken tillsammans med kommunerna. Trots detta håller den finska utbildningen en hög nivå. Vi är stolta över vår välutbildade lärarkår.
Henriksson har under hösten inlett en turné där hon besöker skolor i olika delar av Finland. Under veckan har hon bland annat besökt Sameområdets utbildningscentral i Enare.
