I takt med att vårdköerna ökar, sjukskrivningar ökar och coronapandemin sätter sina spår i den mentala hälsan hos unga synar både SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids framtidsutsikterna. Den psykiska ohälsan har kallats Finlands dyraste folksjukdom. Hur oroliga ska vi vara?
Siffrorna gällande mental ohälsa, och framför allt bland unga, är dystra. Sigfrids lyfter upp coronakrisens redan synliga följder.
– Man har flyttat allt mer av ungas och studerandes livsviktiga kontakter till nätet. Jag tror att det här, i kombination med att många bor ensamma och har det ekonomiskt dåligt ställt bidrar till många orosmoment som unga möter i dag. Det leder till att många mår dåligt.
Sigfrids, som är Svensk Ungdoms ordförande belyser även mediernas roll i ungas mentala ohälsa under coronaepidemin.
– Speciellt under våren har man inte pratat om den mentala ohälsan tillräckligt – däremot har man ofta skyllt på unga i media, menar Sigfrids. Det har då handlat om hur coronan har spridit sig eller så har man talat om farliga ungdomsgäng.
På senare tid har även diskussionen om våld bland ungdomar blossat upp till följd av Helsingin Sanomats rapportering om ett ökat våld bland ungdomar i Helsingfors. Att beskylla unga är ändå inte lösningen, poängterar Sigfrids.
– Vi måste sluta svartmåla unga som boven i dramat. Istället måste vi fokusera på att erbjuda vård till dem som behöver det. Svenska Yle rapporterade om unga som behövde hjälp och hade varit i kontakt med 30 till 100 terapeuter för att överhuvudtaget få den vård som de behöver. Det visar på att vårt vårdsystem inte fungerar i dag.
Wickström efterlyser ett helhetstänk
– Utvecklingen av psykisk ohälsa är inte alltid något som sker direkt. Det kan vara något abrupt som händer och utlöser en längre tids psykiskt illamående. Därför behövs det åtgärder i såväl kommuner som på nationell nivå.
Wickström lyfter upp behovet av att klassa arbetsrelaterad utbrändhet som en diagnos som ger sjukfrånvaro med ersättning i Finland.
– SFP hade en motion på partidagen om detta. Man borde klassa arbetsrelaterad utbrändhet på så sätt – visa att psykisk ohälsa är något annat än depression. Då jag talar med människor som har känslor av ångest och psykisk ohälsa märker jag att de är stressade av den här depressionsdelen. De upplever kanske inte att de är deprimerade.
Wickström fortsätter.
– Speciellt då det gäller de unga. Det är ju de som ska ha framtidsutsikter och som ska orka ta sig framåt i livet. När de i sin tur mår illa ökar marginaliseringen.
Sigfrids håller med.
– Vi måste kunna erbjuda hjälp till de som behöver den. Det blir billigare i längden och därför måste vi våga satsa på det.
Över 400 000 finländare äter depressionsmediciner samtidigt som dryga 36 000 får FPA-understödd psykoterapi. Psykologförbundet estimerar att ca 100 000 finländare årligen kunde ha nytta av psykoterapi. Ändå har vi endast 8000 terapeuter i Finland varav en stor del kommer att gå i pension inom de närmaste åren.
– Utbudet på psykoterapeuter är mycket mindre än efterfrågan, säger Sigfrids, och psykoterapiutbildningen är en av de få utbildningarna i Finland inom social- och hälsovårdsbranschen som är avgiftsbelagd. På Helsingfors Universitet kostar det mellan 30 000 till 60 000 euro att utbilda sig inom ämnet.
Svenskspråkiga terapeuter kan bli en bristvara i framtiden. Att få hjälp och vård på sitt eget modersmål är avgörande i främjandet av psykisk hälsa. Svenska folkpartiet jobbar för att säkerställa att resurser på svenska tryggas. Det lyfter även SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi upp. Också lågtröskeltjänster och chattar på svenska måste utvecklas och stödjas, menar Rehn-Kivi. Den nuvarande regeringen gör tydliga satsningar för den psykiska hälsan. Mentalvårdsstrategin som överlåtits åt social- och hälsovårdsministeriet under våren ska förbättra tillgången till psykoterapi och förebyggande psykosociala behandlingar inom primärvården.
Wickström avslutar med att påminna om den goda grund vi står på. Grunden måste ge de förutsättningar människor behöver för att orka livet ut.
– I Finland ger ger vi en fantastisk grund i livet – ett bra skolsystem och så finns det också stödtjänster. Ändå finns det ett ganska högt tempo i samhället just nu, fortsätter Wickström, och det ställs krav på unga om att man ska prestera och att man snabbt ska ut i arbetslivet. Jag är oroad inför framtiden och hur unga ska orka hela arbetslivet.
