Anders Norrback har en stark tilltro till människan och framtiden

Med demokratiska värderingar som grund värnar riksdagsledamot Anders Norrback om människorättsfrågor, miljö, klimat och de internationella frågorna. Men slätstruken i sin åsikt är han inte. Riksdagsledamoten från Övermark i Närpes efterlyser en bra dialog med kompromisser i riksdagen.

– När jag rör mig i Närpes är jag från Övermark. När jag rör mig ytter om Österbotten eller i Österbotten är jag från Närpes. Rör jag mig bortom Österbotten är jag från Österbotten. Rör jag mig i världen är jag från Finland och är jag någonstans mitt emellan så är jag från Vasaregionen.

Med frågan om varifrån riksdagsledamot Norrback härstammar vill han ge ett polistiskt budskap. Vår identitet hittas djupare än i de samhällsstrukturer som finns. Vi fäster ofta vår uppmärksamhet på strukturer. De ändras och samhället ändras – men människan förblir alltid densamma.

– Ibland, då jag får frågan, fortsätter Norrback, om hur det går i riksdagen brukar jag säga att ”det skulle vara lättare om jag vore ensam”, säger han och drar på munnen. Men det är ju just det jag inte vill. Jag vill ju ha de där 199 andra människorna där med mig med olika åsikter. Det är klart att det finns olika synsätt mellan partierna i regeringen. I annat fall skulle vi företräda ett gemensamt parti. Men vi har förmågan att hitta kompromisser som gör att alla kan känna sig delaktiga. Det betyder inte att man ska vara slätstruken i sin åsikt, men det betyder att resultatet ibland kan vara färglöst – det bygger på en kompromiss.

– Vi politiker borde ändå bli bättre på att förklara vad vi strävar efter och att kunna erkänna då de andra har rätt och att vi kan hitta en kompromiss, påminner Norrback. För så är det i verkligheten.

Norrback har en stark tro på människan och hens förmåga att ta rationella beslut och lösa kriser. Han beskriver balansen som finns i världen som svajig. Den geopolitiska makten har skiftat sedan kalla kriget, då Norrback växte upp. För ett litet land som Finland är det viktigt att det internationella klimatet är bra och att internationella avtal följs. Som en stark förespråkare för demokratin blickar Norrback gärna ut mot världen.

– Med den här utgångspunkten intresserar de internationella frågorna mig. Därför är EU viktigare för mig än någonsin tidigare. Både ur en ekonomisk och en säkerhetspolitisk synvinkel. Jag tror på en ljus framtid för unionen. En viktig signal är det stödpaket som EU har jobbat fram beträffande coronan.

– Ute i världen har vi starka tecken på utökad populism och extremism. Likadana strömmningar kan vi påträffa även i Finland. I USA har vi snart ett presidentval på kommande. Den sittande presidenten ser inte alltid till fakta. Vi är alla bara människor, även jag kan ibland missa på fakta, men USA:s president ljuger utan att blinka.

Att ha fakta till grund för sina beslut är något Norrback förespråkar. Också i miljödebatten. Här efterlyser Norrback en miljöpolitik där kompromisser finns.

– Vetenskap som underlag för beslutsfattande ska ha en viktig roll. Vår forskning i dag är dock väldigt snäv vilket är helt naturligt när vår kunskapsmängd har ökat. Drar vi politiska slutsatser från en snäv forskning kan vi få oönskade konsek­venser. Det här tycker jag är problematiskt inom dagspolitiken, främst kanske inom miljöpolitiken. För många människor som prioriterar miljöfrågan betraktas jag kanske som en motståndare till dagens miljöpolitik. Jag hävdar själv tvärtom. För mig är den viktig, men jag vill se helheten och samhället i miljöpolitiken.

– Samma sak gäller klimatdebatten. När jag tittar på forskning är det alldeles klart att det är användningen av fossil energi som är det stora problemet. Jag har opponerat mig när största delen av Yles sändningstid beträffande den här prob­lematiken gick ut på kött – om vi ska äta kött eller inte.

Norrback lämnade hösten 2019 in ett skriftligt spörsmål om användningen av högskolestuderandes måltidsstöd till följd av att Helsingfors universitets studentrestaurang Unicafé beslutat att de ska sluta servera nötkött. Beslutet väckte mycket debatt i Svenskfinland.

– Då tycker jag att man fokuserar på fel sak i den här debatten. Nog ska vi titta på vad köttet gör, men för mig är det självklart att lägga huvudfokus på den tunga biten av problematiken. Vi får en marginell minskning i koldioxidutsläpp om vi drastiskt minskar den inhemska köttproduktionen. Däremot orsakar vi, i värsta fall, stora problem när det gäller vår livsmedelssäkerhet.

”I klimatfrågan hittas framtidens teknologiska produkter och framtidens ekonomiska system kommer att kretsa kring det.”

Människovärdet och demokratin – där är Norrback kompromisslös

Klimathotet är verkligt och det är fortfarande en kris, understryker Norrback. Han har ändå en stark tro till människans förmåga att lösa problem. Norrback lägger mycket vikt vid den demokratiska processen. Men har vi ur ett klimat­perspektiv tid att vänta? Norrback menar att vi inte har något annat alternativ.

– Det är den enda fungerande processen vi har för mänskligheten. Med demokratin kan man inte kompromissa. Människorvärdet och demokratin, det är de två beståndsdelarna av samhället där jag är kompromisslös.

– Då vi för diskussionen om människorättsfrågor och klimatfrågor tar vi ofta bort framtidstron. Jag ser inte allt så svart. Jag ser en värld med problem och utmaningar men också ett samhälle som till många delar kan bli mycket bättre än det vi har i dag. Kanske med andra värderingar. Vårt nuvarande system bygger väldig mycket på den materiella utvecklingen – det materiella ska vara ett medel, inte ett mål. Jag vill vara med i en utveckling där vi lyfter upp andra måttstockar på vårt välmående, utan att glömma de ekonomiska realiteterna. De globala företagen, vilkas omsättning ofta är större än många staters, har en enorm ekonomisk makt. De har därför också en stark politisk position. Som motvikt till de här företagen behöver det finnas starka stater som samarbetar och för en dialog. Här kan EU gå i spetsen.

– Jag står bakom regeringsprogrammet, fortsätter Norrback och tittar på Finlands situation. Förstås finns det saker som jag mer eller mindre håller med om, men i det stora hela tycker jag att Finland ska gå i bräschen i klimatfrågan. Det är bra för miljön och för vårt samhälle. I klimatfrågan hittas framtidens teknologiska produkter och framtidens ekonomiska system kommer att kretsa kring det.

Oroar sig Svensk Ungdom i onödan?

I mitten av september gick Svensk Ungdoms 77:e förbundskongress av stapeln. Under den allmänpolitiska debatten var det tydligt att våra medlemmar är pålästa, kunniga och framförallt oroliga. Inläggen kunde handla om lagförslag som väntar på beredning i riksdagen, hur ungdomar mår i dag men också stora generationspolitiska frågor som politiken i dag inte erbjuder svar på och som många av våra medlemmar oroar sig över, precis som jag.

Läs föregående artikel

Psykisk ohälsa är inte samma sak som depression

I takt med att vårdköerna ökar, sjukskrivningar ökar och coronapandemin sätter sina spår i den mentala hälsan hos unga synar både SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids framtidsutsikterna. Den psykiska ohälsan har kallats Finlands dyraste folksjukdom. Hur oroliga ska vi vara?

Läs följande artikel