ANNA-MAJA HENRIKSSON: ÅTTA ÅR VID RODRET – NU VÄNTAR EUROPAPARLAMENTET

ANNA-MAJA HENRIKSSON är en av vice ordförandena för den liberala politiska gruppen i Europaparlamentet, Renew Europe.

Efter åtta händelserika år som ordförande för Svenska folkpartiet (SFP) reflekterar Anna-Maja Henriksson över sina erfarenheter och blickar framåt mot nya utmaningar i Europaparlamentet. Under hennes tid som ordförande har SFP genomgått både framgångar och utmaningar, och hon är stolt över vad partiet har åstadkommit under hennes ledarskap.

FOTO: ANA-MAJA HENRIKSSON/PRIVAT

Anna-Maja Henriksson blev partiordförande 2016, när Svenska folkpartiet för första gången på 36 år satt i opposition.

– Det var en väldigt speciell tid för oss då. Vi jobbade stenhårt för att komma tillbaka i nästa riksdagsval och återvända till regeringen. Med facit i hand, efter åtta år i den här positionen, kan jag nu säga att jag hann vara partiordförande under väldigt olika politiska förhållanden.

Henriksson minns tiden i opposition under Sipilä-regeringen som särskilt utmanande, då hon arbetade hårt för att lyfta fram svenskan och tvåspråkiga frågor igen.

– Det var då svenskan monterades ner på många sätt. Det vi gjorde, och det som jag också hade arbetat med sedan 2015 i egenskap av gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen, var att lyfta de tvåspråkiga frågorna upp på agendan igen, förklarar hon.

KAMPEN OM VASA FULLJOUR

En av de mest minnesvärda striderna under hennes ledarskap var kampen för att bevara fulljouren vid Vasa centralsjukhus. Denna fråga blev en symbol för finlandssvenskarnas ställning i Finland.

– Det handlade inte bara om österbottningarnas rätt till specialsjukvård på sitt eget modersmål, utan om hur finlandssvenskarna behandlas som minoritet och hur man tänker tillgodose våra språkliga rättigheter, förklarar Henriksson.

ANNA-MAJA HENRIKSSON spelade en avgörande roll i att bevara fulljouren vid Vasa centralsjukhus, en fråga som blev symbolisk för finlandssvenskarnas rättigheter och ställning i Finland.

ANNA-MAJA HENRIKSSON spelade en avgörande roll i att bevara fulljouren vid Vasa centralsjukhus, en fråga som blev symbolisk för finlandssvenskarnas rättigheter och ställning i Finland.

Henriksson och SFP:s ansträngningar gav resultat i riksdagsvalet 2019, då partiet gjorde ett starkt val, särskilt i Vasa valkrets.

– Jag gjorde själv mitt starkaste riksdagsval 2019. Sen följde regeringsförhandlingar med 5 partier; SDP, C, Gröna, VF och SFP. Det var den allra sista dagen på Ständerhuset när jag sedan satte mig själv på spel. Jag var beredd att avgå ifall vi inte skulle få två ministerposter. Taket i vårt grupprum höll på att lyfta då jag sen kom från ordföranderummet med två ministerposter, fastän Antti Rinne ville ge oss bara en, berättar hon.

CENTRAL ROLL I MÄNNISKORÄTTSFRÅGOR

Under Henrikssons andra period som justitieminister under regeringen Rinne, som senare blev regeringen Marin, fick Henriksson en viktig uppgift.

– Jag fick en väldigt central roll i hanteringen av coronapandemin. Framför allt som en väktare för varje individs rättigheter i förhållande till alla de restriktioner som infördes, förklarar hon.

Under denna tid ledde Henriksson också arbetet med en omfattande reform av Finlands sexualbrottslagstiftning, där samtycke blev centralt.

– Det är nog den enskilt viktigaste reform som jag har drivit framåt, och där SFP:s och Svenska kvinnoförbundets avtryck syns i högsta grad, säger hon.

Utöver arbetet med sexualbrottslagstiftningen var Henriksson också djupt engagerad i att driva fram den viktiga reformen av sametingslagen, som länge varit en prioritet för henne. Detta arbete, som syftar till att stärka samernas rättigheter i Finland, var ett annat betydelsefullt initiativ under hennes tid som justitieminister, liksom landets första nationalspråksstrategi.

INGEN DANS PÅ ROSOR

Henriksson betonar betydelsen av att vara lyhörd och inkluderande i sitt ledarskap.

– Vi är en folkrörelse. Det mandat som partidagen gav mig 2016 och alla år fram tills att jag valde att stiga åt sidan, det har burit mig, liksom all den uppmuntran jag fått på gator och torg av medborgare, säger hon.

