Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att ett program för att förebygga radikalisering antas i Finland. Modellen bör innehålla följande element: stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- att myndighetspersonal, lärare, ungdoms- och socialarbetare utbildas för att känna igen symptom på radikalisering
Behandling
Finland är en av världens tryggaste länder och att forma ett tryggt och säkert samhälle ska vara en grundläggande målsättning för varje regering. På sistone har flera länder upplevt en ökad mängd terrordåd och -försök. Det är en konsekvens av den växande radikalisering som pågår i världen, inte minst i Europa. Även våra nordiska grannländer har varit föremål för fenomenet, t.ex. i och med attacken vid kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn och en självmordsbombsattack samt flera avvärjda attentat i Sverige. Finland har hittills skonats från dylika attacker, men det betyder inte att terrorhotet inte kunde riktas direkt till vårt land.
Radikalisering utgör en ökande trend också i Finland. Ingen ska tillåtas påtvinga andra sina åsikter genom våld och terror. De som går över denna gräns ska bekämpas och ställas inför rätta. Detta kräver en stark polisstyrka och en kompetent säkerhetstjänst som ska skydda befolkningen genom att bekämpa terrorhot samt ställa personer som begår eller förbereder sig till brott i terrorsyfte inför rätta. Att skydda handlar också om förebyggande arbete; i detta avseende måste vi göra mer för att förhindra att en våldsamma och extrema åsikter förvandlas till handlingar.
Människor som riskerar att radikaliseras upplever ofta socialt utanförskap eller identifierar sig med andra som upplever det. Radikalisering kan ta sig uttryck i att man använder sig av våld för att uppnå politiska målsättningar och upplever det berättigat. I Finland görs i detta avseende inte tillräckligt förebyggande arbete, trots att det finns avradikaliseringsmodeller i Norden att ta modell av.
Den danska Århusmodellen innefattar program både för tidigt förebyggande och för exitprocesser. Det förebyggande programmet ämnar förhindra fortsatt radikalisering av ungdomar som ännu inte utgör någon säkerhetsrisk, men som kunde utgöra det om deras radikaliseringsprocess utvecklas i en våldsam riktning. Exitprogrammet riktar sig till redan radikaliserade individer med avsikt och kapacitet att begå politiskt och/eller religiöst motiverade våldsamma brott eller terrordåd. Syftet med dessa avradikaliseringsåtgärder är att stoppa och omdirigera den våldsamma radikaliseringsprocessen. Huvuduppgiften är att garantera konstitutionella rättigheter och yttrandefrihet och samtidigt erkänna den demokratiska nödvändigheten av politiska och religiösa aktiviteter. Således har Århusmodellen ingenting att göra med politisk eller religiös reglering, det handlar inte heller om att vara naiv och att inte vidta stränga åtgärder om det behövs.
Det är med dialog som vi överbryggar klyftan mellan olika individer och grupper, och det är med ökat demokratiskt deltagande som vi kan bekämpa de som väljer att använda sig av våld och terror för att uppnå politiska mål. Vi behöver effektiva förebyggande åtgärder som fokuserar på individen och inte på förenklade fiendebilder – annat är inte effektivt nog för att förebygga våldsam extremism och terror i ett allt mer komplext samhälle. Redan år 2004 började danska Folketinget diskutera hur man skulle förhindra radikalisering, och staden Århus tog täten i arbetet och satte igång med förebyggande åtgärder under år 2007. Resultatet verkar vara framgång. År 2013 åkte uppemot 30 personer från Århus till Syrien för att ansluta sig till terrororganisationen IS – sedan dess har siffran sjunkit radikalt. Enbart en person reste under år 2014 och år 2015 endast tre stycken. Århusmodellen har fått både beröm och kritik. Kritiken riktar sig främst mot åtgärderna som används i Århusmodellen, och anser dem vara för mjuka. Trots det har modellen gett bra resultat och bättre resultat än något annat liknande program. Svensk Ungdom anser att Århusmodellen vore en bra modell att utgå från, men betonar behovet av att anpassa systemet till en finsk kontext.
BILAGA till Att skydda är också att förebygga: dags för ett finländskt avradikaliseringsprogram
SU vill att Finland antar förebyggande åtgärder baserat på Århusmodellen. Att Finland ska tillämpa ett avradikaliseringprogram baserat på denna modell innebär inte att man nödvändigtvis ska behålla dess åtgärder oförändrade, utan att man utveckla dem så att de som bäst passar in i det finländska samhället. Med detta i åtanke består Århusmodellen av följande element:
InfoHouse
De tidigaste tecknena på att en enskild individ håller på att radikaliseras kommer ofta från föräldrar, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare och/eller polisen. Informationen överlämnas till ett InfoHouse som är bemannat av polis. Polispersonalen initierar en utredning och upprättar eventuellt en konsulterande tvärvetenskaplig arbetsgrupp som på basis av tillgänglig informationen bedömer om det är fråga om våldsam radikalisering eller inte.
