Heidi Schauman: vi har en handlingskraftig regering

I nuläget har Sanna Marins regering beslutit om sysselsättningsåtgärder med ungefär samma effekt som Juha Sipiläs regering (2015–2019) – det rapporterar Helsingin Sanomat (5.2.2021).  Rapporten som uträkningarna grundar sig på är gjord av Olli Kärkkäinen och Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för Hälsa och Välfärd (THL). Marins regering har beslutat om åtgärder som regeringen uppskattar kommer att få 31 000 till 36 000 nya anställda. Heidi Schauman, chefsekonom för Swedbank i Finland, bedömer att Finlands ekonomiska framtidsutsikter är stabila.

– Om vi utgår från att vaccination fortlöper som förväntat, lite långsammare än man vågat hoppas på i början av året, så har Finland haft en väldigt liten krympning i vår BNP. Det här beror delvis på de stöd regeringen gett. Så som det ser ut nu har enbart tillväxten stagnerat – vi har inte skapat en grop i vår BNP. Det betyder att vägen tillbaka kommer vara betydligt lättare.

Schauman särskiljer läget före krisen och efter krisen. Då hon analyserar den ekonomiska politik som regeringen fört har ett undantagsläge trots allt dominerat.

– Det man hann göra före coronakrisen är en sak och hur man har reagerat i krisen är en annan. Överlag tycker jag vi har en handlingskraftig regering.

– Förtroendet för ekonomin är god och det är ju något som har varit exceptionellt under den här pandemin. Vår exporterande industri har en god beställningssituation och vår industri såg aldrig egentligen en inbromsning under pandemin – vanliga människor kunde gå på jobb inom industrin. Det skiljer oss mest från största delen av Europa: vi klarade av att hålla hjulen snurrande.

Regeringspartierna skärper från och med 2023 kraven för pensionsslussen och fasar ut den per år 2025. Slussen ska nu ersättas med kompensation vid uppsägning och mer fortbildning, ett beslut som Schauman också välkomnar och som Svenska folkpartiet länge förespråkat.

– Att avskaffa pensionsslussen är det sysselsättningsbeslut som alla sakkunniga varit eniga om att verkligen ökar sysselsättningsgraden. Vi har ju haft ett system som gjort det möjligt att flytta ut från arbetsmarknaden i ett tidigare skede än den regelrätta pensionen. Ett större utbud av arbetskraften ökar sysselsättningen.

Pensionsslussen kräver också sin förändring av arbetsmarknaden.

– Det här kräver en viss attitydförändring, också hos individen. Man ska inte behöva acceptera att man ska vara arbetslös resten av livet utan man kan också skapa nya kompetenser.

Regeringen har beslutat att ersätta pensionsslussen med nya ersättningar och fortbildning för uppsagda över 55-åringar. Att lära sig livet ut är också något som Tankesmedjan Agendas rapport ”Alla orkar, alla vill…?” (agenda.fi) också lyfter upp. 

Är oppositionens kritik befogad?

Oppositionspartierna, och i synnerhet Samlingspartiet, har anklagat regeringen Marin för bristen på sysselsättningsåtgärder. Helsingin Sanomat poängterar att i en jämförelse med högerregeringen Sipilä, där Centern, Samlingspartiet, Sannfinländarna, senare De Blå, ingick, har effekterna av regeringen Marins sysselsättningsåtgärder varit goda. I samhällsdiskursen talar man ofta om regeringen Marin som en vänsterregering, precis som man talade om regeringen Sipilä som en högerregering. Att tala om ekonomisk politik som höger eller vänster är ibland missvisande, menar Schauman.

– Jag tycker att det kan vara ett vilseledande koncept. Det finns många förbättringar och försämringar man kan göra som inte kan placeras vänster eller höger. Traditionellt sätt tänker man kanske att högern är företagarvänligt och att vänstern tittar på den lilla individen och låginkomsttagare. Men det är ju inte så lätt när vi lever i ett nordiskt välfärdssamhälle som, globalt sett, redan är väldigt vänster. Det är vårt utgångsläge. Att man stöder företag och ser till att det finns en livskraftig miljö för företagen garanterar också att det finns arbetsplatser – på så sätt går de ihop. En generös stödpolitik, har traditionellt ansetts väldigt vänster. Men att stöda sysselsättning ju både höger och vänster.

Vilka variablarar ska vi då titta på? Schauman fortsätter.

– Om vi nu utgår från att en hög tillväxt gör det lättare att dela på den gemensamma kakan, handlar det om hur mycket välfärd vi kan skapa i samhället. Då talar vi om produktivitet, innovation, att få företag att stanna i Finland och företag att komma hit – också sysselsättningen. Jag anser ändå att i det långa loppet är produktiviteten som är avgörande för hur vår privata sektor frodas.

– Vi måste se till att vi har en så företagarvänlig miljö som möjligt – och det är ju en helhet. Förutsägbarhet är en viktig sak: att företagen känner till miljön de verkar. Vi måste medvetet jobba för en högkunskapsarbetskraft, om vi vill hålla lönerna höga. Vi kan inte kräva att företagen betalar höga löner för jobb som inte är värda höga löner. Där krävs samarbete och dialog. Det finns studier som visar att människor utan utbildning inte kan få så höga löner. Ofta leder det till utstötthet och arbetslöshet, vilket också blir dyrt för samhället.

Samtidigt är Finland en del i världssamfundet och också i den positionen måste vi vara konkurrenskraftiga.

– Företag vill verka i ett land där det finns fungerande konkurrenslagstiftningar och där det är smidigt att vara företagare. Finland klarar sig bra i internationell jämförelse, men ju större företagen blir desto större roll spelar andra länders agerande. Hur stora stöd får man i andra länder? Hurudana företag man ska stöda är ju alltid en debatt i Finland och där måste man titta till vad andra gör. Vi kan inte lägga våra företag i en sämre position, det leder till att företagen flyter iväg någon annanstans. Att företagsstöden styr företagen mot ett önskvärt håll är något jag hoppas på. Det gäller inte bara miljön utan också till exempel social rättvisa.

– Det är ett internationellt spel, vilket också gör det komplicerat, avslutar Schauman.

Ollikainen: Långsiktiga satsningar på skola och småbarnspedagogik behövs


Finlands framgång bygger på att vi har en god och jämlik utbildning. I stället för nedskärningar behövs medvetna och långsiktiga satsningar på skola och småbarnspedagogik.

Läs föregående artikel

Politiikka on joukkuepeli – tervetuloa mukaan!


Usein politiikassa keskitytään yksittäisiin poliitikkoihin. Voi olla kyse näkyvistä puoluejohtajista tai pahimmassa tapauksessa “vahvasta johtajasta”, jota usein voidaan profiloida äänestäjille. Tälläinen myy tietenkin lehtiä ja tuo usein myös ääniä, mutta erityisen tavoittelemisen arvoista tai oikein tämä ei ole. Kukaan yksittäinen poliitikko, lukuun ottamatta presidenttiä niissä maissa joissa on vahva presidentillinen valta, ei itse kerää kaikkiaLäs mer »

Läs följande artikel