Beslut
SFP arbetar för:
- att information om militärtjänstgöring görs mer tillgänglig
- att militär- och civiltjänstgöring bättre tillgodoräknas i studier
- att förebyggande av diskriminering och förebyggande av osakligt beteende inom försvarsmakten fortsätter
- att Finland inför allmän jämställd värnplikt
Behandling
Partifullmäktiges svar
Vår försvarspolitik ska basera sig på ett trovärdigt nationellt försvar. Den allmänna värnplikten är en hörnsten i det finländska försvaret och utbildningens kvalitet måste säkras, och en tillräcklig materiell prestanda bör garanteras. Vi behöver skapa, utveckla och upprätthålla ett modernt försvar som kan möta aktuella behov och hotbilder.
Vårt nuvarande försvar, som byggerpå allmänna värnplikten (för män) räknas till ett av de mest effektiva i världen. För SFP är det viktigt att poängtera att då vi diskuterar försvaret och värnplikten så är utgångspunkten att vi stöder systemet med allmän värnplikt och samtidigt betonar vikten av att vårt försvar är starkt, stabilt och redo för alla eventualiteter. När vi diskuterar en reform av värnplikten behöver vi alltså vara tydliga med att Finland ska ha ett starkt försvar som baserar sig på en allmän värnplikt. Reformer får inte leda till en yrkesarmé eller mer frivillighet inom ramen för vår värnplikt. Vi är medvetna om att i det nuvarande systemets omfattning är det inte möjligt att göra värnplikten obligatorisk för alla. Vi behöver ändå fördomsfritt kunna diskutera hur vårt system påverkar jämställdheten, och vilka reformer som kunde bli aktuella.
Motionärernas förslag skulle innebära att man vid uppbådet skulle välja de lämpligaste personerna, vilket skulle kräva att försvarsmakten under ett uppbåd skulle ha tillgång till tillräcklig information. Det här är problematiskt då uppbådstillfället knappast är tillräckligt för att kunna göra en dylik bedömning. I dagens militärutbildning för beväringar (Utbildning 2020) så ingår en grundperiod på 6 veckor där man testar den fysiska och psykiska lämpligheten hos rekryterna för att välja vem som lämpar sig bäst för olika uppgifter.
Motionären lyfter även upp behovet av ett civiljänstregister, men enligt gällande lagstiftning finns det redan ett sådant. Enligt Civiltjänstlagens 87 § så upprätthålls ett civiltjänstregister som bland annat innehåller civiltjänstgörarens placering under undantagsförhållanden. I detta register hålls uppgifter om civiltjänstgörare tills året de fyller 60 år då uppgifterna överförs till Riksarkivet.
Utöver detta så finns det i Civiltjänstlagen, precis som i Värnpliktslagen, ett kapitel gällande extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering som innehåller paragrafer om hur man kan kalla in civiltjänstgörare också under kristider och speciellt under mobilisering.
Civiltjänstsystemet ska kopplas tydligare till verksamhetsmodellen i Statsrådets principbeslut om den övergripande säkerheten och till samhällets beredskap.
En annan sak som motionären lyfter upp är information om militärtjänstgöring. Informationen har förbättrats mycket de senaste åren men det finns ännu mycket som bör utvecklas. Också militär- och civiltjänstgöringens tillgodoräknande i senare studier har lyfts upp flera gånger, en del har gjorts men här finns också mycket som kan utvecklas. Idag kan du till exempel vid några högskolor få studiepoäng för reservofficersutbildning samt underofficersutbildning.
På partidagen 2019 fattade SFP beslut om att arbeta fram en modell för hur man kunde göra värnplikten mera jämställd. Detta arbete bör intensifieras.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att information om militärtjänstgöring görs mer tillgänglig
- att militär- och civiltjänstgöring bättre tillgodoräknas i studier
- att förebyggande av diskriminering och förebyggande av osakligt beteende inom försvarsmakten fortsätter
Motion
I internationella sammanhang är Finland känt för jämställdhet och för sina insatser i internationell krishantering, speciellt med fokus på kvinnors roll. Samtidigt har vi en värnpliktslag som i grunden är ojämställd och omfattar endast hälften av befolkningen. FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som antogs år 2000, slår fast att det behövs fler kvinnor i krishanteringsuppgifter. Säkerhetsrådet ser det som ytterst viktigt att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i alla fredsbevarande insatser. För att få fler kvinnor till krishanteringsuppgifter och fredsbevarande insatser behöver fler kvinnor göra militärtjänst.
