Medborgarbladet är Svenska folkpartiet i Finlands medlemstidning. Den utkommer fyra gånger om året och innehåller artiklar om samhälle, politik och ekonomi.
Östersjön är ett hav där förändringarna syns snabbt – ett mycket sårbart hav, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz som håller i trådarna för beredningen av SFP:s Östersjöprogram. Sedan hösten 2021 har en arbetsgrupp jobbat för ett uppdaterat program för vårt hav – Adlercreutz ger oss en insyn i processen.
Både Finland och Sverige har lämnat in sina medlemsansökningar till Nato. Nu är det upp till försvarsalliansen om länderna blir medlemmar. Finland och Sverige är också de sista av de nordiska länderna att ansluta sig till Nato – nu hoppas man på ett starkare samarbete och kanske en gemensam nordisk röst som kan påverka Nato internt.
Efter en paus på ungefär tio år öppnar den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Helsingfors sina dörrar igen. Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Svenska Psykoterapiföreing (FSP). Redan nu kan det konstateras att utbildningen väckt mycket intresse bland sökande, slår FSP:s styrelsemedlem Joachim von Weissenberg fast. Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet om avgiftsfri psykoterapiutbildning är också avslutad: riksdagen godkände förslaget i medborgarinitiativ till den del det gäller att inleda lagstiftningsarbete.
Det förslag till fastighetsskattereform som ligger på bordet just nu kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten. Reformens ändamål är att man på ett riktigare sätt kunna beakta markområdens och byggnaders verkliga marknadsvärde. Problemet är att reformen kraftigt kan drabba enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kan höjas med upp till över 600 %. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist är mycket kritisk till den reform som nu är på remissrunda. Ett förslag SFP inte godkänt.
För två år sedan var det undantagsförhållanden i vårt land. Orsaken var ett envist virus, covid-19, som skulle bli vår objudna gäst i såväl Finland som i hela världen för flera år framåt. Vi har alla prövats hårt av coronatiden, och vi hade inte ännu hunnit lägga den krisen helt bakom oss, före Putin och Ryssland slungade in oss i följande kris.
För riksdagsledamot Mikko Ollikainen är den lokala samhörigheten och gemenskapen ryggraden i politiken. Det går nog ingen som besöker Ollikainen i hans österbottniska hemtrakter miste om.
Under de senaste veckorna har jag utkämpat något av en jakobsbrottning. Och ifall ni vill veta uttryckets ursprung, handlar det väl egentligen om att kämpa med sig själv, mellan det man kanske vill göra och det man borde göra. I politik – och i investeringsbeslut – är det en speciellt besvärlig fråga.
Var tredje högskolestuderande i Finland lider av antingen ångest- eller depressionssymtom. Det framkommer i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i mitten av december. Orsakerna till att så många unga lider av psykisk ohälsa är mångfacetterade och kan inte enbart åläggas coronapandemin, utan handlar om större strukturella problem. Trots det lyser åtgärderna inom mentalvården med sin frånvaro.
Nästan 20 år av arbete kulminerar i dessa dagar i välfärdsområdesval. Den ena regeringen efter den andra har stångat huvudet blodigt i paragrafer och grundlagsbekymmer i sina försök att skapa en social- och hälsovårdsreform som klarar en grundlagsgranskning. En granskning som i grunden går ut på att vi måste ha en reform som på bästa möjliga sätt säkrar både god vård för alla och en stark demokratisk struktur.
Den 23 januari 2022 är en historisk dag. Då går vi nämligen till valurnorna för att rösta i det första välfärdsområdesvalet någonsin. Ett val som handlar om din och min trygghet.
Även om det inte är mer än drygt ett halvt år sedan kommunalvalet så gäller det att vässa sina pennor igen och förbereda sig på att gå till valurnorna. Den här gången handlar det om det unika välfärdsområdesvalet.
Då man som väljare följer med den nationella politiken kan man lätt få en bild av att det alltid är strider och smutskastning. Beroende på vem man umgås med så får man också höra om hur allting är dåligt och hur allt blir sämre. Så är det förstås inte och på de flesta mätare klarar sig Finland väldigt bra.
Ekonomin växer, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Vårt land återhämtar sig från coronapandemin och vi öppnar nu upp samhället varefter att allt fler fått två doser vaccin. Efter en tung coronatid börjar vi se ljuset i tunneln.