Verkstäder
Detta initiativ innebär en serie av två timmar långa verkstäder i grundskolor och gymnasier med avsikt att med hjälp av presentationer, diskussioner, övningar och rollspel bekanta unga personer med de hot som terrorism och våldsam radikalisering utgör. Syftet med detta projekt är att hjälpa studerande och lärare känna igen riskfaktorer och tecken på radikalisering bland elever för att upptäcka inflytande från rekryteringsgrupper.
Föräldranätverk
Ett föräldranätverk upprättas för föräldrar till radikaliserade ungdomar. Syftet med detta nätverk är att ge föräldrar sådana redskap som behövs för inför de särskilda utmaningar radikaliserade barn innebär, och att uppmuntra föräldrarna till att vara resurspersoner i en gemensam avradikaliseringsprocess.
Dialog med det muslimska samfundet
Det handlar om att ha en kontinuerlig öppen dialog med olika muslimska föreningar, organisationer och moskéer om samarbete med kommunen för att tillsammans förebygga våldsam radikalisering av deras unga medlemmar, inklusive rekrytering som utländska krigare.
Mentorskap
Århusmodellens flaggskepp är upprättandet av ett personligt mentorprogram. För att bilda en grupp med bred sammansättning som kan hantera olika profiler och möta särskilda personliga behov rekryteras mentorerna med avseende på ålder, kön, etnisk bakgrund, formell utbildning och erfarenhet, förstahandskunskap om olika kulturella och sociala miljöer samt politisk och religiös kunskap. Mentorn spelar en viktig roll i den enskildas avradikaliseringprocess genom att peka på fallgropar, personliga och samhälleliga problem samt på olagligheten och illegitimiteten våldsbejakande extremism. Dessutom hjälper mentorn att hitta lämpliga integrationsmodeller utifrån ungdomens vardag, såsom familj, arbete, utbildning, eller fritid.
Slutligen är mentorns roll att vara en sakkunnig, intresserad och empatisk partner, med vilken ungdomen kan diskutera såväl utmaningar i vardagen som djupa existentiella, politiska och religiösa frågor.
Exitprogrammet
Exitprogrammet strävar efter att avradikalisera återvändande utländska krigare. Syftet med detta program är att hjälpa män och kvinnor som vill överge de våldsamma banorna och finna sin väg tillbaka in i samhället. Om ett exitprogram tillämpas ges fallet vidare till en arbetsgrupp som bedömer vilka specifika tjänster ska erbjudas den återvändande personen samt resurspersonerna i hans eller hennes sociala nätverk. Därefter skrivs ett skriftligt samarbetsavtal med den återvändande personen som sedan erbjuds hjälp kring sysselsättning, utbildning, bostad, psykologisk rådgivning, terapi samt sjukvård. Exitprogrammet bygger på förutsättningen att den återvändande personen inte begått något brott och att hen inte bedöms utgöra en risk för nationell säkerhet.
Svensk Ungdom föreslår
- ATT ett program för förebygga radikalisering i likhet med Århusmodellen antas i Finland. Modellen ska innehålla följande element: stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- ATT myndighetspersonal, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att känna igen symptom av radikalisering.
Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
Motionärerna belyser på ett bra sätt problemen med dagens terrorism, och poängterar helt riktigt att även Finland behöver ta frågorna på allvar och se till att myndigheter och personer som arbetar med unga har de redskap de behöver och tillräcklig kunskap för att kunna lägga in rätt resurser när man misstänker att det finns en risk för radikalisering.
Situationerna varierar i olika länder, och även om man inte kan kopiera program rakt av, finns det mycket Finland har att lära sig av andra. Finland har mycket att vinna på att noggrant studera vad som framgångsrikt gjorts i andra länder, och Århusmodellen som motionen fokuserar på utgör ett ypperligt exempel på detta. Den situation som uppkommit i Århus kring Grimshøjsmoskén där problem med radikalisering pågått länge har vi undvikit i Finland. Århusmodellen är i praktiken anpassad till den situation man har i Danmark, och i specifikt i Århus, men det finns flera goda aspekter i modellen som säkert kan anpassas framgångsrikt för Finland, precis som motionären för fram.
Arbetet i Finland har fokuserat mycket på terrorismbekämpning och hårda metoder – medan metoder som kan betecknas som mjukare och mera långsiktiga har saknats. Det är därför hög tid att myndigheterna fokuserar mera på det motionären lyfter fram. En fokuserad satsning på förebyggande arbete och avradikalisering behöver absolut tas fram.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för
- att ett program för att förebygga radikalisering antas i Finland. Modellen bör innehålla följande element: stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- att myndighetspersonal, lärare, ungdoms- och socialarbetare utbildas för att känna igen symptom av radikalisering.
