Regeringen gav igår en proposition till riksdagen om en skärpning av vårdgarantin vid icke-brådskande vård. Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet samt medlem av regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovårdsfrågor, ser förslaget som en av regeringsperiodens mest centrala hälsovårdssatsningar.
– Vårdgarantin stärker vår social- och hälsovårdssektor och förbättrar tillgången till vård för var och en. Särskilt inom den icke-brådskande vården är vårdköerna en stor utmaning, som försvårats under coronapandemin, säger Blomqvist. Också icke-brådskande ärenden blir med tiden brådskande om man inte får vård. Därför är vårdgarantin viktig ur både mänsklig, hälsomässig och ekonomisk synvinkel.
– Vårdgarantin omfattar även psykiska hälsoproblem. Vi vet att mental ohälsa ökat under pandemin, inte minst bland unga. Vid psykisk ohälsa är det typiskt att dröjsmål med vården leder till försvårade symptom. Nu stärks bland annat tillgången till vård då man söker vård för första gången, säger Blomqvist.
Genom vårdgarantin ska väntetiden för icke-brådskande undersökning eller vård inom den öppna primärsjukvården förkortas från tre månader till sju dagar. Den längsta väntetiden inom mun- och tandvården förkortas från sex månader till tre månader. Bedömning av vårdbehov ska göras samma dag som patienten tar kontakt. Garantin träder ikraft stegvis tills november 2024.