Men hon erkänner också att de senaste åren har varit utmanande.

– På slutrakan har det bara varit svårare och ännu svårare tider.

Fortsättningsvis berättar Henriksson hur hon under hela sin tid som ordförande alltid försökt vara mottaglig för respons från partiets medlemmar och väljare.

– Vi har haft många interna diskussioner, framför allt i riksdagsgruppen men också i partistyrelsen. Jag har tagit emot mycket, mycket respons från fältet och från människorna, säger hon och nämner hur hon och hennes medarbetare under coronapandemin svarade på över tusen brev från medborgare, många från Svenskfinland, som uttryckte oro över olika frågor.

– Sedan har vi ju också utvecklat SFP på många sätt. Under min tid har vi har bildat den sk. Samkretsen och ställt upp kandidater på flera håll i landet än någonsin tidigare. Också RKP-Same har grundats, och kommunikationen på finska och engelska har också stärkts, säger Henriksson.

DET NYA UPPDRAGET I EUROPAPARLAMENTET

Efter att ha lämnat över ordförandeskapet känner hon sig nu redo för sitt nya uppdrag som ledamot i Europaparlamentet.

– Jag känner mig som en ny människa och jag ser med stor iver fram emot mitt nya uppdrag. Nu arbetar vi med lite annan skala. Besluten i Europaparlamentet påverkar hela unionen, 440 miljoner människor, inte bara Finlands befolkning, säger Henriksson.

Som nyvald vice ordförande i Renew-gruppen har hon redan börjat påverka viktiga frågor, som till exempel problematiken vid Finlands östra gräns.

– Vi hörde bland annat Ursula von der Leyen i Renew-gruppen, innan hon blev omvald till Europeiska kommissionens ordförande. Då hade jag också låtit vår gruppordförande förstå att frågan om Finlands östra gräns är av den kalibern att vi skulle behöva hitta vettiga EU-lösningar. När von der Leyen höll sitt officiella tal inför hela parlamentet, så lyfte hon upp Finland och vår östra gräns, berättar Henriksson.

Anna-Maja Henriksson i Europaparlamentet

ANNA-MAJA HENRIKSSON är en av vice ordförandena för den liberala politiska gruppen i Europaparlamentet, Renew Europe.

Framöver kommer Henriksson att fokusera på frågor som rör den inre marknaden och digitala plattformar, men också på att säkerställa att EU håller ihop och att stödet till Ukraina fortsätter.

– Ukraina får inte förlora detta krig, det påverkar oss alla, understryker hon.

Henriksson ser även fram emot att fortsätta arbeta med frågor som rör Åland och minoriteter, inklusive samernas rättigheter, i sin nya roll i Europaparlamentet. Dessa minoritetsfrågor har alltid varit centrala för henne och kommer att vara viktiga även i hennes kommande arbete på EU-nivå.

DEMOKRATINS VÄRDE

När Henriksson reflekterar över sina år som partiledare och minister, framhåller hon vikten av att inte ta något för givet.

– Inte ens demokratin kan vi ta för givet, säger hon och betonar att man måste vara lyhörd men också driva på för att åstadkomma förändring.

– Man åstadkommer ju inte någonting bara själv. Men det behöver finnas en drivande kraft som får andra med så att förändring sker. Det är den rollen som SFP har haft, och det ska vi fortsätta ha i framtiden.

Avslutningsvis delar Henriksson med sig av en insikt som hon hoppas kan inspirera andra:

– Människan är ju på det viset fantastisk att man ofta klarar av mer än man tror. Ofta är det du själv som sätter dina egna begränsningar, säger hon och uppmanar särskilt yngre kvinnor att våga utmana sig själva.

– Och det är fantastiskt att man lär sig hela livet. Lärandet är fortfarande jätteroligt, och man kan hela tiden lära sig något nytt, även när man blir äldre.

Med dessa insikter och erfarenheter i bagaget är Anna-Maja Henriksson nu redo att ta sig an sin nya roll i Europaparlamentet, fast besluten att fortsätta göra skillnad både för Finland och EU.

Joakim Strand om sin nya ministerroll och framtiden för Kvarkenbron

Joakim Strand (SFP) har nyligen tillträtt som Europa- och ägarstyrningsminister och efterträder därmed Anders Adlercreutz (SFP). Efter några månader i sin nya roll, reflekterar han om sina erfarenheter inom både ägarstyrning och EU-frågor samt visionerna för framtiden. En fråga som särskilt engagerar honom är den om Kvarkenbron, eller som den numera kallas, ”Nordic Connector” – en fast förbindelse mellan Finland och Sverige som enligt Strand kan bli avgörande för båda ländernas framtida säkerhet och ekonomiska konkurrenskraft.

Läs föregående artikel