Hotet mot vårt vatten är en långsiktig och allvarlig utmaning för Finland och resten av världen. Miljöhoten kommer inte ensamma, och våra vattenresurser är hotade av föroreningar, torka och förlust av biodiversitet. Trots att Finland har tillgång till rent och högkvalitativt dricksvatten och tusentals sjöar, påverkas även vi av globala hot. Föroreningar som näringsämnen, kemikalier, läkemedelsrester och mikroplaster förorenar våra vattendrag och hamnar i näringskedjan. För att bekämpa dessa hot krävs samarbete, både inom EU och internationellt.
Text: Marie Krogius
Miljöhot på vårt vatten är kanske inte det första problemet man tänker på att Finland står inför inom de kommande tiotal åren. Men miljöhoten kommer inte ensamma, och det finns mycket som hotar vattnet, som känns så grundläggande, självklart och obegränsat, speciellt här uppe i Norden. Och visst har vi det rätt bra globalt sett. Finland är ett land som säkerställer att befolkningen har tillgång till tryggt, rent och gott dricksvatten av hög kvalitet genom hållbar vattenförvaltning och stora grundvattenresurser. För att inte tala om våra tusentals sjöar. Men sommaren har bara börjat och Europa har redan hunnit lida av både översvämningar och torka. Torka, översvämningar, föroreningar och förstörd biodiversitet är hotbilder som vattnet, både i Finland och globalt, lider av.
Vattnets föroreningar är en av de största utmaningarna vi för stunden står inför att lösa. Föroreningar som näringsämnen, kemikalier, läkemedelsrester och mikroplaster rinner ut i vattendrag och hamnar via dricksvattnet i näringskedjan, sipprar in i jordmånen och rinner ut i haven. För att förstå hur stor påverkan miljögifter har på vattenekosystem kan man se på en studie från Sverige där ett hundratal uttrar analyserades för olika miljögifter, varav 60 testades för läkemedelsrester, och nästan alla hade läkemedel i kroppen. Uttrarna hade i genomsnitt sju mediciner i kroppen per individ, så som antibiotika, skitzofrenimedicinering och medicin mot migrän. Dessa läkemedelsrester kommer ut i naturen genom avrinningsvatten från både hushåll och industrier.
Europeiska Unionen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra vattnet i Europa. Några exempel på åtgärder och initiativ som EU har genomfört är Vattendirektivet (antaget år 2000), vilket är en övergripande ram för att skydda Europas vattenresurser, Nitrathandlingsprogrammet, för att minska övergödning från jordbruket och LIFE-programmet, som erbjuder finansiellt stöd till projekt som skyddar och förbättrar miljön, inklusive vattenresurser. LIFE-programmet finansierar bland annat projekt inom vattenrening, återställande av vattenekosystem och utbildning. Klimatförändringen stannar inte vid statsgränser, och som EU-medlem måste vi som ett land med bra vattenförvaltning se till att även resten klarar sig med näsan över vattenbrynet. Vi kan omöjligt tackla vattenproblemen ensamma, utan det krävs samarbete både inom EU och internationellt.
Europaparlamentet arbetar som bäst på lagförslaget Urban Waste Water Treatment Directive, det vill säga direktivet för avloppsvatten från tätbebyggelse, med SFP:s egna Europaparlamentariker Nils Torvalds som huvudförhandlare på förslaget. Direktivet handlar om behandling av avloppsvatten från urbana områden för att minska utsläppen av föroreningar, och ska bland annat tackla problemet med miljögifter som rinner ut i ekosystem. Över 90 procent av miljögifterna i avloppsvattnet kommer från läkemedels- och kosmetikaindustrin. Det svåra med läkemedel som hamnar i vattendrag är att man måste effektivera vattenreningen, men det kräver enorma resurser. Läkemedel kan inte förbjudas, men det är ännu oklart om det ska vara industrierna eller samhället som bär den största bördan för att bekosta de nya vattenreningssystemen. Oberoende vem som betalar notan måste även en enorm beteendeförändring ske bland befolkningen, och det krävs starkare upplysning om till exempel hur man ska hantera läkemedel.
Vi behöver heller inte ta oss långt hemifrån för att hitta exempel på åtgärder som görs för förbättrade ekosystem och renare vatten. I Esbo har stadsfullmäktige med SFP i samarbete med De Gröna och Samlingspartiet reserverat 2 miljoner euro för saneringen av Gräsaån, en av de största stadsbäckarna i Esbo. Gräsaån ringlar sig tre kilometer genom Esbo och allt regnvatten från de tätast bebyggda delarna av staden rinner ner i den. Ån är ställvis igenvuxen vilket har lett till översvämning och Gäddviksstranden i ändan av Gräsaån har tidvis tvingats stänga när smutsigt avloppsvatten runnit ut i ån. Genom att sanera ån undviker man framtida översvämningar, vilket leder till bättre vattenkvalitet i hela ån ända ut till havsstranden. Esbo stad hoppas att saneringen även ska höja rekreationsvärdet för miljön runtomkring Gräsaån, och genom att förbättra vattenflödet och röja ställen där ån vuxit igen hoppas man att även vattendragets biodiversitet ska påverkas positivt.
Avrinningsvatten från tätorter är en utmaning i sig, men i Finland är det även våra tunga industrier som skogs- och jordbruket som förorenar vattendragen. Och då vi talar om förorenat vatten är ju vårt käraste närhav, Östersjön, ännu också ett av världens mest förorenade hav. Vi har inte råd att gå miste om grundvattenresurser, men lika lite kan vi förlora Östersjöns biodiversitet. Det knepiga med Östersjön är det enorma avrinningsområdet från alla omkringliggande länder som för med sig föroreningar, gödsel och miljögifter som rinner ner i havet, som leder till försurning och bottendöd. Dessutom är vattenomsättningen i Östersjön väldigt långsam vilket leder till att föroreningarna stannar länge kvar och förvärrar vattenkvaliteten.
SFP har efter partidagen 2021 tagit fram Östersjöprogrammet som åtgärd för att förbättra Östersjöns vattenkvalitet. Programmet fokuserar på föroreningarna från övergödning och klimatförändringens påverkan på havet. En metod är att förnya reglerna för skyddszoner vid vattendrag. Skyddszonerna är markområden som ska sparas för att fånga upp avrunna näringsämnen så att de inte rinner ut i havet. SFP vill avgränsa skyddszonerna i Östersjöprogrammet så att placeringarna är noggrannare och följer vattendragen effektivare. Även HELCOMs planer för beskyddandet av Östersjöns miljö strävar till minskade föroreningsutsläpp som vi och andra länder runt Östersjön försöker uppnå för biodiversitetens bästa.
Vår vattenmiljö står inför betydande hot som smutsigt avrinningsvatten, föroreningar och torka. För att möta dessa utmaningar behöver vi fortsättningsvis vidta åtgärder på flera fronter. Det krävs både nya, förebyggande initiativ och återställande av miljöskador som redan skett. Det behövs investeringar i vattenreningssystem, främjande av hållbar vattenförvaltning och en minskning av förorenande utsläpp från industrier och jordbruk. Dessutom är det viktigt att öka medvetenheten och engagemanget hos allmänheten för att skydda och bevara Europas vattenresurser. Endast genom samarbete och långsiktiga åtgärder kan vi säkerställa att Europas vattenmiljö skyddas för kommande generationer.
