Motion 41 – Ändra lag om ” Grupptalan” enligt Nordisk modell – en ändring som skulle förbättra rättsskyddet för medborgare.

Beslut

Partistyrelsens beslutsförslag:

  • att det utreds hur grupptalan fungerat i de övriga nordiska länderna

Behandling

Ändra lag om ” Grupptalan” enligt Nordisk modell – en ändring som skulle förbättra rättsskyddet för medborgare

Svenska folkpartiet bör vidta åtgärder för att åstadkomma lag ändring gällande grupptalan enligt modell från våra skandinaviska grannländer. Målet bör vara att utöka medborgarnas och organisationernas samt myndigheters möjligheter att framföra grupptalan i rättegångar såkallade grupprättegångar. Den nuvarande lagstiftningen begränsar dessa gruppers möjligheter att få möjlighet att framföra grupptalan eftersom enligt lag endast konsumentombudsmannen får väcka grupptalan. Vidare kan konstateras att ärendena som berörs av grupptalan är mycket begränsade, eftersom det gäller ärende som hör under konsumentombudsmannen. Konstaterar att totalt har ca. 140 ärenden inlämnats gällande grupptalan till konsumentombudsmannen, men endast i ett fall har det väckts åtal. Detta visar klart att en lagändring behövs, det som fungerat enligt nuvarande lag är att man fått till stånd ett antal förlikningar. Med tanke på nordisksamarbete och integra- tionen med EU-länderna och den fria rörligheten så väl för medborgare och företag samt myndighets utövn- ing, kunde en förbättring av lagstiftningen rörande grupptalan vara en fördel också för Finland. Jag anser

att grupptalan i enlighet med lagstiftningen i Sverige, Norge samt Danmark och bör införas i Finland, med beaktande av EU:s betänkande gällande grupptalan.

Det har konstaterats att en grupptalan har en konfliktlösande och handlingsdirigerande funktion, som syftar till att ge de materiella reglerna ökad genomslagskraft. Om rättegången avgörs till kärandens förmån och denne får sin skada ersatt så får domen en reparativ effekt. För svaranden som förlorar får processen en preventiv effekt. Rättsinstitutets funktioner är alltså att det verkar både reparativt och preventivt samt bidrar till ett förbättrat rättsskydd. Ytterligare funktioner är att grupptalan har processekonomiska fördelar och ger prejudikatsskapande effekter. Också fördelarna med att välja en grupptalan framför en individuell process har framförts, sådana är tillexempel följande: Balansen mellan parterna förbättras, risken för dåligt under- byggda processer minskar, svarandens benägenhet att rätta sig efter domen ökar, käranden får ett bättre läge vid förhandlingsbordet samt stöd för konsumentkollektivet ökar. Som ytterligare exempel på område som kunde förbättras av grupptalan / grupprättgångar är arbetarskyddsärenden. Konstaterar att personer som trakasseras på arbetsplatser, enligt dagens tillämpade lagstiftning oftast lämnar ensam som ensam part mot arbetsgivare och vars enda utväg i dagens läge är att göra polisanmälan och väcka åtal själv, detta betyder också en stor ekonomisk risk för den mobbade. En situation där flera mobbade personer på en arbetsplats fick möjlighet att framföra grupptalan, kunde på sikt få arbetsgivaren att verkligen förbättra arbetsmiljön och genast åtgärda trakasserier.

Jag är övertygad om att en ändring av lagen om grupptalan enligt nordiskmodell, kunde förbättra rättsky- ddet så väl för medborgare som för myndigheter.

Svenska folkpartiet bör som regeringsparti med det snaraste vidta åtgärder för att förbättra medborgares rättsskydd, genom att föreslå en lagändring gällande grupptalan.

Yngve Storsved

Partistyrelsens svar

Från och med den 1 oktober 2007 har det varit möjligt att väcka grupptalan i tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Genom reformen har rättssystemet börjat omfatta sådana processbehöriga yrkanden som berör en stor grupp och som tidigare inte prövats av domstol t.ex. på grund av kostnaderna.

Förutsättningen för att ett ärende ska behandlas som grupptalan är att flera personer har ett yrkande som gäller samma svarande och som baserar sig på samma eller liknande omständigheter. Konsumentombuds- mannen väcker grupptalan och är företrädare för gruppen. Gruppmedlemmarna behöver inte betala rät- tegångskostnaderna utan de betalas av antingen käranden, dvs. konsumentombudsmannen, eller svaranden.

Grupptalan är möjlig t.ex. i tvister som gäller fel hos en konsumtionsvara eller tolkningen av avtalsvillkor. Även tvistemål mellan konsumenter och näringsidkare som gäller försäljning eller marknadsföring av inves- teringsprodukter och försäkringar, t.ex. pensionsförsäkringar, sparlivförsäkringar och fondandelar, hör till lagens tillämpningsområde. Denna relativt färska lagstiftning behöver inte öppnas förrän nuvarande praxis utvärderats.

I nordisk jämförelse kan man konstatera att den finska lagen om grupptalan har ett mer begränsat tillämpningsområde än de motsvarande lagarna i Sverige, Norge och Danmark. Den finska lagen skiljer sig även bl.a. med tanke på vem som kan väcka talan. I de övriga Nordiska länderna, kan förutom konsumentmyndigheterna, även grupper av enskilda och intresseorganisationer väcka talan.

Förfarandet med grupptalan är inte problemfritt. Konstaterade nackdelar är bland annat att processen blir mer komplicerad genom att domstolen måste ta hänsyn till fler intressenter. Domen och den individuella gottgörelsen fördröjs. Gruppmedlemmar får begränsade möjligheter att påverka processen. Det blir svårt för käranden att träffa en individuell förlikning då en sådan förutsätter domstolens godkännande.

Eftersom tvistemålets värde som regel kommer att bli högre så kommer motståndet från motparten att bli större. Svaranden kommer då antagligen att bli mindre medgörlig vid förlikningsförhandlingar och streta mot kraftigare i processen eftersom denna kommer att gälla betydande värden.

I de övriga nordiska länderna finns det redan en del rättspraxis gällande grupptalan. Därför är det än- damålsenligt att även undersöka erfarenheterna i de övriga nordiska länderna och sedan bedöma ifall det finns ändringsbehov i den finska lagstiftningen om grupptalan.

SFP anser i sitt arbetslivsprogram från 2011 att lagstiftningen gällande visstidsarbete är tydlig, men att tillämpningen av lagen inte fungerar. Det är vanligt att anställning på viss tid kan pågå i upprepade perioder under många års tid. Inom den offentliga sektorn är visstidsanställning ännu vanligare än inom den privata sektorn. SFP har föreslagit en rad åtgärder för att lindra de negativa effekterna de korta visstidsanställnin- garna har för främst kvinnor.