Debatten om det finländska försvaret och hur militärtjänstgöringen och värnpliktssystemet bör utvecklas i en mer jämställd riktning har redan tagit vid; man ifrågasätter hur rättvist det är och frågan om hur länge det är legitimt ha en lag där man förpliktas göra något på grund av sitt kön. Det är 26 år sedan lagreformen gällande kvinnors frivilliga värnplikt trädde i kraft: årligen genomför endast omkring 900 kvinnor frivilligt militärtjänstgöring, men år 2022 var ett rekordår då 1040 kvinnor genomförde frivillig militärtjänstgöring. I Norge blev värnpliktslagen könsneutral år 2015 som hittills har fungerar riktigt bra, Sverige har också en könsneutral värnplikt och ungefär en fjärdedel av de som gör värnplikten i Sverige är kvinnor. Vi måste däremot komma ihåg att det är mycket färre antal personer som gör värnplikten i Norge och Sverige än i Finland.
Enligt Planeringskommissionen för försvarsinformationen PFI:s senaste opinionsundersökning (december 2022) är försvarsviljan i Finland på rekordhög nivå, både bland män och kvinnor. PFI ställde frågade också hur man förhåller sig till en medborgartjänst för både kvinnor och män, som kunde fullgöras antingen som civiltjänst eller som beväringstjänst. Den positiva inställningen är nu på en högre nivå än tidigare och över hälften, 59 procent förhåller sig positivt till en medborgartjänst. Av männen 60 procent och av kvinnorna 58 procent, yngre förhåller sig mer positivt.
Allmänna uppbåd och en allmän värnplikt för båda könen också i Finland skulle trygga tillräckligt många som utför militärtjänstgöringen, med tanke på den sjunkande nativiteten, ett starkt och trovärdigt försvar samt öka på jämställdheten. Allmänna uppbåd skulle inkludera hela årskullen men försvarsmakten väljer ut de mest såväl fysiskt som psykiskt lämpade och motiverade att utföra militärtjänst i det antal som försvarsmakten anser behövas. Enligt en modell med medborgartjänst skulle innebära att de personer som inte väljs till att utföra beväringstjänst utför istället en civiltjänst. Civiltjänsten som vi känner till den idag skulle i samband med en reform av värnpliktslagen också reformeras. Civiltjänsten skulle fokusera på kompetenser som behövs i krisberedskap och längden på tjänsten kan variera. I likhet med värnpliktsregistret bör det finnas ett, av en myndighet upprättat, register över dem som utfört civiltjänst och vilken typ av kompetenser de besitter för att ytterligare öka på landets krisberedskap.
Innan vi har rott en reform av värnplikten i land behöver vi ännu jobba med rekryteringen av kvinnor till försvarsmakten. Även om det blivit bättre finns ännu problem med tillgängligheten till information och attitydproblem. Attityderna förändras inte om det inte kommer in fler kvinnor och personer med olika bakgrund i försvaret. Informationen som riktar sig till unga kvinnor som är intresserade av militärtjänstgöring måste bli mer lättillgänglig och motiverande. Militärtjänsten bör göras mer attraktiv genom bl.a. marknadsföring, informationstillfällen och möjlighet till tillgodoräknande i studier på universitet och högskolor.
Motionärens beslutsförslag
Svenska Kvinnoförbundet och Svensk Ungdom yrkar på att SFP arbetar för:
- Att Finland genomför en reform av värnplikten och inför allmän värnplikt oavsett kön där försvarsmakten väljer vilka som utför beväringstjänst
- Att civiltjänsten reformeras med fokus på krisberedskap och ett register över dem som utfört civiltjänst upprättas
- Att information om militärtjänstgöring görs mera tillgänglig
- Att militär- och civiltjänstgöring kan tillgodoräknas i studier
- Att attitydproblem och trakasserier inom försvarsmakten motarbetas
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anita Westerholm, Förbundsordförande
Agneta Udd-Saarela, Generalsekreterare
